Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  långsprödmussla

Organismgrupp Blötdjur, Marina musslor Abra prismatica
Långsprödmussla Blötdjur, Marina musslor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd upp till 26 mm. Vänster och höger skalhalvor lika, skal dubbelt så långt som högt, bucklan bakom mittlinjen. Skalhalvor med glipa i bakänden. Periostracum ljusbrunt, glänsande, skal vitt. Skalhalvorna är tunna och glänsande halvgenomskinligt vitaktiga med fina koncentriska skulpturlinjer, men saknar vanligen tydliga tillväxtlinjer. Framänden är avrundad medan bakänden kan vara aningen tillspetsad. Mantelbukten är förhållandevis djup. Det främre slutmuskelärret är ganska långsmalt medan det bakre är nästan lika brett som långt. Djurets mjukdelar är pärlvita.

Förväxlingsarter: Snarlik övriga svenska arter i släktet, men skiljer sig från dessa genom att skalhalvorna blir (drygt) dubbelt så långa som höga. Övriga arter är kortare än dubbla längden, frånsett A. nitida som också är ungefär dubbelt så lång som hög. Den senare lever dock i mycket mjukare sediment än A. prismatica. Dessutom är skalbucklan, umbo, placerad ungefär vid skalhalvornas mitt hos A. nitida medan den hos A. prismatica är förskjuten mot skalhalvornas bakre del. Hos den senare sluttar också skalhalvornas bakre ryggkant tydligt mera nedåt än den främre.
Utbredning
Länsvis förekomst för långsprödmussla Observationer i  Sverige för långsprödmussla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från västra Finnmark i norr och söderut utmed norska kusten till södra Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt ner till Hesselø, samt från södra och sydvästra Island och Färöarna söderut förbi Brittiska Öarna till Marockos Atlantkust och Medelhavet. Dess djuputbredning är från några meter nedom strandkanten till ca 400 meters djup. I svenska vatten tros arten dock leva huvudsakligen på 10-100 meters djup, och främst i de grundare delarna av detta intervall, där lämplig sandig botten kan förekomma. Kunskapen om artens utbredning och status i våra vatten är dessvärre mycket bristfällig; den var regelbundet återkommande i Jägerskiölds material från undersökningarna 1921-38, både i Bohuslän och på flera lokaler i Kattegatt, och fanns även rikligt representerad i material från inventeringen av utsjöbankarna Röde bank och Stora Middelgrund 2004. Uppe i Kosterområdet, där arten tidigare var fläckvis vanlig, tycks den dock ha minskat under senare år.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En relativt stor och lätt identifierad mussla som lever nedgräv i ren och strömspolad grov sand och skalgrus. Kan också förekomma i något finare sand. Arten är närmast känd från västra Finnmark i norr och söderut utmed norska kusten till södra Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Djuputbredning i våra vatten huvudsakligen ca 10-100 meter. Kunskapen om artens utbredning och status i våra vatten är bristfällig. Den var regelbundet återkommande i Jägerskiölds material från undersökningarna 1921-38, både i Bohuslän och på flera lokaler i Kattegatt. 2004 återfanns arten i material från utsjöbankarna Röde bank och Stora Middelgrund, därtill har ytterligare något enstaka fynd från Kattegatt inom Svenska artprojektets marina inventering Uppe i Kosterområdet, där arten tidigare var fläckvis vanlig, tycks den dock ha minskat under senare år. Artens miljö - i synnerhet den mer kustnära - utsatt för omfattande sedimentation, vilket musslan genom sitt levnadssätt kan vara känslig för. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (1180-10000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii)).
Ekologi
Nedgrävd i ren och strömspolad grov sand och skalgrus (djup i Sverige 10-100 m). Kan också förekomma i något finare sand. Musslan äts av t.ex. kolja och diverse platttfiskar. Arten har, oaktat att den är spridd ganska långt norrut, sina största populationer i de sydligare delarna av utbredningsområdet.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bivalvia (musslor), Ordning Veneroida, Familj Semelidae, Släkte Abra, Art Abra prismatica (Montagu, 1808) - långsprödmussla Synonymer Ligula prismatica Montagu, 1808

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En relativt stor och lätt identifierad mussla som lever nedgräv i ren och strömspolad grov sand och skalgrus. Kan också förekomma i något finare sand. Arten är närmast känd från västra Finnmark i norr och söderut utmed norska kusten till södra Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Djuputbredning i våra vatten huvudsakligen ca 10-100 meter. Kunskapen om artens utbredning och status i våra vatten är bristfällig. Den var regelbundet återkommande i Jägerskiölds material från undersökningarna 1921-38, både i Bohuslän och på flera lokaler i Kattegatt. 2004 återfanns arten i material från utsjöbankarna Röde bank och Stora Middelgrund, därtill har ytterligare något enstaka fynd från Kattegatt inom Svenska artprojektets marina inventering Uppe i Kosterområdet, där arten tidigare var fläckvis vanlig, tycks den dock ha minskat under senare år. Artens miljö - i synnerhet den mer kustnära - utsatt för omfattande sedimentation, vilket musslan genom sitt levnadssätt kan vara känslig för. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (1180-10000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii)).
Längd upp till 26 mm. Vänster och höger skalhalvor lika, skal dubbelt så långt som högt, bucklan bakom mittlinjen. Skalhalvor med glipa i bakänden. Periostracum ljusbrunt, glänsande, skal vitt. Skalhalvorna är tunna och glänsande halvgenomskinligt vitaktiga med fina koncentriska skulpturlinjer, men saknar vanligen tydliga tillväxtlinjer. Framänden är avrundad medan bakänden kan vara aningen tillspetsad. Mantelbukten är förhållandevis djup. Det främre slutmuskelärret är ganska långsmalt medan det bakre är nästan lika brett som långt. Djurets mjukdelar är pärlvita.

Förväxlingsarter: Snarlik övriga svenska arter i släktet, men skiljer sig från dessa genom att skalhalvorna blir (drygt) dubbelt så långa som höga. Övriga arter är kortare än dubbla längden, frånsett A. nitida som också är ungefär dubbelt så lång som hög. Den senare lever dock i mycket mjukare sediment än A. prismatica. Dessutom är skalbucklan, umbo, placerad ungefär vid skalhalvornas mitt hos A. nitida medan den hos A. prismatica är förskjuten mot skalhalvornas bakre del. Hos den senare sluttar också skalhalvornas bakre ryggkant tydligt mera nedåt än den främre.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för långsprödmussla

Länsvis förekomst och status för långsprödmussla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för långsprödmussla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från västra Finnmark i norr och söderut utmed norska kusten till södra Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt ner till Hesselø, samt från södra och sydvästra Island och Färöarna söderut förbi Brittiska Öarna till Marockos Atlantkust och Medelhavet. Dess djuputbredning är från några meter nedom strandkanten till ca 400 meters djup. I svenska vatten tros arten dock leva huvudsakligen på 10-100 meters djup, och främst i de grundare delarna av detta intervall, där lämplig sandig botten kan förekomma. Kunskapen om artens utbredning och status i våra vatten är dessvärre mycket bristfällig; den var regelbundet återkommande i Jägerskiölds material från undersökningarna 1921-38, både i Bohuslän och på flera lokaler i Kattegatt, och fanns även rikligt representerad i material från inventeringen av utsjöbankarna Röde bank och Stora Middelgrund 2004. Uppe i Kosterområdet, där arten tidigare var fläckvis vanlig, tycks den dock ha minskat under senare år.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Veneroida  
  • Familj
    Semelidae  
  • Släkte
    Abra  
  • Art
    Abra prismatica(Montagu, 1808) - långsprödmussla
    Synonymer
    Ligula prismatica Montagu, 1808

Nedgrävd i ren och strömspolad grov sand och skalgrus (djup i Sverige 10-100 m). Kan också förekomma i något finare sand. Musslan äts av t.ex. kolja och diverse platttfiskar. Arten har, oaktat att den är spridd ganska långt norrut, sina största populationer i de sydligare delarna av utbredningsområdet.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Artens miljö - i synnerhet den mer kustnära – är utsatt för omfattande sedimentation, vilket musslan genom sitt levnadssätt kan vara känslig för. Även sandsugningsaktivitet på bottnar bebodda av arten inverkar givetvis negativt, men sannolikt är eutrofieringen ett betydligt större hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
I dagsläget är varken artens status eller den eventuella hotsituationen klarlagd, vilket gör det svårt att ge förslag på relevanta åtgärder.
Etymologi: Habros, Gr., ”mjuk, spröd, utsökt”; prisma, genitiv prismatos, Gr.,”prisma”; -icus, Lat., ”-tillhörig”

Dauvin, J-C. 1986. Dynamique de la population d’Abra prismatica (mollusque, bivalva) de la baie de Morlaix (Manche occidentale). Annales de l’Institut Oceanographique 62(1): 1–12. Dauvin, J-C. & Gentil, F. 1989. Long-term changes in populations of subtidal bivalves (Abra alba and Abra prismatica) from the Bay of Morlaix (Western English Channel) Marine Biology 103: 63–73.

Jeffreys, J. G. 1863. British Conchology or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. Vol. III. Marine shells, comprising the remaining Conchifera, the Solenoconchia, and Gasteropoda as far as Littorina. Van Voorst, London.

Møller Christensen, J., Larsen, S. & Olesen Nyström, B. 1979. Musslor i havet. Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Poppe, G. & Goto, Y. 1993. European Seashells. Vol. II. (Scaphopoda, Bivalvia, Cephalopoda). Verlag Christa Hemmen.

Sars, G.O. 1878. Bidrag til kundskaben om Norges arktiske fauna. I. Mollusca regionis arcticae Norvegiae.

Oversigt over de i Norges arktiske region forekommande bløddyr. Brøgger, Oslo.

Tebble, N. 1966. British bivalve seashells. A Handbook for Identification. British Museum (Nat. Hist.)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Veneroida  
  • Familj
    Semelidae  
  • Släkte
    Abra  
  • Art
    Abra prismatica, (Montagu, 1808) - långsprödmussla
    Synonymer
    Ligula prismatica Montagu, 1808
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.