Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Entalina tetragona

Organismgrupp Blötdjur, Tandsnäckor Entalina tetragona
  Blötdjur, Tandsnäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skalet utgörs av ett koniskt böjt rör som är öppet i bägge ändar. Karakteristiskt för arten är att skalet längs hela sin längd är försett med ett antal längsgående ribbor (25–30 stycken). I skalets apikala del, d.v.s. toppen, är fem av dessa ribbor så välutvecklade att skalet i tvärsnitt får en femkantig form.
Utbredning
Länsvis förekomst för Entalina tetragona Observationer i  Sverige för Entalina tetragona
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Entalina tetragona förekommer längs hela Norska kusten från Finnmark och söderut. Arten är även känd från stora djup i Medelhavet och utanför Västafrikas kuster. I våra havsområden förekommer den huvudsakligen i Skagerraks djupare delar under ca 250 m. Arten var förhållandevis talrik i våra vatten på 1970-talet, men har sedan dess i stort sett försvunnit från kustnära områden och Koster. Data från Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram tyder dock på att det finns stabila bestånd - om än med i tiden varierande täthet - på en 300 m djup lokal ute i Skagerrak.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT°)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU°)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
En mjukbottenlevande tandsnäcka som i våra havsområden huvudsakligen är känd från Skagerraks djupare delar, men även mer kustnära i norra Bohuslän (Koster). Övrig utbredning omfattar hela norska kusten från Finnmark och söderut. Arten är även känd från stora djup i Medelhavet och utanför Västafrika. Djuputbredning i våra vatten ca 100-500 meter, men fynd huvudsakligen från nedom 250 meter. Tandsnäckor lever med huvudet nedgrävt i botten, och änden uppstickande. Födan består av meiofauna, exempelvis foraminiferer och pansarmaskar (Kinorhyncha). E. tetragona lever på kontinentalbrantens sedimentbottnar, och är i Skagerraks djupare delar knuten till ett samhälle som karakteriseras av ormstjärnan Amphilepis norvegica och kammusslan Pecten vitreus. Artens biologi är i övrigt okänd. Arten var förhållandevis talrik i våra vatten fram till 1970-talet, men har sedan dess i stort sett försvunnit från kustnära områden och Koster. Nio fynd av arten gjordes under Svenska artprojektets marina inventering, alla utom ett inom det s k Brattenområdet. Data från miljöövervakning tyder dock på att det finns stabila bestånd - om än med i tiden varierande täthet - på en 300 m djup lokal ute i Skagerrak. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 600 (300-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (150-500) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från VU till NT. (D2).
Ekologi
Tandsnäckor lever med huvudet nedgrävt i botten, och med den apikala änden uppstickande. Födan består av olika meiofauna-organismer som exempelvis foraminiferer och kinoryncher. E. tetragona lever på kontintalbrantens sedimentbottnar, och är i Skagerraks djupare delar knuten till ett samhälle som karakteriseras av ormstjärnan Amphilepis norvegica och kammusslan Pecten vitreus. Artens biologi är i övrigt okänd.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· sköldormstjärna
· sköldormstjärna
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Scaphopoda (tandsnäckor), Ordning Gadilida, Familj Entalinidae, Släkte Entalina, Art Entalina tetragona (Brocchi, 1814) Synonymer Entalina tetragona (Forbes, 1843), Entalina quinquangularis (Forbes, 1843)

Kategori Nära hotad (NT°)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU°)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation En mjukbottenlevande tandsnäcka som i våra havsområden huvudsakligen är känd från Skagerraks djupare delar, men även mer kustnära i norra Bohuslän (Koster). Övrig utbredning omfattar hela norska kusten från Finnmark och söderut. Arten är även känd från stora djup i Medelhavet och utanför Västafrika. Djuputbredning i våra vatten ca 100-500 meter, men fynd huvudsakligen från nedom 250 meter. Tandsnäckor lever med huvudet nedgrävt i botten, och änden uppstickande. Födan består av meiofauna, exempelvis foraminiferer och pansarmaskar (Kinorhyncha). E. tetragona lever på kontinentalbrantens sedimentbottnar, och är i Skagerraks djupare delar knuten till ett samhälle som karakteriseras av ormstjärnan Amphilepis norvegica och kammusslan Pecten vitreus. Artens biologi är i övrigt okänd. Arten var förhållandevis talrik i våra vatten fram till 1970-talet, men har sedan dess i stort sett försvunnit från kustnära områden och Koster. Nio fynd av arten gjordes under Svenska artprojektets marina inventering, alla utom ett inom det s k Brattenområdet. Data från miljöövervakning tyder dock på att det finns stabila bestånd - om än med i tiden varierande täthet - på en 300 m djup lokal ute i Skagerrak. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 600 (300-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (150-500) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från VU till NT. (D2).
Skalet utgörs av ett koniskt böjt rör som är öppet i bägge ändar. Karakteristiskt för arten är att skalet längs hela sin längd är försett med ett antal längsgående ribbor (25–30 stycken). I skalets apikala del, d.v.s. toppen, är fem av dessa ribbor så välutvecklade att skalet i tvärsnitt får en femkantig form.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Entalina tetragona

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Entalina tetragona

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Entalina tetragona förekommer längs hela Norska kusten från Finnmark och söderut. Arten är även känd från stora djup i Medelhavet och utanför Västafrikas kuster. I våra havsområden förekommer den huvudsakligen i Skagerraks djupare delar under ca 250 m. Arten var förhållandevis talrik i våra vatten på 1970-talet, men har sedan dess i stort sett försvunnit från kustnära områden och Koster. Data från Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram tyder dock på att det finns stabila bestånd - om än med i tiden varierande täthet - på en 300 m djup lokal ute i Skagerrak.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Scaphopoda - tandsnäckor 
  • Ordning
    Gadilida  
  • Familj
    Entalinidae  
  • Släkte
    Entalina  
  • Art
    Entalina tetragona(Brocchi, 1814)
    Synonymer
    Entalina tetragona (Forbes, 1843)
    Entalina quinquangularis (Forbes, 1843)

Tandsnäckor lever med huvudet nedgrävt i botten, och med den apikala änden uppstickande. Födan består av olika meiofauna-organismer som exempelvis foraminiferer och kinoryncher. E. tetragona lever på kontintalbrantens sedimentbottnar, och är i Skagerraks djupare delar knuten till ett samhälle som karakteriseras av ormstjärnan Amphilepis norvegica och kammusslan Pecten vitreus. Artens biologi är i övrigt okänd.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Levande djur (Har betydelse)
· sköldormstjärna - Amphilepis norvegica (Har betydelse)
Vatten (Viktig)
Artens dramatiska nedgång i kustnära områden och Koster föranledde att den blev klassificerad som akut hotad i rödlistan 2000. Eftersom arten lever djupt och kräver speciell insamlingsmetodik är den dock lätt att förbise om man inte särskilt letar efter den. Ny information visar således att relativt stabila populationer fortfarande finns i Skagerraks djuphåla. Vad som orsakat artens kustnära tillbakagång är oklart, men ett flertal arter uppvisar liknande mönster. Sannolikt spelar de senaste decenniernas omfattande sedimentation till följd av övergödning och trålfiske av avgörande roll i de storskaliga förändringar av artsammansättningen som ägt rum i de marina ekosystemen.
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen till havet fortsätter och intensifieras. Det är dock svårt att föreslå mer specifika åtgärder, eftersom orsakerna till artens tillbakagång i kustnära områden och i Koster inte är klarlagda. Även kunskapen om artens allmänna biologi är bristfällig.

Muus, B. J. 1959. Skallus, Sötänder, Bläcksprutter. Danmarks Fauna 65. Gads forlag, Köpenhamn. Ruppert, E. E & Barnes, R. D. 1994. Invertebrate Zoology. Brooks/Cole Thomspn Learning, US. Sars, G. O. 1878. Bidrag till kundskaben om Norges arktiske fauna 1. Oversigt over de i Norges arktiske region förekommende blöddyr. Brögger, Christiania.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stefan Agrenius 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Scaphopoda - tandsnäckor 
  • Ordning
    Gadilida  
  • Familj
    Entalinidae  
  • Släkte
    Entalina  
  • Art
    Entalina tetragona, (Brocchi, 1814)
    Synonymer
    Entalina tetragona (Forbes, 1843)
    Entalina quinquangularis (Forbes, 1843)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stefan Agrenius 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.