Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Propilidium exiguum

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Propilidium exiguum
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Propilidium exiguum är en liten skålsnäcka som är nästan lika hög som bred och drygt 30% längre än bred. Maxstorleken är ca 4 x 3 x 2,5 mm i längd, bredd respektive höjd. Skalet karaktäriseras vidare av att embryonalskalet (det lilla skalet på ”toppen” av det stora) vanligtvis sitter kvar i skalets topp som ett spiralformat bakåtböjt litet överhäng. Så är inte fallet hos artens nära släktingar, den grå Lepeta caeca (O.F. Müller, 1776) och den gula Iothia fulva (O.F. Müller, 1776). P. exiguum har inte någon slits i framändan på skalet eller nära skaltoppen (apex), så den går heller inte att förväxla med arter av släktena Emarginula eller Puncturella. Apex är hos P. exiguum enbart förskjuten en liten aning bakom skalets mittpunkt, medan den hos andra inhemska snarlika arter vanligen är tydligt förskjuten bakåt. Skalet, som är fint och halvgenomskinligt, har på utsidan ett tydligt rutmönster bestående av upp till ett 70-tal tunna radiära ribbor korsade av ca 40-50 med skalöppningen parallella ribbor. Till färgen är skalet mjölkvitt i toppen och mera smutsbrunt längre ned. Runt skalöppningen blir skalet åter vitare. Insidan är glänsande pärlemoraktigt vit med ett för arten karakteristiskt litet skalseptum (hylla) alldeles under apex. Djuret är gräddfärgat.
Utbredning
Länsvis förekomst för Propilidium exiguum Observationer i  Sverige för Propilidium exiguum
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I svenska vatten är arten endast känd från Bohuslän. Övrig skandinavisk utbredning inkluderar Norges kust norrut till Lofoten. Vidare är arten känd från Shetlandsöarna, Skottlands västkust samt Irland och vidare söderut till Azorerna och Medelhavet. Arten anses inte vara allmän någonstans i sitt utbredningsområde, men kan å andra sidan vara förbisedd p.g.a. sin ringa storlek. Det är svårt att samla in små hårdbottenlevande sublittorala organismer, både med skrapning och dykning. I de undersökningar som gjordes längs svenska västkusten under åren 1921-38 (Jägerskiöld-expeditionen) påträffades arten inte alls. De senaste fynden i svenska vatten härrör från tidigt 1970-tal. Sedan dess är arten så vitt är känt inte alls observerad, och det finns således en risk att den har försvunnit helt från våra vatten. Mer kunskap behövs dock, varför arten klassificeras som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En liten skålsnäcka som endast blir ca 4 mm lång. Den förekommer på hårda eller steniga bottnar på 10-170 meters djup, i våra vatten dock i regel nedom 40 meter. I svenska vatten är arten endast känd från Bohuslän. Övrig skandinavisk utbredning inkluderar Norges kust norrut till Lofoten. Det är svårt att samla in små hårdbottenlevande sublittorala organismer, både med skrapning och dykning. I Jägerskiöld-expeditionen som gjordes längs svenska västkusten under åren 1921-38 påträffades arten inte alls. De senaste fynden i svenska vatten härrör från tidigt 1970-tal. Sedan dess är arten så vitt är känt inte alls observerad, och det finns således en risk att den har försvunnit helt från våra vatten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
P. exiguum förekommer på hårda eller steniga bottnar mellan ca 7 och 170 meters djup. I svenska vatten uppträder den dock i regel nedom ca 40 meter. Arten är detritusätare, och skildkönad. Äggen är få och når en storlek av 150 µm, så det är tänkbart att arten har direktutveckling utan pelagiskt larvstadium. I övrigt är ekologin okänd.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Familj Lepetidae, Släkte Propilidium, Art Propilidium exiguum (Thompson, 1844) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En liten skålsnäcka som endast blir ca 4 mm lång. Den förekommer på hårda eller steniga bottnar på 10-170 meters djup, i våra vatten dock i regel nedom 40 meter. I svenska vatten är arten endast känd från Bohuslän. Övrig skandinavisk utbredning inkluderar Norges kust norrut till Lofoten. Det är svårt att samla in små hårdbottenlevande sublittorala organismer, både med skrapning och dykning. I Jägerskiöld-expeditionen som gjordes längs svenska västkusten under åren 1921-38 påträffades arten inte alls. De senaste fynden i svenska vatten härrör från tidigt 1970-tal. Sedan dess är arten så vitt är känt inte alls observerad, och det finns således en risk att den har försvunnit helt från våra vatten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Propilidium exiguum är en liten skålsnäcka som är nästan lika hög som bred och drygt 30% längre än bred. Maxstorleken är ca 4 x 3 x 2,5 mm i längd, bredd respektive höjd. Skalet karaktäriseras vidare av att embryonalskalet (det lilla skalet på ”toppen” av det stora) vanligtvis sitter kvar i skalets topp som ett spiralformat bakåtböjt litet överhäng. Så är inte fallet hos artens nära släktingar, den grå Lepeta caeca (O.F. Müller, 1776) och den gula Iothia fulva (O.F. Müller, 1776). P. exiguum har inte någon slits i framändan på skalet eller nära skaltoppen (apex), så den går heller inte att förväxla med arter av släktena Emarginula eller Puncturella. Apex är hos P. exiguum enbart förskjuten en liten aning bakom skalets mittpunkt, medan den hos andra inhemska snarlika arter vanligen är tydligt förskjuten bakåt. Skalet, som är fint och halvgenomskinligt, har på utsidan ett tydligt rutmönster bestående av upp till ett 70-tal tunna radiära ribbor korsade av ca 40-50 med skalöppningen parallella ribbor. Till färgen är skalet mjölkvitt i toppen och mera smutsbrunt längre ned. Runt skalöppningen blir skalet åter vitare. Insidan är glänsande pärlemoraktigt vit med ett för arten karakteristiskt litet skalseptum (hylla) alldeles under apex. Djuret är gräddfärgat.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Propilidium exiguum

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Propilidium exiguum

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I svenska vatten är arten endast känd från Bohuslän. Övrig skandinavisk utbredning inkluderar Norges kust norrut till Lofoten. Vidare är arten känd från Shetlandsöarna, Skottlands västkust samt Irland och vidare söderut till Azorerna och Medelhavet. Arten anses inte vara allmän någonstans i sitt utbredningsområde, men kan å andra sidan vara förbisedd p.g.a. sin ringa storlek. Det är svårt att samla in små hårdbottenlevande sublittorala organismer, både med skrapning och dykning. I de undersökningar som gjordes längs svenska västkusten under åren 1921-38 (Jägerskiöld-expeditionen) påträffades arten inte alls. De senaste fynden i svenska vatten härrör från tidigt 1970-tal. Sedan dess är arten så vitt är känt inte alls observerad, och det finns således en risk att den har försvunnit helt från våra vatten. Mer kunskap behövs dock, varför arten klassificeras som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Patellogastropoda  
  • Familj
    Lepetidae  
  • Släkte
    Propilidium  
  • Art
    Propilidium exiguum(Thompson, 1844)

P. exiguum förekommer på hårda eller steniga bottnar mellan ca 7 och 170 meters djup. I svenska vatten uppträder den dock i regel nedom ca 40 meter. Arten är detritusätare, och skildkönad. Äggen är få och når en storlek av 150 µm, så det är tänkbart att arten har direktutveckling utan pelagiskt larvstadium. I övrigt är ekologin okänd.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Eftersom arten är svår att finna, och få eller inga fynd gjorts i svenska vatten under det senare decenniet, är dess status högst oklar. Det är också okänt huruvida arten är utsatt för några direkta hot.
Eftersom varken artens status eller eventuella hotsituation klarlagts är det svårt att ge förslag på relevanta åtgärder. Det är dock önskvärt att undersökningar av djupare steniga bottnar, som är det habitat där arten tidigare lättast har kunnat påträffas, företas så att vi får ett hum om i vilken grad P. exiguum förekommer i våra vatten.
Etymologi: Propilidium, sammansatt av pro, Lat., ”för” samt släktnamnet Pilidium vilket är en subjektiv synonym till snäcksläktet Iothia, men upptaget av Müllers nemertinnamn, ty Iothia (d.v.s. Pilidium F. & H.) erinrar något om den mössa med namnet pilidium, vilken bars i Rom vid upptåg och teaterbesök samt gavs till slavar vid frigivningen; exiguum, Lat., ”något litet, småsak, bagatell, lappri” Bild: Ett skal av arten finns avbildat på www.gastropods.com/8/Shell_5828.html Utländska namn – DK: Bauti.

Brattegard, T. & Holthe, T (eds.) 1997. Distribution of marine, benthic macro-organisms in Norway. Research Report for DN 1997-1. Directorate for Nature Management.

Fretter, V. & Graham, A. 1976. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark Part 1 – Pleurotomariacea, Fissurellacea and Patellacea. J. Moll. Stud. Suppl 1: 1–37.

Hubendick, B. & Warén, A. 1975. Småsnäckor från svenska västkusten. 7. Släktena Acmeae, Gibbula, Calliostoma, Littorina m. fl. Göteborgs Naturhistoriska Mus. Årstryck 1975: 36–43.

Jeffreys, J. G. 1865. British Conchology or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. Vol. III. Marine shells, comprising the remaining Conchifera, the Solenoconchia, and Gasteropoda as far as Littorina. Van Voorst, London. Jägerskiöld, L. A. 1971. A Survey of the Marine Benthonic Macro-Fauna Along the Swedish West Coast 1921-1938. Acta Regiae Societatis Scientiarum. et Litterarum Gothoburgensis. Zoologica 6, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället, Göteborg.

Poppe, G. & Goto, Y. 1993. European Seashells. Vol. I. (Polyplacophora, Caudofoveata, Solenogastra, Gastropoda). Verlag Christa Hemmen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Patellogastropoda  
  • Familj
    Lepetidae  
  • Släkte
    Propilidium  
  • Art
    Propilidium exiguum, (Thompson, 1844)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.