Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blek lagunsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Lacuna parva
Blek lagunsnäcka Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lacuna parva har ett gräddvitt tunt skal, som är glansigt under den tunna skalhuden. Skalhuden är ljusbrun och skaltoppen ibland purpurfärgad. Skalet kan bli ca 4 mm högt och 4 mm brett. Spiran är låg (apikalvinkel 110–115°) och skalet har tre uppsvällda vindlingar som möts i djupa sömmar. Den sista vindlingen är stor, och upptar ca 90 % av skalhöjden. Ofta förekommer även 3 bruna spiralband på sista vindlingen Embryonalskalet (som är det lilla skalet på ”toppen” av det stora) är markerat och har 1,5 släta vindlingar. Skalöppningen är stor - rund hos hanar, högre än bred hos honor – och upptar vanligen ca 70% av skalhöjden. Skalöppningens ytterläpp möter kroppsvindlingen i rät vinkel i trakten av skalets mitt. Navelöppningen är påfallande bred med längsgående åsar och fåror. Djuret är gulvitt, huvudet rosa med vita tentakler, fotsidorna grå.
Utbredning
Länsvis förekomst för blek lagunsnäcka Observationer i  Sverige för blek lagunsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är utbredd längs Europas kuster från Ishavet ned till Iberiska halvön. I Amerika förekommer den till Cape Cod, och längs norska kusten norrut till 63°N. Arten är sällsynt i Bohuslän, Södra Kattegatt (Isefjord) samt danska delen av norra Öresund. Arten påträffas i algbältet, i regel mellan 5 och 25 meters djup. Den förekommer på samma ställen som L. vincta men ofta grundare på sågtång Fucus serratus, blåstång Fucus vesiculosus och rödalger. Eftersom det kustnära algbältet idag är starkt påverkat av eutrofiering och miljögifter kan arten vara hotad. Mer kunskap behövs dock, varför den klassificeras som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En liten tunnskalig snäcka som endast blir upp till 4 mm hög. Arten livnär sig av epifyter på brun- och rödalger, och återfinns i algbältet på ca 5-25 meters djup. Återfinns ofta på sågtång Fucus serratus, blåstång Fucus vesiculosus och rödalger. Artens närmaste utbredning är längs norska kusten norrut till 63°N. Den är sällsynt i Bohuslän, Södra Kattegatt (Isefjord) samt danska delen av norra Öresund. Eftersom det kustnära algbältet idag är starkt påverkat av eutrofiering, miljögifter och exploatering kan arten vara hotad. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten livnär sig av epifyter på brun- och rödalger. Äggsamlingen är omkring 2 mm stor, linsformad och genomskinlig. Den fästs på rödblad Phyllophora sp. Äggsamlingen innehåller ca 10 ägg som kläcks direkt till juveniler. Arten är ettårig.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· rödalger
· rödalger
· rödblad
· rödblad
· sågtång
· sågtång
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Littorinimorpha, Familj Littorinidae (strandsnäckor), Släkte Lacuna, Art Lacuna parva (Da Costa, 1778) - blek lagunsnäcka Synonymer Lacuna puteolus (Turton,1819)

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En liten tunnskalig snäcka som endast blir upp till 4 mm hög. Arten livnär sig av epifyter på brun- och rödalger, och återfinns i algbältet på ca 5-25 meters djup. Återfinns ofta på sågtång Fucus serratus, blåstång Fucus vesiculosus och rödalger. Artens närmaste utbredning är längs norska kusten norrut till 63°N. Den är sällsynt i Bohuslän, Södra Kattegatt (Isefjord) samt danska delen av norra Öresund. Eftersom det kustnära algbältet idag är starkt påverkat av eutrofiering, miljögifter och exploatering kan arten vara hotad. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Lacuna parva har ett gräddvitt tunt skal, som är glansigt under den tunna skalhuden. Skalhuden är ljusbrun och skaltoppen ibland purpurfärgad. Skalet kan bli ca 4 mm högt och 4 mm brett. Spiran är låg (apikalvinkel 110–115°) och skalet har tre uppsvällda vindlingar som möts i djupa sömmar. Den sista vindlingen är stor, och upptar ca 90 % av skalhöjden. Ofta förekommer även 3 bruna spiralband på sista vindlingen Embryonalskalet (som är det lilla skalet på ”toppen” av det stora) är markerat och har 1,5 släta vindlingar. Skalöppningen är stor - rund hos hanar, högre än bred hos honor – och upptar vanligen ca 70% av skalhöjden. Skalöppningens ytterläpp möter kroppsvindlingen i rät vinkel i trakten av skalets mitt. Navelöppningen är påfallande bred med längsgående åsar och fåror. Djuret är gulvitt, huvudet rosa med vita tentakler, fotsidorna grå.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blek lagunsnäcka

Länsvis förekomst och status för blek lagunsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blek lagunsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är utbredd längs Europas kuster från Ishavet ned till Iberiska halvön. I Amerika förekommer den till Cape Cod, och längs norska kusten norrut till 63°N. Arten är sällsynt i Bohuslän, Södra Kattegatt (Isefjord) samt danska delen av norra Öresund. Arten påträffas i algbältet, i regel mellan 5 och 25 meters djup. Den förekommer på samma ställen som L. vincta men ofta grundare på sågtång Fucus serratus, blåstång Fucus vesiculosus och rödalger. Eftersom det kustnära algbältet idag är starkt påverkat av eutrofiering och miljögifter kan arten vara hotad. Mer kunskap behövs dock, varför den klassificeras som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Littorinoidea  
  • Familj
    Littorinidae - strandsnäckor 
  • Släkte
    Lacuna  
  • Art
    Lacuna parva(Da Costa, 1778) - blek lagunsnäcka
    Synonymer
    Lacuna puteolus (Turton,1819)

Arten livnär sig av epifyter på brun- och rödalger. Äggsamlingen är omkring 2 mm stor, linsformad och genomskinlig. Den fästs på rödblad Phyllophora sp. Äggsamlingen innehåller ca 10 ägg som kläcks direkt till juveniler. Arten är ettårig.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· rödalger - Rhodophyta (Har betydelse)
· rödblad - Phyllophora (Viktig)
· sågtång - Fucus serratus (Har betydelse)
Vatten (Viktig)
Under senare år har övergödningen lett till storskaliga biotopförändringar i havet, exempelvis igenslamning av hårdbottnar och igenväxning av grunda havsvikar. Det är troligt att L. parva missgynnats av övergödningen, och förändringar i de marina växtsamhällena som denna lett till. Klimatförändringar (uppvärmning) kan också vara ett hot mot artens förekomst i svenska vatten. Vidare har miljögifter, särskilt organiska tennföreningar, visat sig vara ett mycket allvarligt hot mot flera arter av snäckor eftersom de påverkar reproduktionen. Artens möjligheter till spridning och nyrekrytering är begränsade i och med att larverna inte är pelagiska. Stor kunskapsbrist råder dock om artens status längs svenska kusten.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Miljögifter (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till havet fortsätter och intensifieras. Det är dock svårt att föreslå mer specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status i dagsläget är synnerligen bristfällig.

Fretter, V. & A. Graham. 1980. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark. Part 5 – Marine Littorinacea. . J. Moll. Stud.. Supplement 7.

Graham, A. 1988. Molluscs: Prosobranch and Pyramellid Gastropods. Synopses of the British Fauna (New Series) No. 2. The Linnean Society of London.

Hansson, H. G. (Comp.), NEAT (North East Atlantic Taxa): Scandinavian marine Mollusca Check-List. Internet Ed., Aug. 1998. (http://www.tmbl.gu.se). Hansson, H. G. Pers. Comm.

Hubendick, B & A, Warén. 1974. Småsnäckor från svenska västkusten - 6. släktena Emarginula, Lacuna, Natica, Philbertia m.fl. Särtryck ur Göteborgs Naturhistoriska Museum Årstryck 1974.

Jensen, K. R & J. Knudsen. 1995. Annotated checklist of recent marine molluscs of Danish waters. Zoological Museum, København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Göransson. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Littorinoidea  
  • Familj
    Littorinidae - strandsnäckor 
  • Släkte
    Lacuna  
  • Art
    Lacuna parva, (Da Costa, 1778) - blek lagunsnäcka
    Synonymer
    Lacuna puteolus (Turton,1819)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Göransson. © ArtDatabanken, SLU 2007.