Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Pseudosetia turgida

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Pseudosetia turgida
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Pseudosetia turgida är en liten högervriden snäcka, vars koniskt ovala skal blir högst 2,5 mm högt och 1,5 mm i diameter. Det halvgenomskinliga tunna och bräckliga skalet är ganska glänsande och vitaktigt till blekt hornfärgat. Spiran har - frånsett varje vindlings kurvatur - så gott som raka sidor. Toppen är dock trubbig, vilket beror på att larvskalet är tillplattat. Skalets apikalvinkel är 45–50° och arten har en svag men vanligen ändå tydligt synlig navel, s k umbilicus. Skalet är förhållandevis slätt, med en mikroskulptur av fina tillväxtlinjer och spiralåsar. Ofta är en av spiralåsarna upphöjd till en något tydligare köl i vindlingarnas mitt eller strax därunder. Skalöppningen är nästan rund med ytterläppen anslutande till kroppsvindlingen i så gott som rät vinkel. Ytterläppen är ej förtjockad. Öppningens höjd utgör ca 46–48% och kroppsvindlingens 66–70% av totala skalhöjden. Suturerna mellan vindlingarna är tydliga och vindlingarna är tydligt välvda, i synnerhet kroppsvindlingen. Arten kan nog lättast förväxlas med Pusillina inconspiqua (Alder, 1844), vilken kan påträffas ner till ca 100 meter djup. Den senare artens skal har dock i regel en skarpt avgränsad mörkt purpurfärgad ton i toppen på larvskalet, och dess skal har oftast en tät axialskulptur på några vindlingar, även om den hos vissa exemplar helt kan saknas. En annan, mer grunt levande, förväxlingsart är Obtusella intersecta (S. Wood, 1857) (Syn.: Cingula alderi (Jeffreys, 1858)), vilken är allmän mellan 5-60 meters djup på sand och alger. Den senare, upp till 2 mm höga, snäckan har dock en bredare konisk form (d v s kortare spira) samt något tydligare spiralskulptur än P. turgida. Individer av P. turgida med ovan omnämnda spiralköl på sista kroppsvindlingen är dock omisskännliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för Pseudosetia turgida Observationer i  Sverige för Pseudosetia turgida
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer längs Norges kust upp till i höjd med Porsangerfjorden. Den är även påträffad norr om Murmansk. Därutöver är arten påträffad vid sydöstra Island, men är inte känd från vare sig Färöarna eller Brittiska Öarna. Arten är dock tämligen allmän i de norra delarna av Biscaya (som är sydgräns för dess utbredning), så sannolikt förekommer den även väster om Brittiska Öarna och Irland. I våra vatten förekommer arten endast i norra Bohuslän, där den är sällsynt. Bottnar som motsvarar artens habitatkrav är sannolikt ovanliga i våra vatten, därtill har de stora förändringar i foraminiferfaunan som skett sedan 1970-talet haft negativ inverkan på många mollusker. Mer kunskap behövs dock, varför arten klassificeras som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En liten högervriden snäcka, vars skal blir högst 2,5 mm långt. Arten lever på mjuka svagt strömpåverkade bottnar, som varken är alltför leriga eller sandiga, nedom 90 meters djup. Den livnär sig av foraminiferer och har direktutvecklande larver. Arten förekommer längs Norges kust upp till i höjd med Porsangerfjorden. I våra vatten förekommer arten endast i norra Bohuslän, där den är sällsynt. Bottnar som motsvarar artens habitatkrav är sannolikt ovanliga i våra vatten, därtill har de stora förändringar i foraminiferfaunan som skett sedan 1970-talet haft negativ inverkan på många mollusker. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever på mjuka svagt strömpåverkade bottnar, som varken är alltför leriga eller sandiga, mellan ca 90-1500 meters djup. Den livnär sig av foraminiferer. Fortplantningen är föga känd, men arten lägger små klotformade äggkapslar vilka förankras vid fasta föremål som t ex foraminiferer eller spongiespikler. Ur varje kapsel direktutvecklas sedan en individ.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· svampdjur
· svampdjur
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Littorinimorpha, Familj Rissoidae, Släkte Pseudosetia, Art Pseudosetia turgida (Jeffreys, 1870) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En liten högervriden snäcka, vars skal blir högst 2,5 mm långt. Arten lever på mjuka svagt strömpåverkade bottnar, som varken är alltför leriga eller sandiga, nedom 90 meters djup. Den livnär sig av foraminiferer och har direktutvecklande larver. Arten förekommer längs Norges kust upp till i höjd med Porsangerfjorden. I våra vatten förekommer arten endast i norra Bohuslän, där den är sällsynt. Bottnar som motsvarar artens habitatkrav är sannolikt ovanliga i våra vatten, därtill har de stora förändringar i foraminiferfaunan som skett sedan 1970-talet haft negativ inverkan på många mollusker. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Pseudosetia turgida är en liten högervriden snäcka, vars koniskt ovala skal blir högst 2,5 mm högt och 1,5 mm i diameter. Det halvgenomskinliga tunna och bräckliga skalet är ganska glänsande och vitaktigt till blekt hornfärgat. Spiran har - frånsett varje vindlings kurvatur - så gott som raka sidor. Toppen är dock trubbig, vilket beror på att larvskalet är tillplattat. Skalets apikalvinkel är 45–50° och arten har en svag men vanligen ändå tydligt synlig navel, s k umbilicus. Skalet är förhållandevis slätt, med en mikroskulptur av fina tillväxtlinjer och spiralåsar. Ofta är en av spiralåsarna upphöjd till en något tydligare köl i vindlingarnas mitt eller strax därunder. Skalöppningen är nästan rund med ytterläppen anslutande till kroppsvindlingen i så gott som rät vinkel. Ytterläppen är ej förtjockad. Öppningens höjd utgör ca 46–48% och kroppsvindlingens 66–70% av totala skalhöjden. Suturerna mellan vindlingarna är tydliga och vindlingarna är tydligt välvda, i synnerhet kroppsvindlingen. Arten kan nog lättast förväxlas med Pusillina inconspiqua (Alder, 1844), vilken kan påträffas ner till ca 100 meter djup. Den senare artens skal har dock i regel en skarpt avgränsad mörkt purpurfärgad ton i toppen på larvskalet, och dess skal har oftast en tät axialskulptur på några vindlingar, även om den hos vissa exemplar helt kan saknas. En annan, mer grunt levande, förväxlingsart är Obtusella intersecta (S. Wood, 1857) (Syn.: Cingula alderi (Jeffreys, 1858)), vilken är allmän mellan 5-60 meters djup på sand och alger. Den senare, upp till 2 mm höga, snäckan har dock en bredare konisk form (d v s kortare spira) samt något tydligare spiralskulptur än P. turgida. Individer av P. turgida med ovan omnämnda spiralköl på sista kroppsvindlingen är dock omisskännliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Pseudosetia turgida

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Pseudosetia turgida

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer längs Norges kust upp till i höjd med Porsangerfjorden. Den är även påträffad norr om Murmansk. Därutöver är arten påträffad vid sydöstra Island, men är inte känd från vare sig Färöarna eller Brittiska Öarna. Arten är dock tämligen allmän i de norra delarna av Biscaya (som är sydgräns för dess utbredning), så sannolikt förekommer den även väster om Brittiska Öarna och Irland. I våra vatten förekommer arten endast i norra Bohuslän, där den är sällsynt. Bottnar som motsvarar artens habitatkrav är sannolikt ovanliga i våra vatten, därtill har de stora förändringar i foraminiferfaunan som skett sedan 1970-talet haft negativ inverkan på många mollusker. Mer kunskap behövs dock, varför arten klassificeras som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Rissooidea  
  • Familj
    Rissoidae  
  • Släkte
    Pseudosetia  
  • Art
    Pseudosetia turgida(Jeffreys, 1870)

Arten lever på mjuka svagt strömpåverkade bottnar, som varken är alltför leriga eller sandiga, mellan ca 90-1500 meters djup. Den livnär sig av foraminiferer. Fortplantningen är föga känd, men arten lägger små klotformade äggkapslar vilka förankras vid fasta föremål som t ex foraminiferer eller spongiespikler. Ur varje kapsel direktutvecklas sedan en individ.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· svampdjur - Porifera (Har betydelse)
Vatten (Viktig)
Inga direkta hot är kända, men det är tänkbart att den omfattande bottentrålningen påverkar artens habitat negativt.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det är svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är så bristfällig.
Etymologi: Släktnamnet Pseudosetia Monterosato, 1884 är sammansatt av det grekiska ordet pseudes, som betyder falsk och setia som sannolikt härrör från namnet på en stad i Latium som var känd för sitt ypperliga vin; turgidus, Lat., ”svullen”.

Bouchet, P. & Warén, A. 1993. Revision of the Northeast Atlantic Bathyal and Abyssla Mesogastropoda.

Bollettino Malacologico. Suppl. 3: 580-840.

Brattegard, T. & Holthe, T (eds.) 1997. Distribution of marine, benthic macro-organisms in Norway. Research Report for DN 1997-1. Directorate for Nature Management.

Fretter, V. & Graham, A. 1978. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark Part 4 – Marine Rissoacea. J. Moll. Stud. Suppl. 6: 153-241.

Hubendick, B. & Warén, A. 1971. Småsnäckor från svenska västkusten. 2. Släktena Cingula, Capulacmea, Homalogyra, Caecum, Nassarius m,fl. Göteborgs Naturhistoriska Mus. Årstryck 1971: 43-49.

Poppe, G. & Goto, Y. 1993. European Seashells. Vol. I. (Polyplacophora, Caudofoveata, Solenogastra, Gastropoda). Verlag Christa Hemmen.

Warén, A. 1996. New and little known Mollusca from Iceland and Scandinavia. Part 3. Sarsia 81: 197-245.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Rissooidea  
  • Familj
    Rissoidae  
  • Släkte
    Pseudosetia  
  • Art
    Pseudosetia turgida, (Jeffreys, 1870)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.