Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Alvania jeffreysi

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Alvania jeffreysi
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Alvania jeffreysi är en liten högervriden snäcka, vars skal blir högst 3 mm högt och 1,5 mm i diameter. Skalet är halvgenomskinligt glänsande med vitaktig färg. Till formen är det koniskt med trubbig topp. Apikalvinkeln är ca 45°. Skalets vindlingar är tydligt bulliga och sömmarna djupa. Skalskulpturen består av tvärgående åsar som korsas av spiralåsar, vilket ger ett rutmönster med ungefär kvadratiska rutor. Spiralåsarna och tväråsarna är ungefär lika kraftiga och motsvarar i bredd ungefär hälften av avståndet dem emellan. Antalet tväråsar på själva kroppsvindlingen uppgår till ca 45, medan nästa vindling, den penultimata, har ungefär 40. På vindlingarna ovanför är antalet tväråsar ca 28–30. Embryonalskalet, som är det lilla skalet ”på toppen” av det stora, har 1,7–2 vindlingar som allra överst är helt släta men därefter täcks av 7–8 initialt sinusformade och därpå sicksackformade spirallinjer. Dessa sicksackstrukturer, vilka syns tydligt i preparermikroskop, är ett gott kännetecken eftersom inga andra nordiska arter har sådana strukturer. Embryonalskalet är 275–475 µm brett. Skalöppningen är förhållandevis rund, men något avsmalnande i ovankanten. Skalöppningens höjd är ca 33% och kroppsvindlingens höjd ca 55–60% av skalhöjden. Djuret är vitt med bruna ögon. Arten torde lättast förväxlas med de i södra Skandinavien subfossila arterna A. scrobiculata (Möller, 1842) och Boreocingula castanea (Möller, 1842), men embryonalskalets skulptur gör det möjligt att skilja dem åt. Den senare arten har ingen skulptur alls på embryonalskalet medan A. scrobiculata endast har fina spirallinjer.
Utbredning
Länsvis förekomst för Alvania jeffreysi Observationer i  Sverige för Alvania jeffreysi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är påträffad i Bohuslän, i Skagerrak samt längs hela Norges fastlandskust och i området sydost om Svalbard. Dessutom förekommer den vid östra, södra och västra Island, utanför sydöstra Grönland, vid Färöarna och Shetlandsöarna, västsidan av Brittiska Öarna och Irland söderut till utanför Portugal vid ca 40° N. A. jeffreysi når dock inte in i Medelhavet, där en snarlik mera grunt levande art förväxlats med den. Arten var förhållandevis frekvent förekommande i svenska vatten under 1960- och -70-talen, men tycks ha gått tillbaka ganska ordentligt sedan den tiden. Arten är sannolikt hotad, men eftersom inga uppgifter om dess status föreligger från de senaste 10 åren klassificeras den ändå som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
En liten högervriden snäcka, vars skal blir högst 3 mm högt. Arten lever på mjuka bottnar, gärna med visst inslag av sand, på djup mellan 50 och 150 meter (i svenska vatten). Den äter foraminiferer men i övrigt är dess ekologi dåligt känd. I skandinaviska vatten påträffad i Bohuslän, Skagerrak samt längs hela Norges fastlandskust. Arten var förhållandevis frekvent förekommande under 1960- och 1970-talen, men har sedan dess minskat kraftigt. Orsaken till tillbakagången är okänd, men troligen har den ökande sedimentationen haft en negativ inverkan på artens habitat. Minskningen kan också vara kopplad till de stora förändringar i foraminifer-faunan som skett sedan 1970-talet. Inga fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering, men tänkbart att arten pga sin storlek har förbisetts. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever på mjuka bottnar, gärna med visst inslag av sand, vanligen på djup mellan 50 och 300 meter. Vid Bohusläns kust återfinns den dock mellan 50 och 150 meter. Arten äter foraminiferer, men dess fortplantning är okänd. Embryonalskalets storlek antyder dock att arten har ett frisimmande larvstadium.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Littorinimorpha, Familj Rissoidae, Släkte Alvania, Art Alvania jeffreysi (Waller, 1864) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation En liten högervriden snäcka, vars skal blir högst 3 mm högt. Arten lever på mjuka bottnar, gärna med visst inslag av sand, på djup mellan 50 och 150 meter (i svenska vatten). Den äter foraminiferer men i övrigt är dess ekologi dåligt känd. I skandinaviska vatten påträffad i Bohuslän, Skagerrak samt längs hela Norges fastlandskust. Arten var förhållandevis frekvent förekommande under 1960- och 1970-talen, men har sedan dess minskat kraftigt. Orsaken till tillbakagången är okänd, men troligen har den ökande sedimentationen haft en negativ inverkan på artens habitat. Minskningen kan också vara kopplad till de stora förändringar i foraminifer-faunan som skett sedan 1970-talet. Inga fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering, men tänkbart att arten pga sin storlek har förbisetts. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Alvania jeffreysi är en liten högervriden snäcka, vars skal blir högst 3 mm högt och 1,5 mm i diameter. Skalet är halvgenomskinligt glänsande med vitaktig färg. Till formen är det koniskt med trubbig topp. Apikalvinkeln är ca 45°. Skalets vindlingar är tydligt bulliga och sömmarna djupa. Skalskulpturen består av tvärgående åsar som korsas av spiralåsar, vilket ger ett rutmönster med ungefär kvadratiska rutor. Spiralåsarna och tväråsarna är ungefär lika kraftiga och motsvarar i bredd ungefär hälften av avståndet dem emellan. Antalet tväråsar på själva kroppsvindlingen uppgår till ca 45, medan nästa vindling, den penultimata, har ungefär 40. På vindlingarna ovanför är antalet tväråsar ca 28–30. Embryonalskalet, som är det lilla skalet ”på toppen” av det stora, har 1,7–2 vindlingar som allra överst är helt släta men därefter täcks av 7–8 initialt sinusformade och därpå sicksackformade spirallinjer. Dessa sicksackstrukturer, vilka syns tydligt i preparermikroskop, är ett gott kännetecken eftersom inga andra nordiska arter har sådana strukturer. Embryonalskalet är 275–475 µm brett. Skalöppningen är förhållandevis rund, men något avsmalnande i ovankanten. Skalöppningens höjd är ca 33% och kroppsvindlingens höjd ca 55–60% av skalhöjden. Djuret är vitt med bruna ögon. Arten torde lättast förväxlas med de i södra Skandinavien subfossila arterna A. scrobiculata (Möller, 1842) och Boreocingula castanea (Möller, 1842), men embryonalskalets skulptur gör det möjligt att skilja dem åt. Den senare arten har ingen skulptur alls på embryonalskalet medan A. scrobiculata endast har fina spirallinjer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Alvania jeffreysi

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Alvania jeffreysi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är påträffad i Bohuslän, i Skagerrak samt längs hela Norges fastlandskust och i området sydost om Svalbard. Dessutom förekommer den vid östra, södra och västra Island, utanför sydöstra Grönland, vid Färöarna och Shetlandsöarna, västsidan av Brittiska Öarna och Irland söderut till utanför Portugal vid ca 40° N. A. jeffreysi når dock inte in i Medelhavet, där en snarlik mera grunt levande art förväxlats med den. Arten var förhållandevis frekvent förekommande i svenska vatten under 1960- och -70-talen, men tycks ha gått tillbaka ganska ordentligt sedan den tiden. Arten är sannolikt hotad, men eftersom inga uppgifter om dess status föreligger från de senaste 10 åren klassificeras den ändå som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Rissooidea  
  • Familj
    Rissoidae  
  • Släkte
    Alvania  
  • Art
    Alvania jeffreysi(Waller, 1864)

Arten lever på mjuka bottnar, gärna med visst inslag av sand, vanligen på djup mellan 50 och 300 meter. Vid Bohusläns kust återfinns den dock mellan 50 och 150 meter. Arten äter foraminiferer, men dess fortplantning är okänd. Embryonalskalets storlek antyder dock att arten har ett frisimmande larvstadium.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Det är svårt att direkt förklara tillbakagången, men möjligen kan en ökande sedimentation, som omstrukturerar de bottnar som arten och dess byten föredrar, vara orsaken. Minskningen kan också vara kopplad till de stora förändringar i foraminifer-faunan som skett sedan 1970-talet.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Eftersom orsakerna till artens tillbakagång inte är kända är det svårt att föreslå relevanta åtgärder.
Etymologi: Härledningen av släktnamnet Alvania (Risso, 1826) är ovisst. Antingen kan man tänka sig att Risso hedrar någon person vid namn Alvani, ett inte helt ovanligt släktnamn i Italien, men någon sådan med anknytning till biologi vid denna tid låter sig svårligen spåras, så möjligen kan det i stället komma från de latinska orden alvus, ”livmoder, mage” och –aneus, ”-tillhörig”; jeffreysi, hedrande John Gwyn Jeffreys, 1809-85, advokat från Swansea som blev intresserad av mollusker redan i ungdomsåren. Han flyttade sitt kontor till London 1856 och började efterhand att organisera skrapningsexpeditioner med likasinnade till Shetlands, västra Skottland, Norge och Kanalöarna, bl.a. med den från svågern inlånade 51-fots yachten "Osprey". När Jeffreys 1868 köpte båten riggade han om den från kutter till skonare, vilken 1869 lånades av Edward Waller (denna arts auktor) för en skrapningstur runt södra Irland). Han deltog likaså i några havsgående insamlingsexpeditioner med större skepp, t.ex. med H.M.S. "Porcupine" 1869-70. 1866, när han mer eller mindre helt hade avslutat sin advokatbana flyttade han till Hertfordshire och ägnade sig på heltid åt mollusker samt började avsluta sitt huvudverk "British Conchology", ett fembandsverk utkommet 1862-69. Politisk var han tory och ansågs lite snobbig. Han ansåg att det fanns fasta gränser mellan arter och kunde därför inte anamma darwinismen, men han torde ha varit den person som bäst kände norra Europas marina molluskfauna under denna period. Hans mycket omfattande skalsamlingar köptes 1883 av W.H. Dall för Smithsonian Institution. Utländska namn – ISL: Djúpkrota.

Bouchet, P. & Warén, A. 1993. Revision of the Northeast Atlantic Bathyal and Abyssal Mesogastropoda.

Bollettino Malacologico. Supplemento 3: 580–840.

Brattegard, T. & Holthe, T (eds.) 1997. Distribution of marine, benthic macro-organisms in Norway. Research Report for DN 1997-1. Directorate for Nature Management.

Fretter, V. & Graham, A. 1981. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark Part 4 – Marine Rissoacea. J. Moll. Stud. Suppl 6: 153–241.

Hubendick, B. & Warén, A. 1969. Småsnäckor från svenska västkusten. 1. Släktet Alvania. Göteborgs Naturhistoriska Mus. Årstryck 1969: 55–61.

Jeffreys, J. G. 1865. British Conchology or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. Vol. IV. Marine shells, in continuation of the Gastropoda as far as the Bulla family.

Van Voorst, London. Poppe, G. & Goto, Y. 1993. European Seashells. Vol. I. (Polyplacophora, Caudofoveata, Solenogastra, Gastropoda). Verlag Christa Hemmen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Rissooidea  
  • Familj
    Rissoidae  
  • Släkte
    Alvania  
  • Art
    Alvania jeffreysi, (Waller, 1864)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.