Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Aporrhais serresianus

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Aporrhais serresianus
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Apporhais serresianus erinrar mycket om vår enda andra art av släktet, den vanliga, ganska grunt levande pelikanfotsnäckan Aporrhais pespelecani (Linnaeus, 1758). Skalet hos A. serresianus är dock tunnare med vassare och mera tätt sittande vindlingstvärribbor, och ytterläppens utskott är hos vuxna djur smalare och mer förlängda. På oskadade exemplar når det översta utskottet således förbi snäckskalets topp, apex. Dessutom skiljer sig färgen på mjukdelarna åt mellan arterna; medan A. pespelecani har ett tydligt karminfärgat snyte är djuret vanligen helt vitt med mörka ögon hos A. serresianus. Rödaktiga toner på snytet har dock rapporterats även hos den senare, men i så fall alltid med en median vit linje vilken delar eventuella färgfläckar på snytet i två delar. Hos juvenila exemplar är djurets färg dock den säkraste karaktären för att skilja arterna åt. Skallängden kan i nordliga hav uppgå till 40 mm, men i Medelhavet kan arten nästan nå 60 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för Aporrhais serresianus Observationer i  Sverige för Aporrhais serresianus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer, frånsett ett enda fynd på danska sidan av mellersta Kattegatt, sällsynt i norra Bohuslän och därpå mera allmänt upp längs Norges kust till Lofotenområdet. Den är dessutom utbredd utanför södra Island samt söderut via norra Skottland och västra Irland in i Medelhavet. P g a fåtalet fynd från svenska vatten är artens status svårbedömd och den klassificeras som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Mycket lik sin släkting, den vanliga och ganska grunt levande pelikanfotsnäckan Aporrhais pespelecani. Artens skallängd kan i nordliga hav uppgå till 40 mm. Den lever på djupa slambottnar, vanligen mellan ca 70-500 meter, i övrigt är dess ekologi inte närmare studerad men tros påminna om pelikanfotsnäckans. Arten har en i huvudsak nordlig utbredning och förekommer mycket sällsynt i norra Bohuslän, och därpå mer allmänt längs Norges kust upp till Lofoten. Ett enda känt fynd från danska delen av Kattegatt föreligger. P g a fåtalet fynd från svenska vatten är artens status svårbedömd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever på djupa slambottnar, vanligen mellan ca 70-500 meter, men kan påträffas ända ned till 1000 meters djup. Artens ekologi är i övrigt inte närmare studerad, men tros erinra ganska mycket om pelikanfotsnäckans.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Littorinimorpha, Familj Aporrhaidae (pelikanfotssnäckor), Släkte Aporrhais, Art Aporrhais serresianus (Michaud, 1828) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Mycket lik sin släkting, den vanliga och ganska grunt levande pelikanfotsnäckan Aporrhais pespelecani. Artens skallängd kan i nordliga hav uppgå till 40 mm. Den lever på djupa slambottnar, vanligen mellan ca 70-500 meter, i övrigt är dess ekologi inte närmare studerad men tros påminna om pelikanfotsnäckans. Arten har en i huvudsak nordlig utbredning och förekommer mycket sällsynt i norra Bohuslän, och därpå mer allmänt längs Norges kust upp till Lofoten. Ett enda känt fynd från danska delen av Kattegatt föreligger. P g a fåtalet fynd från svenska vatten är artens status svårbedömd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Apporhais serresianus erinrar mycket om vår enda andra art av släktet, den vanliga, ganska grunt levande pelikanfotsnäckan Aporrhais pespelecani (Linnaeus, 1758). Skalet hos A. serresianus är dock tunnare med vassare och mera tätt sittande vindlingstvärribbor, och ytterläppens utskott är hos vuxna djur smalare och mer förlängda. På oskadade exemplar når det översta utskottet således förbi snäckskalets topp, apex. Dessutom skiljer sig färgen på mjukdelarna åt mellan arterna; medan A. pespelecani har ett tydligt karminfärgat snyte är djuret vanligen helt vitt med mörka ögon hos A. serresianus. Rödaktiga toner på snytet har dock rapporterats även hos den senare, men i så fall alltid med en median vit linje vilken delar eventuella färgfläckar på snytet i två delar. Hos juvenila exemplar är djurets färg dock den säkraste karaktären för att skilja arterna åt. Skallängden kan i nordliga hav uppgå till 40 mm, men i Medelhavet kan arten nästan nå 60 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Aporrhais serresianus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Aporrhais serresianus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer, frånsett ett enda fynd på danska sidan av mellersta Kattegatt, sällsynt i norra Bohuslän och därpå mera allmänt upp längs Norges kust till Lofotenområdet. Den är dessutom utbredd utanför södra Island samt söderut via norra Skottland och västra Irland in i Medelhavet. P g a fåtalet fynd från svenska vatten är artens status svårbedömd och den klassificeras som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Stromboidea  
  • Familj
    Aporrhaidae - pelikanfotssnäckor 
  • Släkte
    Aporrhais  
  • Art
    Aporrhais serresianus(Michaud, 1828)

Arten lever på djupa slambottnar, vanligen mellan ca 70-500 meter, men kan påträffas ända ned till 1000 meters djup. Artens ekologi är i övrigt inte närmare studerad, men tros erinra ganska mycket om pelikanfotsnäckans.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten är rar i våra hav och vi känner föga till eventuella hot. I fjordsystem utmed västra Norge är arten däremot här och var ganska allmän. Sammanställaren har under en dryg 30-årsperiod blott vid ett par tillfällen påträffat arten vid norra Bohusläns kust, vilket ger vid handen dess ovanlighet i våra vatten. Några slutledningar om eventuella hot kan dock inte dras från detta material. Jeffreys anger att arten är allmän, men fläckvis förekommande vid Shetland, så måhända kan arten ha någon preferens som vi ännu inte förstått, exempelvis för ett specifikt habitat som i våra hav är mindre vanligt.
I dagsläget är varken artens status eller dess eventuella hotsituation klarlagd, vilket gör det svårt att ge förslag på relevanta åtgärder.
Etymologi: Aporrhais, Gr., ett mollusknamn < aporrhais, Gr., ”sönderbryta”; serresianus, hedrande Pierre Marcel Touissant de Serres, 1780–1862, fransk geolog och naturhistoriker, från 1820 professor vid universitetet i Montpellier. Bild: Goda foton över skal finns på www.gastropods.com/2/Shell_2622.html. Utländska namn – ISL: Greipbar?i.

Fretter, V. & Graham, A. 1981. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark Part 6 – Cerithacea, Strombacea, Hipponicacea, Calyptraeacea, Lamellariacea, Cypraeacea, Naticacea, Tonnacea, Heteropoda. J. Moll. Stud. Suppl 9: 284–363.

Hubendick, B. & Warén, A. 1971. Småsnäckor från svenska västkusten. 3. Släktena Cingula, Capulacmea, Homalogyra, Caecum, Nassarius m. fl. Göteborgs Naturhistoriska Mus. Årstryck 1971: 43–49.

Jeffreys, J. G. 1867. British Conchology or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. Vol. IV. Marine shells, in continuation of the Gastropoda as far as the Bulla family.

Van Voorst, London. Óskarsson, I. 1982. Skeldyrafána Islands. Prentsmidjan Leiftur HF.

Poppe, G. & Goto, Y. 1991. European Seashells. Vol. I. (Polyplacophora, Caudofoveata, Solenogastra, Gastropoda). Verlag Christa Hemmen.

Sars, G.O. 1878. Bidrag til kundskaben om Norges arktiske fauna. I. Mollusca regionis arcticae Norvegiae.

Oversigt over de i Norges arktiske region forekommande bløddyr. Brøgger, Oslo.

Yonge, C. M. 1937. The biology of Aporrhais pes-pelicani (L.) and A. serresianus (mich.). J. Mar. Biol. Ass. U.K. 21: 687–704.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Stromboidea  
  • Familj
    Aporrhaidae - pelikanfotssnäckor 
  • Släkte
    Aporrhais  
  • Art
    Aporrhais serresianus, (Michaud, 1828)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson. © ArtDatabanken, SLU 2005.