Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Euspira pallida

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Euspira pallida
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Euspira pallida har en smal och djup navel, vilken är tydligt mindre än hos övriga medlemmar i familjen. Skalet blir upp till 22 mm långt och 20 mm brett. Skalfärgen är gräddvit, ibland med en orange eller brun anstrykning och små oregelbundna bruna fläckar. Vindlingarna är något uppsvällda med tydliga sömmar. Sista vindlingen upptar 90-95 % av den totala skalhöjden, medan skalöppningen upptar 75-80 %. Skalöppningens yttre läpp, vilken i sin inre del är konvex, börjar i 110° vinkel mot spirans axel och i rät vinkel mot sista vindlingen. Innerläppen är bred och bildar ofta en kraftig, massiv förtjockning. Djuret liknar övriga Naticidae, och är till färgen gräddvitt med vita fläckar.
Utbredning
Länsvis förekomst för Euspira pallida Observationer i  Sverige för Euspira pallida
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har cirkumpolär utbredning, och förekommer söderut till västra Europas kuster och i Amerika till North Carolina på östkusten och till Monterrey på västkusten. På Asiens östkust förekommer arten ner till Japan, och den finns dessutom i Arktis och Nordatlanten. Den förekommer längs hela norska kusten, men saknas numera i Skagerrak. Den förekommer dock i Kattegatt på sand- och lerbotten, och uppträder regelbundet i norra och mellersta Öresund. Arten lever på mjukbottnar på 10-2000 meters djup, men i södra delen av utbredningsområdet förekommer arten främst på de större djupen. Under åren 1921-38 återfanns arten på ett flertal platser, främst mjukbottnar, i Skagerrak och Kattegatt ner till Laholmsbukten på djup mellan 22 och 250 meter. Från 1896 och framåt förekommer tämligen regelbundna rapporter om arten från Landskronadjupet, mellersta Öresund, samt Knähakenområdet i norra Öresund. På grundval av artens nutida utbredning klassificeras den som sårbar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En smal snäcka vars skal blir upp till 22 mm långt. Arten lever på mjukbottnar, i våra vatten vanligen på ca 20-250 meters djup. Arten har cirkumpolär utbredning, och förekommer närmast längs med hela norska kusten. I svenska vatten är den känd från både Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Från slutet av 1800-talet är arten tämligen regelbundet rapporterad från Landskronadjupet, mellersta Öresund och i Knähakenområdet i norra Öresund. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) påträffades arten på ett flertal platser, främst mjukbottnar, i Skagerrak och Kattegatt ner till Laholmsbukten. Under senare år tycks arten ha gått tillbaka kraftigt i Skagerrak, vilket ledde till att den rödlistades som sårbar 2005. Det är därför glädjande att många fynd av arten gjordes i Skagerrak under Svenska artprojektets marina inventering. Den påträffades också i norra Kattegatt, framförallt på Fladen. Dock har arten under senare år såvitt är känt inte påträffats alls i Öresund, och endast något enstaka exemplar från södra Kattegatt föreligger. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-7). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4500 (3000-6000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).
Ekologi
Arten livnär sig på musslor. Äggen läggs i ringformiga samlingar på 30-45 mm med få kapslar. Varje kapsel innehåller 1-2 stora ägg. Larverna utvecklas direkt till juveniler utan något pelagiskt stadium.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· musslor
· musslor
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Littorinimorpha, Familj Naticidae (borrsnäckor), Släkte Euspira, Art Euspira pallida (Broderip & Sowerby, 1829) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En smal snäcka vars skal blir upp till 22 mm långt. Arten lever på mjukbottnar, i våra vatten vanligen på ca 20-250 meters djup. Arten har cirkumpolär utbredning, och förekommer närmast längs med hela norska kusten. I svenska vatten är den känd från både Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Från slutet av 1800-talet är arten tämligen regelbundet rapporterad från Landskronadjupet, mellersta Öresund och i Knähakenområdet i norra Öresund. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) påträffades arten på ett flertal platser, främst mjukbottnar, i Skagerrak och Kattegatt ner till Laholmsbukten. Under senare år tycks arten ha gått tillbaka kraftigt i Skagerrak, vilket ledde till att den rödlistades som sårbar 2005. Det är därför glädjande att många fynd av arten gjordes i Skagerrak under Svenska artprojektets marina inventering. Den påträffades också i norra Kattegatt, framförallt på Fladen. Dock har arten under senare år såvitt är känt inte påträffats alls i Öresund, och endast något enstaka exemplar från södra Kattegatt föreligger. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-7). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4500 (3000-6000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).
Euspira pallida har en smal och djup navel, vilken är tydligt mindre än hos övriga medlemmar i familjen. Skalet blir upp till 22 mm långt och 20 mm brett. Skalfärgen är gräddvit, ibland med en orange eller brun anstrykning och små oregelbundna bruna fläckar. Vindlingarna är något uppsvällda med tydliga sömmar. Sista vindlingen upptar 90-95 % av den totala skalhöjden, medan skalöppningen upptar 75-80 %. Skalöppningens yttre läpp, vilken i sin inre del är konvex, börjar i 110° vinkel mot spirans axel och i rät vinkel mot sista vindlingen. Innerläppen är bred och bildar ofta en kraftig, massiv förtjockning. Djuret liknar övriga Naticidae, och är till färgen gräddvitt med vita fläckar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Euspira pallida

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Euspira pallida

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har cirkumpolär utbredning, och förekommer söderut till västra Europas kuster och i Amerika till North Carolina på östkusten och till Monterrey på västkusten. På Asiens östkust förekommer arten ner till Japan, och den finns dessutom i Arktis och Nordatlanten. Den förekommer längs hela norska kusten, men saknas numera i Skagerrak. Den förekommer dock i Kattegatt på sand- och lerbotten, och uppträder regelbundet i norra och mellersta Öresund. Arten lever på mjukbottnar på 10-2000 meters djup, men i södra delen av utbredningsområdet förekommer arten främst på de större djupen. Under åren 1921-38 återfanns arten på ett flertal platser, främst mjukbottnar, i Skagerrak och Kattegatt ner till Laholmsbukten på djup mellan 22 och 250 meter. Från 1896 och framåt förekommer tämligen regelbundna rapporter om arten från Landskronadjupet, mellersta Öresund, samt Knähakenområdet i norra Öresund. På grundval av artens nutida utbredning klassificeras den som sårbar.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Naticoidea  
  • Familj
    Naticidae - borrsnäckor 
  • Släkte
    Euspira  
  • Art
    Euspira pallida(Broderip & Sowerby, 1829)

Arten livnär sig på musslor. Äggen läggs i ringformiga samlingar på 30-45 mm med få kapslar. Varje kapsel innehåller 1-2 stora ägg. Larverna utvecklas direkt till juveniler utan något pelagiskt stadium.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· musslor - Bivalvia (Viktig)
Vatten (Viktig)
Arten tycks numera endast förekomma regelbundet inom ett begränsat område i Öresund, vilket inte längre trålas. Orsaken till tillbakagången i Skagerrak är inte klarlagd, men de mjukbottnar som arten tycks föredra är utsatta för sedimentation till följd av övergödning och trålning, samt i viss mån även muddring. Miljögifter, särskilt organiska tennföreningar, har också visat sig vara ett mycket allvarligt hot mot flera arter av snäckor eftersom de påverkar reproduktionen. Artens möjligheter till spridning och återkolonisation är begränsade i och med att dess larver inte är pelagiska.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Miljögifter (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till havet fortsätter och intensifieras. Det är dock svårt att föreslå mer specifika åtgärder eftersom kunskapen om vad som orsakat artens tillbakagång är bristfällig.

Fretter, V. & A. Graham. 1981. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark. Part 6 – Cerithiacea, Strombacea, Hipponiacea, Calyptraeacea, Lamellariacea, Cypraeacea, Naticacea, Tonnacea, Heteropoda. J. Moll. Stud. Supplement 9.

Graham, A. 1988. Molluscs: Prosobranch and Pyramellid Gastropods. Synopses of the British Fauna (New Series) No. 2. The Linnean Society of London.

Göransson, P & M. Karlsson. 1998. Knähaken – Öresunds stolthet. Ett hundraårigt perspektiv över biologisk mångfald i ett kustnära havsområde. Malmöhus läns landsting – Miljövårdsfonden. Miljönämnden i Helsingborg.

Göransson, P & L. Carlson. 2002. Staffans Bank och Landskronadjupet. Undersökningar av den biologiska mångfalden i Öresunds djupaste delar. Miljövårdsfonden Region Skåne. Miljönämnden i Landskrona.

Hansson, H. G. (Comp.), NEAT (North East Atlantic Taxa): Scandinavian marine Mollusca Check-List. Internet Ed., Aug. 1998. (http://www.tmbl.gu.se).

Hubendick, B & A, Warén. 1974. Småsnäckor från svenska västkusten - 6. Släktena Emarginula, Lacuna, Natica, Philbertia m.fl. Särtryck ur Göteborgs Naturhistoriska Museum Årstryck 1974.

Jensen, K. R & J. Knudsen. 1995. Annotated checklist of recent marine molluscs of Danish waters. Zoological Museum, København.

Jägerskiöld, L. A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Acta Regiae Societatis Scintiarum. et Litterarum Gothoburgensis. Zoologica 6, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället, Göteborg.

Thorson, G. 1946. Reproduction and larval development of Danish marine bottom invertebrates, with special reference to the planktonic larvae in the sound (Øresund). Medd. Komm. Danm. Fisk. Havund. Ser. Plankton. Bind IV. København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Göransson. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Naticoidea  
  • Familj
    Naticidae - borrsnäckor 
  • Släkte
    Euspira  
  • Art
    Euspira pallida, (Broderip & Sowerby, 1829)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Göransson. © ArtDatabanken, SLU 2005.