Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kaffeböna

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Trivia arctica
Kaffeböna Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trivia arctica är en mycket karakteristisk liten snäcka, vars kaffebönsformade skal liknar de tropiska kaurisnäckorna. Det är således äggformat med tillplattad mynningssida, och har en mycket tydlig skulptur med ett tjugotal tvärgående grova åsar tvärs över skalet. Skalet är tjockt och mer eller mindre vitaktigt, men ovansidan av skalet kan hos vuxna djur ha bruna, rödbruna eller skära nyanser. Dock saknas de 3-4 tydligt mörka fläckarna på skalets ovansida, vilka karaktäriserar den andra nordeuropeiska arten, T. monacha (da Costa, 1778). Den sistnämnda blir också aningen större, och har sin nordostliga utbredningsgräns längs Skottlands östkust. T. arctica kan bli 10 mm lång och 8 mm bred. Tjocka småtaggiga mantelflikar täcker i regel större delen av skalets utsida i levande tillstånd.
Utbredning
Länsvis förekomst för kaffeböna Observationer i  Sverige för kaffeböna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd från mellersta Kattegatt (Glommen och Anholt-områdena) och norrut längs Bohusläns kust. Längs Norge förekommer den ända upp till Hammerfest. Även utmed norra Nordsjökusten av Skottland är den utbredd. Via Brittiska Öarna, västra Frankrike och Iberiska halvön fortsätter utbredningen in i Medelhavet. Med stöd av museimaterial kan vi sluta oss till att arten var mycket vanligare förr, framförallt i Gåsö-arkipelagen utanför Gullmarsfjorden, varifrån många museiprov härrör. Nuförtiden återfinns arten inte alls på denna lokal. Skal hittas fortfarande lite då och då, men levande exemplar är idag mycket sällsynta. Med tanke på artens ringa storlek finns dock en möjlighet att den, trots sitt karakteristiska utseende, är förbisedd. Arten är sannolikt hotad, men då inga uppgifter om dess status finns från de senaste 10 åren klassificeras den ändå som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)
Trivia arctica är en mycket karakteristisk liten snäcka, vars kaffebönsformade skal liknar de tropiska kaurisnäckorna. Arten är dock liten och blir endast ca 10 mm lång. Den lever på sandiga och hårda bottnar från ca 20 meters djup ned till ca 100 meter. Längs norska kusten förekommer arten ända upp till Hammerfest. Även utmed norra Nordsjökusten av Skottland är den utbredd. I Sverige är arten känd från mellersta Kattegatt (Glommen och Anholt-områdena) och norrut längs Bohusläns kust. Utifrån museimaterial kan vi sluta oss till att arten var mycket vanligare förr, framförallt i Gåsö-arkipelagen utanför Gullmarsfjorden, där arten inte återfinns numera. Skal hittas fortfarande lite då och då, men levande exemplar är idag mycket sällsynta. Med tanke på artens ringa storlek finns dock en möjlighet att den, trots sitt karakteristiska utseende, är förbisedd. Under utsjöbanksinventeringen 2009 återfanns arten glädjande nog i flera skrap på Svaberget utanför Smögen. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever på sandiga och hårda bottnar från ca 20 meters djup ned till ca 100 meter, även om den undantagsvis också påträffas littoralt vid Storbritannien och i sydliga delen av utbredningsområdet kan förekomma ända ned till 1000 meters djup. Arten är vanligen associerad med sammansatta sjöpungar, exempelvis Botryllus schlosseri, vilka utgör dess föda. Såväl de enskilda zooiderna i sjöpungskolonierna som manteln äts. Trivia arctica är skildkönad, och dess lek beskrevs i flera artiklar under 1930-talet av Lebour. Ägg och äggkapslar är dock ännu inte beskrivna, men de deponeras sannolikt i bytesdjurens mantel. Echinospira-larverna påträffas vid Plymouth under senhöst till förvår, medan larverna av T. monacha påträffas under sommarhalvåret.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· blomsjöpung
· blomsjöpung
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Littorinimorpha, Familj Triviidae (bönsnäckor), Släkte Trivia, Art Trivia arctica (Pulteney, 1799) - kaffeböna Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Trivia arctica är en mycket karakteristisk liten snäcka, vars kaffebönsformade skal liknar de tropiska kaurisnäckorna. Arten är dock liten och blir endast ca 10 mm lång. Den lever på sandiga och hårda bottnar från ca 20 meters djup ned till ca 100 meter. Längs norska kusten förekommer arten ända upp till Hammerfest. Även utmed norra Nordsjökusten av Skottland är den utbredd. I Sverige är arten känd från mellersta Kattegatt (Glommen och Anholt-områdena) och norrut längs Bohusläns kust. Utifrån museimaterial kan vi sluta oss till att arten var mycket vanligare förr, framförallt i Gåsö-arkipelagen utanför Gullmarsfjorden, där arten inte återfinns numera. Skal hittas fortfarande lite då och då, men levande exemplar är idag mycket sällsynta. Med tanke på artens ringa storlek finns dock en möjlighet att den, trots sitt karakteristiska utseende, är förbisedd. Under utsjöbanksinventeringen 2009 återfanns arten glädjande nog i flera skrap på Svaberget utanför Smögen. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Trivia arctica är en mycket karakteristisk liten snäcka, vars kaffebönsformade skal liknar de tropiska kaurisnäckorna. Det är således äggformat med tillplattad mynningssida, och har en mycket tydlig skulptur med ett tjugotal tvärgående grova åsar tvärs över skalet. Skalet är tjockt och mer eller mindre vitaktigt, men ovansidan av skalet kan hos vuxna djur ha bruna, rödbruna eller skära nyanser. Dock saknas de 3-4 tydligt mörka fläckarna på skalets ovansida, vilka karaktäriserar den andra nordeuropeiska arten, T. monacha (da Costa, 1778). Den sistnämnda blir också aningen större, och har sin nordostliga utbredningsgräns längs Skottlands östkust. T. arctica kan bli 10 mm lång och 8 mm bred. Tjocka småtaggiga mantelflikar täcker i regel större delen av skalets utsida i levande tillstånd.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kaffeböna

Länsvis förekomst och status för kaffeböna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kaffeböna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd från mellersta Kattegatt (Glommen och Anholt-områdena) och norrut längs Bohusläns kust. Längs Norge förekommer den ända upp till Hammerfest. Även utmed norra Nordsjökusten av Skottland är den utbredd. Via Brittiska Öarna, västra Frankrike och Iberiska halvön fortsätter utbredningen in i Medelhavet. Med stöd av museimaterial kan vi sluta oss till att arten var mycket vanligare förr, framförallt i Gåsö-arkipelagen utanför Gullmarsfjorden, varifrån många museiprov härrör. Nuförtiden återfinns arten inte alls på denna lokal. Skal hittas fortfarande lite då och då, men levande exemplar är idag mycket sällsynta. Med tanke på artens ringa storlek finns dock en möjlighet att den, trots sitt karakteristiska utseende, är förbisedd. Arten är sannolikt hotad, men då inga uppgifter om dess status finns från de senaste 10 åren klassificeras den ändå som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Cypraeoidea  
  • Familj
    Triviidae - bönsnäckor 
  • Släkte
    Trivia  
  • Art
    Trivia arctica(Pulteney, 1799) - kaffeböna

Arten lever på sandiga och hårda bottnar från ca 20 meters djup ned till ca 100 meter, även om den undantagsvis också påträffas littoralt vid Storbritannien och i sydliga delen av utbredningsområdet kan förekomma ända ned till 1000 meters djup. Arten är vanligen associerad med sammansatta sjöpungar, exempelvis Botryllus schlosseri, vilka utgör dess föda. Såväl de enskilda zooiderna i sjöpungskolonierna som manteln äts. Trivia arctica är skildkönad, och dess lek beskrevs i flera artiklar under 1930-talet av Lebour. Ägg och äggkapslar är dock ännu inte beskrivna, men de deponeras sannolikt i bytesdjurens mantel. Echinospira-larverna påträffas vid Plymouth under senhöst till förvår, medan larverna av T. monacha påträffas under sommarhalvåret.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· blomsjöpung - Botryllus schlosseri (Viktig)
Vatten (Viktig)
Det är troligt att variationer i förekomsten av lämpliga bytesdjur utgör det största problemet för arten i våra vatten. I övre delen av djuputbredningsområdet skulle visserligen dykare kunna tänkas utgöra ett hot om de plockar ett och annat exemplar av denna vackra art, men snäckans kryptiska habitat och utseende gör den svår att finna, så rimligen är detta inget allvarligare hot. Däremot skulle ansvarsfulla erfarna dykare kunna vara behjälpliga med att samla information i de övre delarna av artens utbredningsområde. Eftersom snäckan ofta tycks leva under stenblock är den svår att samla in med traditionella skraptekniker.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Eftersom de eventuella hoten inte är klarlagda kan inga åtgärder föreslås.
Etymologi: Trivia, enligt den latiska mytologin en dödsgudinna, vilken dyrkades vid vägskäl. Ordet betyder också något som är allmänt och det är sannolikt grundbetydelsen av detta släktnamn, som Broderip myntade 1837; arktos, Gr., ”björn” och framförallt de nordliga stjärnkonstellationerna med detta namn, nordlig (i överförd betydelse). Synonymer: Cypraea arctica (Pulteney, 1799,) och Cypraea europaea (Montagu, 1803) Bild: Bilder av skal finns på www.gastropods.com/6/Shell_1506.html och tillsammans med T. monacha även på www.geocities.com/slongrigg/trivia.html. Utländska namn – NO: kaffebønne, DK: nordlig kauri, GB: unspotted cowrie

Fretter, V. & Graham, A. 1981. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark. Part 6. erithacea, Strombacea, Hioppnicacea, Calyptraeacea, Lamellariacea, Cypraeacea, Naticacea, Tonnacea, Heteropoda. J. Moll. Stud. Suppl. 9: 284-363.

Hubendick, B. & Warén, A. 1971. Småsnäckor från svenska västkusten. 7. Släktena Cingula, Capulacmea, Hommalogyra, Caecum, Nassarius m. fl. Göteborgs Naturhistoriska Mus. Årstryck 1971: 43-49.

Jeffreys, J. G. 1867. British Conchology or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. Vol. IV. Marine shells, in continuation of the Gastropoda as far as the Bulla family.

Van Voorst, London. Jägerskiöld. L. A. 1971. A Survey of the Marine Benthonic Macro-Fauna Along the Swedish West Coast 1921-1938. Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoburgensis. Zoologica 6. Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället, Göteborg.

Poppe, G. & Goto, Y. 1991. European Seashells. Vol. I. (Polyplacophora, Caudofoveata, Solenogastra, Gastropoda). Verlag Christa Hemmen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Cypraeoidea  
  • Familj
    Triviidae - bönsnäckor 
  • Släkte
    Trivia  
  • Art
    Trivia arctica, (Pulteney, 1799) - kaffeböna
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.