Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Curveulima macrophthalmica

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Curveulima macrophthalmica
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Curveulima macrophtalmica är en liten slätskalig och högspirig snäcka med hög skalöppning, vars skal blir upp till ca 6,4 mm högt med en största diameter på knappa 2 mm. Skalöppningen kan bli dryga 2 mm hög. Arten erinrar mycket om de andra representanterna för familjen, men kännetecknas av att spiran inte är rak utan en aning oregelbundet kurvböjd åt olika håll, samt att skalöppningen är ganska hög. Vindlingarna är endast en liten aning konvexa, så deras kontur ser nästan rak ut sedd från sidan. Skalöppningens ytterläpp är - liksom hos familjens flesta arter - tydligt bågformad sedd från sidan (bågens mest utskjutande del ligger strax nedom mittpunkten av ytterläppen), men avviker från flertalet genom att vara så gott som rak sedd från mynningssidan. Embryonalskalet, som är det lilla skalet ”på toppen” av det stora, består av drygt fyra vindlingar. Skalet är slätt men tillväxer etappvis och spåren av tidigare ytterläppar förekommer oregelbundet spridda över dess yta. Det färglösa djurets mörka ögon är osedvanligt stora, vilket antyds av artnamnet, med en diameter som ungefär motsvarar avståndet mellan dem.
Utbredning
Länsvis förekomst för Curveulima macrophthalmica Observationer i  Sverige för Curveulima macrophthalmica
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från norra Bohuslän och längs norska kusten upp till Lofoten. Dessutom förekommer den väster om Brittiska Öarna samt söderut förbi Biscaya till Portugal och Kanarieöarna. Arten är förhållandevis sällsynt, vilket inses av att den beskrivits förhållandevis sent. Från svenska vatten föreligger fåtaliga fynd från Säcken- och Kosterområdena 1970-1975. Sedan dess är arten endast funnen någon enstaka gång. Dess status är således mycket svårbedömd, varför arten klassas som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En liten slätskalig snäcka vars skal blir drygt 6 mm högt. Arten lever på djupa sandiga och hårdare bottnar mellan ca 50 och 2500 meters djup. Den är känd från norra Bohuslän och längs norska kusten upp till Lofoten. Arten är förhållandevis sällsynt, och har beskrivits förhållandevis sent. Från svenska vatten föreligger fåtaliga fynd från Säcken- och Kosterområdena 1970-1975, sedan dess är arten endast funnen någon enstaka gång. Artens habitat relativt ovanligt i våra vatten, därtill känsligt för sedimentation. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever på djupa sandiga och hårdare bottnar mellan ca 50 och 2500 meters djup. Den har aldrig påträffats på något värddjur, men eftersom liljestjärnan Hathrometra sarsi brukar förekomma på de bottnar där snäckan påträffas är det troligt att den, och möjligen även arter av släktet Antedon, fungerar som värddjur. Det är känt att andra arter av Curveulima är knutna till liljestjärnor.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· liljestjärnor
· liljestjärnor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Littorinimorpha, Familj Eulimidae, Släkte Curveulima, Art Curveulima macrophthalmica (Warén, 1972) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En liten slätskalig snäcka vars skal blir drygt 6 mm högt. Arten lever på djupa sandiga och hårdare bottnar mellan ca 50 och 2500 meters djup. Den är känd från norra Bohuslän och längs norska kusten upp till Lofoten. Arten är förhållandevis sällsynt, och har beskrivits förhållandevis sent. Från svenska vatten föreligger fåtaliga fynd från Säcken- och Kosterområdena 1970-1975, sedan dess är arten endast funnen någon enstaka gång. Artens habitat relativt ovanligt i våra vatten, därtill känsligt för sedimentation. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Curveulima macrophtalmica är en liten slätskalig och högspirig snäcka med hög skalöppning, vars skal blir upp till ca 6,4 mm högt med en största diameter på knappa 2 mm. Skalöppningen kan bli dryga 2 mm hög. Arten erinrar mycket om de andra representanterna för familjen, men kännetecknas av att spiran inte är rak utan en aning oregelbundet kurvböjd åt olika håll, samt att skalöppningen är ganska hög. Vindlingarna är endast en liten aning konvexa, så deras kontur ser nästan rak ut sedd från sidan. Skalöppningens ytterläpp är - liksom hos familjens flesta arter - tydligt bågformad sedd från sidan (bågens mest utskjutande del ligger strax nedom mittpunkten av ytterläppen), men avviker från flertalet genom att vara så gott som rak sedd från mynningssidan. Embryonalskalet, som är det lilla skalet ”på toppen” av det stora, består av drygt fyra vindlingar. Skalet är slätt men tillväxer etappvis och spåren av tidigare ytterläppar förekommer oregelbundet spridda över dess yta. Det färglösa djurets mörka ögon är osedvanligt stora, vilket antyds av artnamnet, med en diameter som ungefär motsvarar avståndet mellan dem.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Curveulima macrophthalmica

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Curveulima macrophthalmica

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från norra Bohuslän och längs norska kusten upp till Lofoten. Dessutom förekommer den väster om Brittiska Öarna samt söderut förbi Biscaya till Portugal och Kanarieöarna. Arten är förhållandevis sällsynt, vilket inses av att den beskrivits förhållandevis sent. Från svenska vatten föreligger fåtaliga fynd från Säcken- och Kosterområdena 1970-1975. Sedan dess är arten endast funnen någon enstaka gång. Dess status är således mycket svårbedömd, varför arten klassas som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Vanikoroidea  
  • Familj
    Eulimidae  
  • Släkte
    Curveulima  
  • Art
    Curveulima macrophthalmica(Warén, 1972)

Arten lever på djupa sandiga och hårdare bottnar mellan ca 50 och 2500 meters djup. Den har aldrig påträffats på något värddjur, men eftersom liljestjärnan Hathrometra sarsi brukar förekomma på de bottnar där snäckan påträffas är det troligt att den, och möjligen även arter av släktet Antedon, fungerar som värddjur. Det är känt att andra arter av Curveulima är knutna till liljestjärnor.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Har betydelse)
· liljestjärnor - Crinoidea (Har betydelse)
Arten är sällsynt i våra hav och i dagsläget är det inte känt huruvida några direkta hot mot den föreligger. Dess habitat, som är relativt ovanligt i våra vatten, är dock känsligt för sedimentation till följd av övergödning och trålning. Eftersom snäckan sannolikt är beroende av liljestjärnor är även dessa arters väl och ve en grundförutsättning för att snäckans bestånd ska fortleva.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen till havet fortsätter och intensifieras, men det är svårt att föreslå mer specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och ekologi så bristfällig.
Etymologi: Curveulima (Laseron, 1955) < curvus. Lat., ”böjd” < curvo, Lat., ”kröka, böja” + släktnamnet Eulima vars rötter är eu, Gr., ”sann, verklig” och antingen limos, Gr., ”hunger” eller möjligen limo, Lat., ”polera”; makros, Gr., ”lång, stor” + ophthalmos, Gr., ”öga”.

Bouchet, P. & Warén. A. 1986. Revision of the Northeast Atlantic Bathyal and Abyssal Aclididae, Eulimidae, Epitonidae (Mollusca, Gastropoda). Bollettino Malacologico. Supplemento 2: 299–576.

Fretter, V. & Graham, A. 1982. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark Part 7 – ‘Heterograstropoda’ (Cerithiopsacea, Triphoracea, Epitoniacea, Eulimacea). J. Moll. Stud. Suppl. 11: 363–434.

Hubendick, B. & Warén, A. 1973. Småsnäckor från svenska västkusten. 3. Släktena Eulima, Balcis, Mangelia, Clathrus m. fl. Göteborgs Naturhistoriska Mus. Årstryck 1973: 41–48.

Poppe, G. & Goto, Y. 1991. European Seashells. Vol. I. (Polyplacophora, Caudofoveata, Solenogastra, Gastropoda). Verlag Christa Hemmen.

Warén, A. 1972. Balcis macrophtalmica sp. n. (gastropoda, Prosobranchia). Sarsia 48: 49–50.

Warén, A. 1984. A generic revision of the family Eulimidae. J. Moll. Stud. Suppl. 13: 1–96.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Littorinimorpha  
  • Överfamilj
    Vanikoroidea  
  • Familj
    Eulimidae  
  • Släkte
    Curveulima  
  • Art
    Curveulima macrophthalmica, (Warén, 1972)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.