Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tigertångräka

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Palaemon serratus
Tigertångräka Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En sällsynt art i svenska vatten, påträffas då bland ålgräs och tång. Ofta grå-, grön- eller rödbrunaktig och svagt tigrerad med mörka ränder på kroppen. Påminner om den närbesläktade arten P. elegans, men är inte lika klart tecknad. Skiljs lättast från den genom att panntaggen är tydligt uppåtböjd och att den yttersta tredjedelen saknar tänder på överkanten, samt att klosaxen på andra benparet tar upp halva klosegmentet. Hos den snarlika arten P. adspersus är panntaggen rakare och har tänder längs hela översidan, och endast en av överkantens tänder sitter bakom ögonhålans bakkant.

 

Totallängd: upp till 110 mm. Panntaggen är tydligt uppåtböjd och har 6–7 tänder på överkanten, yttersta tredjedelen saknar tänder. Spetsen är normalt kluven och det finns 4–5 tänder på undersidan. Panntaggens spets når utanför antennplattan. Två tänder på överkanten ligger helt bakom ögonhålans bakkant. Ryggskölden har både antenn- och gälkantstagg. Första antennen har tre antennspröt. Det yttre sprötet är tvågrenat, och den kortaste grenen är sammansmält under ungefär en fjärdedel eller mindre av sin totala längd med den längre, och det korta sprötet normalt kortare än antennskaftet. Käkarna är försedda med en tresegmenterad palp. Tredje paret käkfötter har en kortare yttergren.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, första paret är slankare och kortare än andra. På andra benparets klosegment upptar saxens längd ungefär hälften av hela segmentet, dessutom är carpus är kortare än merus. Övriga tre benpar är normala gångben.

Färgteckning. Tigertångräka är variabel, vanligen med tydliga rödbruna band över hela kroppen (mer eller mindre längsgående på framkroppen och tvärgående på bakkroppssegmenten) vilket ger ett tigrerat utseende. Rödaktiga pigmentprickar finns mellan banden. Även panntaggen har rödaktiga pigmentfläckar, tätast mot spetsen.
Utbredning
Observationer i  Sverige för tigertångräka
Svensk förekomst
Ej påträffad
Tigertångräka bör vara en mycket sällsynt gäst längs svenska västkusten. Den påträffas regelbundet från sydvästra Danmark söderut till Rio de Oro (södra Västshara), västra Afrika samt i Medelhavet och Svarta havet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Sydlig art närmast känd från Danmark. Övrig utbredning söder om Danmark. Kan förväntas påträffas i våra vatten, med ökande vattentemperaturer.
Ekologi
Tigertångräka påträffas i grunt vatten under sommaren, ofta i områden med alger men också bland ålgräs (bandtång, Zostera marina), dvs. i liknande miljö men något djupare än Palaemon elegans. Den kan påträffas på 0–40 meters djup. Arten fiskas kommersiellt i södra England. Den kan vara parasiterad av en gråsugga av bopyridiumtyp, Bopyrus squillarium.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Palaemonidae (tångräkor), Släkte Palaemon, Art Palaemon serratus (Pennant, 1777) - tigertångräka Synonymer Astacus serratus Pennant, 1777

Kategori Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Sydlig art närmast känd från Danmark. Övrig utbredning söder om Danmark. Kan förväntas påträffas i våra vatten, med ökande vattentemperaturer.
En sällsynt art i svenska vatten, påträffas då bland ålgräs och tång. Ofta grå-, grön- eller rödbrunaktig och svagt tigrerad med mörka ränder på kroppen. Påminner om den närbesläktade arten P. elegans, men är inte lika klart tecknad. Skiljs lättast från den genom att panntaggen är tydligt uppåtböjd och att den yttersta tredjedelen saknar tänder på överkanten, samt att klosaxen på andra benparet tar upp halva klosegmentet. Hos den snarlika arten P. adspersus är panntaggen rakare och har tänder längs hela översidan, och endast en av överkantens tänder sitter bakom ögonhålans bakkant.

 

Totallängd: upp till 110 mm. Panntaggen är tydligt uppåtböjd och har 6–7 tänder på överkanten, yttersta tredjedelen saknar tänder. Spetsen är normalt kluven och det finns 4–5 tänder på undersidan. Panntaggens spets når utanför antennplattan. Två tänder på överkanten ligger helt bakom ögonhålans bakkant. Ryggskölden har både antenn- och gälkantstagg. Första antennen har tre antennspröt. Det yttre sprötet är tvågrenat, och den kortaste grenen är sammansmält under ungefär en fjärdedel eller mindre av sin totala längd med den längre, och det korta sprötet normalt kortare än antennskaftet. Käkarna är försedda med en tresegmenterad palp. Tredje paret käkfötter har en kortare yttergren.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, första paret är slankare och kortare än andra. På andra benparets klosegment upptar saxens längd ungefär hälften av hela segmentet, dessutom är carpus är kortare än merus. Övriga tre benpar är normala gångben.

Färgteckning. Tigertångräka är variabel, vanligen med tydliga rödbruna band över hela kroppen (mer eller mindre längsgående på framkroppen och tvärgående på bakkroppssegmenten) vilket ger ett tigrerat utseende. Rödaktiga pigmentprickar finns mellan banden. Även panntaggen har rödaktiga pigmentfläckar, tätast mot spetsen.

Svensk förekomst Ej påträffad
Observationer i  Sverige för tigertångräka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tigertångräka bör vara en mycket sällsynt gäst längs svenska västkusten. Den påträffas regelbundet från sydvästra Danmark söderut till Rio de Oro (södra Västshara), västra Afrika samt i Medelhavet och Svarta havet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Palaemonoidea  
  • Familj
    Palaemonidae - tångräkor 
  • Släkte
    Palaemon  
  • Art
    Palaemon serratus(Pennant, 1777) - tigertångräka
    Synonymer
    Astacus serratus Pennant, 1777

Tigertångräka påträffas i grunt vatten under sommaren, ofta i områden med alger men också bland ålgräs (bandtång, Zostera marina), dvs. i liknande miljö men något djupare än Palaemon elegans. Den kan påträffas på 0–40 meters djup. Arten fiskas kommersiellt i södra England. Den kan vara parasiterad av en gråsugga av bopyridiumtyp, Bopyrus squillarium.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Namngivning: Palaemon serratus (Pennant, 1777). Originalbeskrivning: Astacus serratus. Crustacea. Mollusca. Testacea. I ”British zoology”, av T. Pennant, Warrington, tryckt 1777 av W. Eyres för B. White London, 4 Vols (4th ed.), 1777. Synonymer: Melicerta triliana Risso, 1816; Palaemon trilianus Risso, 1826; Palaemon treillianus H. Milne Edwards, 1837; Cancer captivus Nardo, 1847; Leander latreillianus Czerniavsky, 1884; Leander serratus Sharp, 1893; Leander treillianus Adensamer, 1898; Palaemon rostratus Gimenez, 1922.

Etymologi: serratus (lat.) = sågtandad. Syftar på panntaggens tänder.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2017 (bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Palaemonoidea  
  • Familj
    Palaemonidae - tångräkor 
  • Släkte
    Palaemon  
  • Art
    Palaemon serratus, (Pennant, 1777) - tigertångräka
    Synonymer
    Astacus serratus Pennant, 1777
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2017 (bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken).