Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brackvattensräka

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Palaemon varians
Brackvattensräka Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mycket sällsynt i svenska vatten, föredrar områden uppe i flodmynningar eller instängda vattensamlingar med bräckt vatten. Nästan färglöst genomskinlig. Påminner något om Palaemon adspersus, men skiljs lättast från denna genom att den korta delen av antennsprötets yttre del är sammansmält under 75 % av sin längd (ungefär en tredjedel av längden hos Palaemon adspersus).

Totallängd: upp till 50 mm. Panntaggen är rak och har 4-6 tänder på överkanten (i sällsynta fall kan det finnas allt från en till åtta tänder). Spetsen är ibland kluven, och det finns två tänder på undersidan (i sällsynta fall med allt från ingen tand upp till fyra tänder). Panntaggens spets når ungefär lika långt som antennplattan. En tand på överkanten ligger bakom ögonhålans bakkant. Ryggskölden har både antenn- och gälkantstagg. Första antennen har tre antennspröt. Det yttre sprötet är tvådelat, och den kortaste delen är sammansmält under ungefär 75 % av sin totala längd med det längre och det korta sprötet är normalt kortare (4/5) än antennskaftet. Käkarna saknar palp. Tredje paret käkfötter har en kortare yttergren.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, första är paret slankare och kortare än andra. På andra benparets klosegment upptar saxens längd drygt en tredjedel av hela segmentet, dessutom är carpus 1,2 gånger så lång som merus (ibland upp till 1,7 gånger). Övriga tre benpar är normala gångben.

Färgteckning. Brackvattensräka är vanligen genomskinligt färglös (under förstoring kan små mörka prickar ses på kroppsytan). Den blir ogenomskinligt vit vid kokning.
Utbredning
Länsvis förekomst för brackvattensräka Observationer i  Sverige för brackvattensräka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Brackvattensräka förekommer från sydvästra delarna av Östersjökusten och vidare söderut längs med Europas atlantkust samt vid Brittiska öarna och in i västra Medelhavet.

Äldre kända lokaler i Sverige fanns i Skåne och Blekinge, men dessa har inte kunnat verifieras i modern tid. Tills ganska nyligen fanns även en lokal i utkanten av Strömstad i Bohuslän. I dagsläget är en enda svensk lokal känd, på Flatön i Bohuslän. Det är dock troligt att arten är förbisedd. I HELCOM´s rödlista klassas arten i kategorin Kunskapsbrist (DD).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
P. varians är en utpräglat brackvattenslevande art som lever i diken och pölar i saltängar och kustnära våtmarker. Den är mycket tålig mot utsötning och anges kunna påträffas i nästan rent sötvatten. Äldre uppgifter gör gällande att arten i Sverige påträffats i Skåne och Blekinge, men dessa uppgifter har visat sig vara svåra att verifiera. I dagsläget är således en enda svensk lokal i norra Bohuslän känd. Eftersök gjordes på denna lokal i samband med Svenska artprojektets marina inventering 2007, dock utan resultat. Denna lokal, samt de angivna i Skåne och Blekinge bör undersökas. Ev hot mot arten utgörs av utdikning och exploatering av strandnära våtmarker och estuarier. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Brackvattensräka påträffas i brackvattensområden som vanligen har begränsat vattenutbyte med utanförliggande hav, t.ex. laguner eller våtmarksområden med bräckt vatten. Arten påträffas aldrig i rent marin miljö.
Den är mycket tålig mot utsötning och anges kunna påträffas i nästan rent sötvatten. På gynnsamma platser kan den bilda stora stim. Arten är skildkönad. Honorna bär på rom under bakkroppen från april till juli.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Brackvatten
Brackvatten
Sötvatten
Sötvatten
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Palaemonidae (tångräkor), Släkte Palaemon, Art Palaemon varians Leach, 1813 - brackvattensräka Synonymer Palaemon varians, Palaemonetes varians (Leach, 1814)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation P. varians är en utpräglat brackvattenslevande art som lever i diken och pölar i saltängar och kustnära våtmarker. Den är mycket tålig mot utsötning och anges kunna påträffas i nästan rent sötvatten. Äldre uppgifter gör gällande att arten i Sverige påträffats i Skåne och Blekinge, men dessa uppgifter har visat sig vara svåra att verifiera. I dagsläget är således en enda svensk lokal i norra Bohuslän känd. Eftersök gjordes på denna lokal i samband med Svenska artprojektets marina inventering 2007, dock utan resultat. Denna lokal, samt de angivna i Skåne och Blekinge bör undersökas. Ev hot mot arten utgörs av utdikning och exploatering av strandnära våtmarker och estuarier. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Mycket sällsynt i svenska vatten, föredrar områden uppe i flodmynningar eller instängda vattensamlingar med bräckt vatten. Nästan färglöst genomskinlig. Påminner något om Palaemon adspersus, men skiljs lättast från denna genom att den korta delen av antennsprötets yttre del är sammansmält under 75 % av sin längd (ungefär en tredjedel av längden hos Palaemon adspersus).

Totallängd: upp till 50 mm. Panntaggen är rak och har 4-6 tänder på överkanten (i sällsynta fall kan det finnas allt från en till åtta tänder). Spetsen är ibland kluven, och det finns två tänder på undersidan (i sällsynta fall med allt från ingen tand upp till fyra tänder). Panntaggens spets når ungefär lika långt som antennplattan. En tand på överkanten ligger bakom ögonhålans bakkant. Ryggskölden har både antenn- och gälkantstagg. Första antennen har tre antennspröt. Det yttre sprötet är tvådelat, och den kortaste delen är sammansmält under ungefär 75 % av sin totala längd med det längre och det korta sprötet är normalt kortare (4/5) än antennskaftet. Käkarna saknar palp. Tredje paret käkfötter har en kortare yttergren.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, första är paret slankare och kortare än andra. På andra benparets klosegment upptar saxens längd drygt en tredjedel av hela segmentet, dessutom är carpus 1,2 gånger så lång som merus (ibland upp till 1,7 gånger). Övriga tre benpar är normala gångben.

Färgteckning. Brackvattensräka är vanligen genomskinligt färglös (under förstoring kan små mörka prickar ses på kroppsytan). Den blir ogenomskinligt vit vid kokning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brackvattensräka

Länsvis förekomst och status för brackvattensräka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brackvattensräka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Brackvattensräka förekommer från sydvästra delarna av Östersjökusten och vidare söderut längs med Europas atlantkust samt vid Brittiska öarna och in i västra Medelhavet.

Äldre kända lokaler i Sverige fanns i Skåne och Blekinge, men dessa har inte kunnat verifieras i modern tid. Tills ganska nyligen fanns även en lokal i utkanten av Strömstad i Bohuslän. I dagsläget är en enda svensk lokal känd, på Flatön i Bohuslän. Det är dock troligt att arten är förbisedd. I HELCOM´s rödlista klassas arten i kategorin Kunskapsbrist (DD).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Palaemonoidea  
  • Familj
    Palaemonidae - tångräkor 
  • Släkte
    Palaemon  
  • Art
    Palaemon variansLeach, 1813 - brackvattensräka
    Synonymer
    Palaemon varians
    Palaemonetes varians (Leach, 1814)

Brackvattensräka påträffas i brackvattensområden som vanligen har begränsat vattenutbyte med utanförliggande hav, t.ex. laguner eller våtmarksområden med bräckt vatten. Arten påträffas aldrig i rent marin miljö.
Den är mycket tålig mot utsötning och anges kunna påträffas i nästan rent sötvatten. På gynnsamma platser kan den bilda stora stim. Arten är skildkönad. Honorna bär på rom under bakkroppen från april till juli.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Brackvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Sötvatten, Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Biotoper där arten kan förekomma: Småvatten

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Utdikning och exploatering av strandnära våtmarker och estuarier förstör artens livsmiljö.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
Artens förekomst i Sverige är mycket oklar. Det föreligger behov av inventeringar för att klarlägga artens utbredning och dess eventuella hotbilder.
Namngivning: Palaemon varians Leach, 1813 (i Leach, 1813, 1814). Crustaceology. Brewster, Edinburgh Encyclopedia, 7:383-384 (1813); 385-437, pl. 14 (1814). Synonymer: Palaemon variabilis Bouchard-Chantereaux, 1829; Leander Varians Czerniavsky, 1884; Palaemonetes varians microgenitor Boas, 1889; Palaemonetes varians occidentalis Sollaud, 1923.
Etymologi: varians (lat.) = föränderlig, variabel.

Berggren, M. 2013. Nya fynd av kräftdjur vid den svenska västkusten. Fauna och Flora 108 (3): 42-44.

Dolmen, D, Hindley, J. D & Kleiven E. 2004. Distribution of Palaemonetes varians (Leach) (Crustacea, Decapoda) in relation to biotope and other caridean shrimps in brackish waters of southern Norway and southwestern Sweden. Sarsia 89:8-21.

Enckell, P.H. 1998. Kräftdjur. 2:a upplagan. Fältfauna. Graphic publishing. BILD Figs.2808, 2809.

Hayward, P. J & Ryland, J. S. 1995. Handbook of the Marine Fauna of North-West Europe. Oxford University Press.

Smaldon, G. 1979. British Coastal Shrimps and Prawns. Synopsis of the British Fauna. Vol. 15.

HELCOM Redlist Palaemonetes varians.pdf

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Palaemonoidea  
  • Familj
    Palaemonidae - tångräkor 
  • Släkte
    Palaemon  
  • Art
    Palaemon varians, Leach, 1813 - brackvattensräka
    Synonymer
    Palaemon varians
    Palaemonetes varians (Leach, 1814)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015 (naturvårdsinformation).