Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kortbent fingerräka

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Caridion steveni
Kortbent fingerräka Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ovanlig art vid svenska västkusten. Har en nära nog tvilling i den närstående, ofta mer djuplevande arten Caridion gordoni. Arterna skiljs enklast genom att panntaggen är något längre än antennskaftet hos C. gordoni men motsatt hos C. steveni.

 

Totallängd: max ca 27 mm. Panntaggen är svagt nedåtböjd och har normalt 5–7 tänder på översidan. Undersidan av panntaggen har en tand. Panntaggen är något högre i tvärsnitt än hos Caridion gordoni och är dessutom något kortare än antennskaftet. Ryggskölden har en antenntagg. Första antennen har två antennspröt. Antennskaftsfliken (styloceriten) är spetsig och når ut till mellan hälften och två tredjedelar av antennskaftet. Antennplattan är avrundad framtill och når längre ut än kanttaggen. Antennsprötet är upp till lika långt som den totala kroppslängden. Käkarna har en tresegmenterad palp. Det yttersta segmentet på tredje paret käkfötter är bara något längre än antennplattan och har både yttergren och epipod.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, första paret är mycket längre och kraftigare än andra paret. Carpus på andra benparet är uppdelad i två segment. Klosaxen är lång, slank och svagt uppåtböjd. Övriga tre benpar är normala gångben. Epipoder finns på de fyra första benparen, och en reducerad hårgäle finns på femte benparet. Fjärde bakkroppssegmentet har en vass tagg på bakkanten av sidoplåten hos både hanar och honor. Stjärtplattan har normalt två par sidotaggar.

Färgteckning. Kortbent fingerräka har ryggskölden och bakkroppssegmenten rödaktiga med svaga gula prickar. I övrigt är den mer eller mindre genomskinlig.
Utbredning
Länsvis förekomst för kortbent fingerräka Observationer i  Sverige för kortbent fingerräka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kortbent fingerräka påträffas i djupare delar av Skagerrak. I Atlanten finns den från södra delarna av Brittiska öarna (söderut till norra Biscayabukten) och upp längs europeiska atlantkusten via Färöarna och Island till Nordnorge. Dessutom finns den längs östkusten av Nordamerika, från Bay of Fundy till Cape Cod.

 

I Sverige är arten mycket ovanligt förekommande vid Bohuskusten, möjligen förekommer den även i Kattegatt. Caridion steveni tycks vara sällsyntare än släktingen C. gordoni, men båda arterna är små och därmed lätta att förbise. De är dessutom svåra att skilja åt, och mer kunskap behövs således.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
C. steveni är en djuplevande art som i våra vatten dock lever grunt på varierande botten ned till omkring 40 meters djup. Den lever även strandnära i littoralzonen bland alger och sten. I Sverige förekommer arten såvitt är känt endast i Kosteromådet i norra Bohuslän. Dess förekomst i svenska vatten är sannolikt på gränsen av artens utbredningsområde, så den förväntas inte finnas så mycket längre söderut hos oss. Endast ett fynd från Kosterområdet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Kortbent fingerräka påträffas sällsynt längs svenska västkusten. I atlantiska områden har den påträffas i litoralen ned till ca 30–40 meters djup bland alger och stenar. Vid kontroll av exemplar som påståtts vara Caridion gordoni har det visat sig att nästan alla exemplar som påträffats på grunt vatten är C. steveni.

Honor som bär på rom påträffas under tidig vår.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Hippolytidae (hippolytider), Släkte Caridion, Art Caridion steveni Lebour, 1930 - kortbent fingerräka Synonymer Stevens räka

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation C. steveni är en djuplevande art som i våra vatten dock lever grunt på varierande botten ned till omkring 40 meters djup. Den lever även strandnära i littoralzonen bland alger och sten. I Sverige förekommer arten såvitt är känt endast i Kosteromådet i norra Bohuslän. Dess förekomst i svenska vatten är sannolikt på gränsen av artens utbredningsområde, så den förväntas inte finnas så mycket längre söderut hos oss. Endast ett fynd från Kosterområdet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En ovanlig art vid svenska västkusten. Har en nära nog tvilling i den närstående, ofta mer djuplevande arten Caridion gordoni. Arterna skiljs enklast genom att panntaggen är något längre än antennskaftet hos C. gordoni men motsatt hos C. steveni.

 

Totallängd: max ca 27 mm. Panntaggen är svagt nedåtböjd och har normalt 5–7 tänder på översidan. Undersidan av panntaggen har en tand. Panntaggen är något högre i tvärsnitt än hos Caridion gordoni och är dessutom något kortare än antennskaftet. Ryggskölden har en antenntagg. Första antennen har två antennspröt. Antennskaftsfliken (styloceriten) är spetsig och når ut till mellan hälften och två tredjedelar av antennskaftet. Antennplattan är avrundad framtill och når längre ut än kanttaggen. Antennsprötet är upp till lika långt som den totala kroppslängden. Käkarna har en tresegmenterad palp. Det yttersta segmentet på tredje paret käkfötter är bara något längre än antennplattan och har både yttergren och epipod.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, första paret är mycket längre och kraftigare än andra paret. Carpus på andra benparet är uppdelad i två segment. Klosaxen är lång, slank och svagt uppåtböjd. Övriga tre benpar är normala gångben. Epipoder finns på de fyra första benparen, och en reducerad hårgäle finns på femte benparet. Fjärde bakkroppssegmentet har en vass tagg på bakkanten av sidoplåten hos både hanar och honor. Stjärtplattan har normalt två par sidotaggar.

Färgteckning. Kortbent fingerräka har ryggskölden och bakkroppssegmenten rödaktiga med svaga gula prickar. I övrigt är den mer eller mindre genomskinlig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kortbent fingerräka

Länsvis förekomst och status för kortbent fingerräka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kortbent fingerräka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kortbent fingerräka påträffas i djupare delar av Skagerrak. I Atlanten finns den från södra delarna av Brittiska öarna (söderut till norra Biscayabukten) och upp längs europeiska atlantkusten via Färöarna och Island till Nordnorge. Dessutom finns den längs östkusten av Nordamerika, från Bay of Fundy till Cape Cod.

 

I Sverige är arten mycket ovanligt förekommande vid Bohuskusten, möjligen förekommer den även i Kattegatt. Caridion steveni tycks vara sällsyntare än släktingen C. gordoni, men båda arterna är små och därmed lätta att förbise. De är dessutom svåra att skilja åt, och mer kunskap behövs således.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Alpheoidea  
  • Familj
    Hippolytidae - hippolytider 
  • Släkte
    Caridion  
  • Art
    Caridion steveniLebour, 1930 - kortbent fingerräka
    Synonymer
    Stevens räka

Kortbent fingerräka påträffas sällsynt längs svenska västkusten. I atlantiska områden har den påträffas i litoralen ned till ca 30–40 meters djup bland alger och stenar. Vid kontroll av exemplar som påståtts vara Caridion gordoni har det visat sig att nästan alla exemplar som påträffats på grunt vatten är C. steveni.

Honor som bär på rom påträffas under tidig vår.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Arten kan påverkas negativt av övergödning och andra faktorer som förändrar den strandnära havsmiljön.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen till havet fortsätter och intensifieras. I övrigt är det svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är så bristfällig.
Namngivning: Caridion steveni Lebour, 1930. The larval stages of Caridon, with a description of a new species, C. steveni. Proceedings of the Zoological Society, London, 100: 181–194.

Etymologi: steveni = efter G. A. Steven (1901–1958), brittisk marinzoolog som arbetade med många olika organismer, framför allt fiskar.

Enckell, P. H. 1980. Kräftdjur. Signum i Lund, (8) 685.

Hayward, P.J & Ryland, J.S. 1995. Handbook of the Marine Fauna of North-West Europe. Oxford University Press. BILD (Fig. 8.44).

Lebour M., 1930.The larval stages of Caridon, with a description of a new species, C. steveni. Proceedings of the Zoological Society, London, 100: 181–194. 1930.

Smaldon, G. 1994. Coastal Shrimps and Prawns Keys and Notes for Identification of the Species edition 2.

Edited by G Smaldon, LB Holthius and CHJM Fransen Synopsis of the British Fauna. Vol. 15.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2017 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Matz Berggren & Kennet Lundin 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Alpheoidea  
  • Familj
    Hippolytidae - hippolytider 
  • Släkte
    Caridion  
  • Art
    Caridion steveni, Lebour, 1930 - kortbent fingerräka
    Synonymer
    Stevens räka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2017 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Matz Berggren & Kennet Lundin 2006 (naturvårdsinformation).