Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  korallräka

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Dichelopandalus bonnieri
Korallräka Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna räka är relativt ovanlig vid svenska västkusten, ofta funnen i närheten av djupa kallvattenskorallrev (Lophelia sp.). Nära nog identisk med Atlantopandalus propinqvus, men D. bonnieri har en yttergren på tredje paret käkfötter och stjärtplattan har sex eller fler sidotaggar.

Totallängd: upp till 160 mm, vanligen mindre än 100 mm. Panntaggen är lång, uppåtböjd och når långt utanför antennplattan, den är längre än ryggskölden. Överkanten på panntaggen är svagt konvex ovanför ögonen och taggarna sträcker sig bara ut ungefär halvvägs på översidan, där den yttersta taggen sitter nästan vid antennplattans slut. Tre taggar finns på den främre delen av ryggskölden bakom ögonhålans kant av de totalt 9-10 taggarna (sällan 8), och längst ut på panntaggen finns en tand ovanför spetsen. Undersidan av panntaggen har 6-8 tänder, vanligen sju, fallande i storlek utåt. Panntaggen är svagt skivformig undertill, störst vid första tanden. Ryggskölden har en mycket svagt utbildad ås upptill i anslutning till panntaggen. Ryggskölden har en kraftig antenntagg samt en något svagare munkantstagg. Antennskaftsfliken (styloceriten) är rundad och kortare än ögat. Antennskaftet når mindre än halvvägs ut på antennplattan. Antennplattan har rak ytterkant och kanttaggen når lika långt som eller något utanför själva plattan. Käkarna har både bitutskott och tuggutskott samt en tresegmenterad palp. Tredje paret käkfötter når ungefär 75-80 % ut på antennplattan och har både yttergren och epipod.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, där första parets klosax inte kan ses utan förstoring. Andra benparet är asymmetriskt: carpus på höger ben har fem (sällan 6 eller 7) segment, medan vänster ben har carpus uppdelad i 38-45 segment (hos juveniler från 30 och uppåt). Övriga ben är normala gångben och fallande i längd bakåt. Tredje bakkroppssegmentet saknar trubbig upphöjning på översidan men har en i bakkanten svagt utdragen trubbig spets över fjärde segmentet. Femte bakkroppssegmentet har en bakåtriktad tagg på sidoplåten. Stjärtplattan har vanligen 6-8 par taggar.

Färgteckning. Korallräka är blekt rödaktig.
Utbredning
Länsvis förekomst för korallräka Observationer i  Sverige för korallräka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Korallräka förekommer i norra delarna av Skagerrak. Den europeiska utbredningen sträcker sig från Biscayabukten upp via Brittiska öarna och Irland till Nordnorge och Island. Arten är inte funnen i grönländska vatten.

Arten är i svenska vatten endast påträffad i Säcken/Singlefjordsområdet, i samma miljö som ögonkorall Lophelia pertusa, och har således en mycket begränsad utbredning. Eftersom larverna är planktoniska finns dock en möjlighet att nyrekrytering till svenska vatten kan ske utifrån. Inga studier bedrivs på arten i Sverige, och det finns inga data på beståndstätheter eller utbredningsområde.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Dichelopandalus bonnieri är en djuplevande räka som i regel påträffas nedom 70 m, men kan förekomma från 20-400 m. Arten är i svenska vatten känd från ögonkorallrevet i Säckenområdet i norra Bohuslän. Under Svenska artprojektets marina inventering påträffades arten på tre ytterligare lokaler; 2007 i södra Brattenområdet samt 2008 på två ställen på Kummelbank i Kattegatt. Dess utbredning i svenska vatten är således ganska spridd, men det habitat där arten kan förekomma ("revmiljö") är mycket begränsad. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (4-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (300-1200) km² och förekomstarean (AOO) till 30 (12-50) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii); D2).
Ekologi
Korallräka kan bara påträffas i de nordligaste delarna av Bohuslän från 40-50 m och nedåt. Djuputbredningen i Atlanten sträcker sig mellan 20 och 850 m (vanligast 200-400 m). Arten finns ofta i närheten av djupa korallrev eller på sandblandad lerbotten. Den är skildkönad till skillnad från arterna inom släktet Pandalus.
Honorna bär ägg från oktober till april då alla larver hunnit kläckas. Antalet ägg ökar med honans storlek och kan variera mellan ett hundratal och flera tusen. De planktoniska larverna genomgår flera utvecklingsstadier. Räkorna blir könsmogna vid cirka 18–20 månaders ålder. Livslängden uppgår till tre till fyra år. Arten förekommer hos oss på strömsatta bottnar. Den är både rovdjur och asätare. Själv blir den byte främst för olika fiskarter.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· Ögonkorall
· Ögonkorall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Pandalidae (pandalider), Släkte Dichelopandalus, Art Dichelopandalus bonnieri Caullery, 1896 - korallräka Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Dichelopandalus bonnieri är en djuplevande räka som i regel påträffas nedom 70 m, men kan förekomma från 20-400 m. Arten är i svenska vatten känd från ögonkorallrevet i Säckenområdet i norra Bohuslän. Under Svenska artprojektets marina inventering påträffades arten på tre ytterligare lokaler; 2007 i södra Brattenområdet samt 2008 på två ställen på Kummelbank i Kattegatt. Dess utbredning i svenska vatten är således ganska spridd, men det habitat där arten kan förekomma ("revmiljö") är mycket begränsad. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (4-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (300-1200) km² och förekomstarean (AOO) till 30 (12-50) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii); D2).
Denna räka är relativt ovanlig vid svenska västkusten, ofta funnen i närheten av djupa kallvattenskorallrev (Lophelia sp.). Nära nog identisk med Atlantopandalus propinqvus, men D. bonnieri har en yttergren på tredje paret käkfötter och stjärtplattan har sex eller fler sidotaggar.

Totallängd: upp till 160 mm, vanligen mindre än 100 mm. Panntaggen är lång, uppåtböjd och når långt utanför antennplattan, den är längre än ryggskölden. Överkanten på panntaggen är svagt konvex ovanför ögonen och taggarna sträcker sig bara ut ungefär halvvägs på översidan, där den yttersta taggen sitter nästan vid antennplattans slut. Tre taggar finns på den främre delen av ryggskölden bakom ögonhålans kant av de totalt 9-10 taggarna (sällan 8), och längst ut på panntaggen finns en tand ovanför spetsen. Undersidan av panntaggen har 6-8 tänder, vanligen sju, fallande i storlek utåt. Panntaggen är svagt skivformig undertill, störst vid första tanden. Ryggskölden har en mycket svagt utbildad ås upptill i anslutning till panntaggen. Ryggskölden har en kraftig antenntagg samt en något svagare munkantstagg. Antennskaftsfliken (styloceriten) är rundad och kortare än ögat. Antennskaftet når mindre än halvvägs ut på antennplattan. Antennplattan har rak ytterkant och kanttaggen når lika långt som eller något utanför själva plattan. Käkarna har både bitutskott och tuggutskott samt en tresegmenterad palp. Tredje paret käkfötter når ungefär 75-80 % ut på antennplattan och har både yttergren och epipod.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, där första parets klosax inte kan ses utan förstoring. Andra benparet är asymmetriskt: carpus på höger ben har fem (sällan 6 eller 7) segment, medan vänster ben har carpus uppdelad i 38-45 segment (hos juveniler från 30 och uppåt). Övriga ben är normala gångben och fallande i längd bakåt. Tredje bakkroppssegmentet saknar trubbig upphöjning på översidan men har en i bakkanten svagt utdragen trubbig spets över fjärde segmentet. Femte bakkroppssegmentet har en bakåtriktad tagg på sidoplåten. Stjärtplattan har vanligen 6-8 par taggar.

Färgteckning. Korallräka är blekt rödaktig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för korallräka

Länsvis förekomst och status för korallräka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för korallräka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Korallräka förekommer i norra delarna av Skagerrak. Den europeiska utbredningen sträcker sig från Biscayabukten upp via Brittiska öarna och Irland till Nordnorge och Island. Arten är inte funnen i grönländska vatten.

Arten är i svenska vatten endast påträffad i Säcken/Singlefjordsområdet, i samma miljö som ögonkorall Lophelia pertusa, och har således en mycket begränsad utbredning. Eftersom larverna är planktoniska finns dock en möjlighet att nyrekrytering till svenska vatten kan ske utifrån. Inga studier bedrivs på arten i Sverige, och det finns inga data på beståndstätheter eller utbredningsområde.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Pandaloidea  
  • Familj
    Pandalidae - pandalider 
  • Släkte
    Dichelopandalus  
  • Art
    Dichelopandalus bonnieriCaullery, 1896 - korallräka

Korallräka kan bara påträffas i de nordligaste delarna av Bohuslän från 40-50 m och nedåt. Djuputbredningen i Atlanten sträcker sig mellan 20 och 850 m (vanligast 200-400 m). Arten finns ofta i närheten av djupa korallrev eller på sandblandad lerbotten. Den är skildkönad till skillnad från arterna inom släktet Pandalus.
Honorna bär ägg från oktober till april då alla larver hunnit kläckas. Antalet ägg ökar med honans storlek och kan variera mellan ett hundratal och flera tusen. De planktoniska larverna genomgår flera utvecklingsstadier. Räkorna blir könsmogna vid cirka 18–20 månaders ålder. Livslängden uppgår till tre till fyra år. Arten förekommer hos oss på strömsatta bottnar. Den är både rovdjur och asätare. Själv blir den byte främst för olika fiskarter.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· Ögonkorall - Lophelia pertusa (Har betydelse)
Ett tänkbart hot mot arten är bottentrålning, i vilken den kan förekomma som bifångst.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det rekommenderas att öka kunskapen om arten genom att t.ex. ta del av yrkesfiskares räkfångster och av Fiskeriverkets provfiskningsprogram. Om bestånd kan lokaliseras skyddas de förmodligen bäst genom trålfiskeförbud i området, hela året eller delar därav.
Namngivning: Dichelopandalus bonnieri Caullery, 1896. Crustaés Schizopodes et Décapodes. i Koehler, R. Résultata scientifiques de la campagne du ”Caudan” dans le Golfe de Gascogne. Annales de l’Université de Lyon, 26: 365-419. Synonymer: i äldre litteratur kan det stå Pandalus leptocerus eller Dichelopandalus leptocerus istället för D. bonnieri. Men Dichelopandalus leptocerus (S.I. Smith, 1881) är en egen art med utbredning längs atlantkusten av Nordamerika.
Etymologi: bonnieri (lat.) = efter J. J. Bonnier (1859-1908), en fransk kräftdjursparasitolog.

Al-Adhub, A.H.Y. & Bowers, A.B. 1977. Growth and breeding of Dichelopandalus bonnieri in Isle of Man waters. Journal of the Marine Biological Association of the United Kingdom 57: 229–238.

Pike, R.B. 1952. Notes on the growth and biology of the prawn Pandalus bonnieri Caullery. Journal of the Marine Biological Association of the United Kingdom 31: 259–267.

Smaldon, G. 1979. Coastal shrimps and prawns. Synopses of the British Fauna (New Series), No. 15, Field Studies Council, Shrewsbury.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Maria Thomasson & Marina Kommittén 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Pandaloidea  
  • Familj
    Pandalidae - pandalider 
  • Släkte
    Dichelopandalus  
  • Art
    Dichelopandalus bonnieri, Caullery, 1896 - korallräka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Maria Thomasson & Marina Kommittén 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005 (naturvårdsinformation).