Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  långtåräka

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Pandalina profunda
Långtåräka Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna räka är nära nog tvilling med Pandalina brevirostris. Det enda som klart skiljer de båda är att P. profunda på gångbenen har mycket lång och smal dactylus som har taggar på en kortare del än 50 % av baksidans längd, medan P. brevirostris har normallång dactylus som är taggtäckt på mer än 50 % av baksidans längd. Pandalina profunda har också något större ögon.

Totallängd: upp till 40 mm, vanligen mindre. Panntaggen är rak, når halva ryggskölden i längd och når inte utanför antennskaftet. Överkanten har 8-10 tänder, av vilka de 5-6 bakersta bör betecknas som rörliga taggar. 4-6 av dessa är belägna bakom ögonhålans bakkant. Undersidan har 3-7 tänder. Ryggskölden har en antenntagg och en munkantstagg. Antennskaftsfliken (styloceriten) är brett rundad och kortare än ögat. Antennskaftet når ca 3/4 ut på antennplattan. Antennplattan har svagt konvex ytterkant och kanttaggen når utanför själva plattan. Käkarna har både bitutskott och tuggutskott samt en tresegmenterad palp, vars första segment har en tydlig utbuktning åt sidan. Tredje paret käkfötter är ungefär lika långt som eller något längre än antennplattan och har en epipod.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, där första parets klosax inte kan ses utan förstoring. Första benparet når från något kortare till något längre än antennplattan medan andra paret når tydligt förbi antennplattan med minst hela klosaxen. Andra benparet är asymmetriskt: carpus på höger ben har fyra till fem segment, och vänster ben, som är tydligt längre, har carpus uppdelad i 14 eller fler segment. Övriga ben är normala gångben men med mycket lång och smal dactylus, med taggar på överdelen av baksidan, vilka alltid upptar tydligt en mindre del än 50 % av den totala längden (fig. 2: grönt = taggtäckt del, rött = taggfri del). Tredje bakkroppssegmentet har en trubbig upphöjning på översidan och bakkanten är svagt utdragen i en trubbig spets över fjärde segmentet. Fjärde och femte bakkroppssegmentet har en liten bakåtriktad tagg på sidoplåten. Stjärtplattan, som är lång och smal, har ungefär nio par taggar.

Färgteckning. Långtåräka är vitaktig till halvgenomskinlig med röda och gröna kromatoforer (pigmentinnehållande celler) samt med röda fläckar.
Utbredning
Länsvis förekomst för långtåräka Observationer i  Sverige för långtåräka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Långtåräka förekommer på djupare lokaler (Gullmarsfjorden, Kosterfjorden etc.) längs svenska västkusten i Skagerrak och från Barents hav ner längs norska kusten till havsområdena utanför Senegal. Den har tagits ända ner till drygt 1000 meters djup. Arten finns vid Färöarna men inte vid Svalbard eller Island.

I svenska vatten är arten ovanligt förekommande i Skagerrak. Det verkar finnas en stabil population i Gullmarsfjorden. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten vid vitt skilda två lokaler i Gullmarsfjorden och vid en lokal i norra Kosterfjorden, nordväst om Strömstad. Man gjorde även fynd vid två lokaler långt ut i den djupa delen av Skagerrak, nära gränsen till norskt vattenområde. Under Svabergsinventeringen 2010 togs arten vid en lokal vid grundet Svaberget, strax utanför Smögen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Pandalina profunda är en bottenlevande djuphavsräka som är lik Nordhavsräkan, Pandalus borealis. Artens totala utbredning sträcker sig från Barents hav i norr till Senegals kust i söder. Den har fångats på mer än 1000 meters djup. Hos oss förekommer arten i Skagerrak på mjukbottnar djupare än 50 m, vanligast under 150 m. Djupa mjukbottnar bottentrålas intensivt, vilket sannolikt påverkar arten negativt. Två fynd från Skagerrak i Svenska artprojektets marina inventering, därtill är arten också påträffad i Gullmarsfjorden. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Långtåräka påträffas vid svenska västkusten från 50 m och djupare. Längs norska kusten är den vanligast på 100-200 m, men den har fångats ner till 600 m. Arten lever på sedimentbotten. Den är skildkönad. Man är fortfarande osäker på om denna art är skild från systerarten Pandalina brevirostris eftersom det är få och små detaljer som skiljer arterna åt. Dessutom kan den viktigaste karaktären - formen och taggbeväpningen på tredje benparets dactylus (yttersta segmentet) - hittas med mellanformer som gör identifiering osäker.
Pandalina profunda är troligen likt P. brevirostris en hyperbentisk art, vilket innebär att den söker föda nära eller strax ovanför botten i vattenlager med hög halt av näringspartiklar. Honor som bär på rom påträffas under våren i svenska vatten.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Pandalidae (pandalider), Släkte Pandalina, Art Pandalina profunda Holthius, 1946 - långtåräka Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Pandalina profunda är en bottenlevande djuphavsräka som är lik Nordhavsräkan, Pandalus borealis. Artens totala utbredning sträcker sig från Barents hav i norr till Senegals kust i söder. Den har fångats på mer än 1000 meters djup. Hos oss förekommer arten i Skagerrak på mjukbottnar djupare än 50 m, vanligast under 150 m. Djupa mjukbottnar bottentrålas intensivt, vilket sannolikt påverkar arten negativt. Två fynd från Skagerrak i Svenska artprojektets marina inventering, därtill är arten också påträffad i Gullmarsfjorden. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Denna räka är nära nog tvilling med Pandalina brevirostris. Det enda som klart skiljer de båda är att P. profunda på gångbenen har mycket lång och smal dactylus som har taggar på en kortare del än 50 % av baksidans längd, medan P. brevirostris har normallång dactylus som är taggtäckt på mer än 50 % av baksidans längd. Pandalina profunda har också något större ögon.

Totallängd: upp till 40 mm, vanligen mindre. Panntaggen är rak, når halva ryggskölden i längd och når inte utanför antennskaftet. Överkanten har 8-10 tänder, av vilka de 5-6 bakersta bör betecknas som rörliga taggar. 4-6 av dessa är belägna bakom ögonhålans bakkant. Undersidan har 3-7 tänder. Ryggskölden har en antenntagg och en munkantstagg. Antennskaftsfliken (styloceriten) är brett rundad och kortare än ögat. Antennskaftet når ca 3/4 ut på antennplattan. Antennplattan har svagt konvex ytterkant och kanttaggen når utanför själva plattan. Käkarna har både bitutskott och tuggutskott samt en tresegmenterad palp, vars första segment har en tydlig utbuktning åt sidan. Tredje paret käkfötter är ungefär lika långt som eller något längre än antennplattan och har en epipod.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, där första parets klosax inte kan ses utan förstoring. Första benparet når från något kortare till något längre än antennplattan medan andra paret når tydligt förbi antennplattan med minst hela klosaxen. Andra benparet är asymmetriskt: carpus på höger ben har fyra till fem segment, och vänster ben, som är tydligt längre, har carpus uppdelad i 14 eller fler segment. Övriga ben är normala gångben men med mycket lång och smal dactylus, med taggar på överdelen av baksidan, vilka alltid upptar tydligt en mindre del än 50 % av den totala längden (fig. 2: grönt = taggtäckt del, rött = taggfri del). Tredje bakkroppssegmentet har en trubbig upphöjning på översidan och bakkanten är svagt utdragen i en trubbig spets över fjärde segmentet. Fjärde och femte bakkroppssegmentet har en liten bakåtriktad tagg på sidoplåten. Stjärtplattan, som är lång och smal, har ungefär nio par taggar.

Färgteckning. Långtåräka är vitaktig till halvgenomskinlig med röda och gröna kromatoforer (pigmentinnehållande celler) samt med röda fläckar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för långtåräka

Länsvis förekomst och status för långtåräka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för långtåräka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Långtåräka förekommer på djupare lokaler (Gullmarsfjorden, Kosterfjorden etc.) längs svenska västkusten i Skagerrak och från Barents hav ner längs norska kusten till havsområdena utanför Senegal. Den har tagits ända ner till drygt 1000 meters djup. Arten finns vid Färöarna men inte vid Svalbard eller Island.

I svenska vatten är arten ovanligt förekommande i Skagerrak. Det verkar finnas en stabil population i Gullmarsfjorden. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten vid vitt skilda två lokaler i Gullmarsfjorden och vid en lokal i norra Kosterfjorden, nordväst om Strömstad. Man gjorde även fynd vid två lokaler långt ut i den djupa delen av Skagerrak, nära gränsen till norskt vattenområde. Under Svabergsinventeringen 2010 togs arten vid en lokal vid grundet Svaberget, strax utanför Smögen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Pandaloidea  
  • Familj
    Pandalidae - pandalider 
  • Släkte
    Pandalina  
  • Art
    Pandalina profundaHolthius, 1946 - långtåräka

Långtåräka påträffas vid svenska västkusten från 50 m och djupare. Längs norska kusten är den vanligast på 100-200 m, men den har fångats ner till 600 m. Arten lever på sedimentbotten. Den är skildkönad. Man är fortfarande osäker på om denna art är skild från systerarten Pandalina brevirostris eftersom det är få och små detaljer som skiljer arterna åt. Dessutom kan den viktigaste karaktären - formen och taggbeväpningen på tredje benparets dactylus (yttersta segmentet) - hittas med mellanformer som gör identifiering osäker.
Pandalina profunda är troligen likt P. brevirostris en hyperbentisk art, vilket innebär att den söker föda nära eller strax ovanför botten i vattenlager med hög halt av näringspartiklar. Honor som bär på rom påträffas under våren i svenska vatten.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten påverkas troligen negativt av det intensiva bottentrålfisket efter nordhavsräka.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Vattengrumling (Viss negativ effekt)
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs.
Namngivning: Pandalina profunda Holthuis, 1946. Holthuis L. B. Note on the genus Pandalina (Crustacea: Decapoda), with the description of a new species from European waters. - Zoologische Mededeelingen. Leiden 26: 281-286. Synonymer: inga men har förväxlats med Pandalina brevirostris, Rathke, före 1946.
Etymologi: profunda = som föredrar djup; pro (lat.) = före, föredra; fundus (lat.) = botten/basen. Syftar på att arten föredrar djupt vatten.

Berggren, 2011. Vad gömmer sig på Svabergsgrunden - resultat av marinbiologiska undersökningar 2009-2010. Rapport från projekt Hav möter land. Länsstyrelsen rapport 2011:1.

Enckell, P.H. 1998. Kräftdjur. 2:a upplagan. Fältfauna. Graphic publishing. BILD Fig. 2796.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Holthuis, L. B. 1946. Note on the genus Pandalina (Crustacea Decapoda), with the description of a new species from European waters. Zool. Med. Leiden, 26: 281-286.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Pandaloidea  
  • Familj
    Pandalidae - pandalider 
  • Släkte
    Pandalina  
  • Art
    Pandalina profunda, Holthius, 1946 - långtåräka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).