Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mångtaggig lerräka

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Philocheras echinulatus
Mångtaggig lerräka Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En räka i familjen Crangonidae som påträffas längs de norra delarna av svenska kusten (främst Bohuslän) och där bara finns på större djup (vanligen under 70 m). Den skiljer sig från Philocheras bispinosus genom att den har tre eller fler taggar längs ryggsköldens mittlinje och flera åsar med taggar på ryggsköldens sidor.

Totallängd: upp till 45 mm (ovanligt med maxstorlek). Panntaggen är kort och saknar taggar. Den är triangelformig med rundad spets och når nästan ut lika långt som ögonen. Ryggskölden har tre framåtriktade taggar längs mittlinjen, som på vardera sidan är flankerad av en längre ås bestående av 5-6 taggar samt en kortare med 2-3 taggar. Dessutom finns det på vardera sidan om mittlinjen små spridda taggar samt antenn- och munkantstagg. Första antennen har två antennspröt. Antennskaftsfliken (styloceriten) är stor och rombformig med avrundade hörn och når något längre fram än ögonen. Käkarna saknar palp och bitutskott, tuggutskottet har avrundade tänder. Antennplattans kanttagg är kraftig och når längre än själva plattan, vars ytterkant är svagt konkav. Tredje paret käkfötter når ut till 1,3-1,5 gånger antennplattans längd samt har både yttergren och benfästesgäle.

Första paret gångben är mycket kraftigare än övriga ben och har en fällklo. Andra benparet är kort och slankt och når bara ut till ca 25 % av propodus på första benparet. Carpus är osegmenterad och har en klosax som är drygt 80 % av propodus längd. Övriga tre benpar är normala gångben, där fjärde och femte benparen är ungefär likstora medan det tredje är något kortare. Innergrenen på andra och femte bakkroppsbenen (pleopod II och V) är enkelsegmenterad och saknar utskottet appendix interna. Hanarna har dock utskottet appendix masculina på det andra paret bakkroppsben. Stjärtplattan, som är tydligt avsmalnade bakåt, har två par små sidotaggar placerad på vid ca 1/3 resp. 2/3 av plattans längd.

Färgteckning. Mångtaggig lerräka är blekt grönaktig med mörkröda fläckar.
Utbredning
Länsvis förekomst för mångtaggig lerräka Observationer i  Sverige för mångtaggig lerräka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mångtaggig lerräka förekommer längs Skagerrakdelen av västkusten. Den europeiska utbredningen i övrigt sträcker sig från Färöarna och längs Norges kust vidare ner längs europeiska kusten till Marocko samt in i Medelhavet.

I Sverige är arten kustnära endast påträffad runt korallrevet i Säcken i nordligaste kosterområdet, och har således en mycket begränsad utbredning där. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten vid en lokal på 430 meters djup långt ut i Skagerrak (väst om Smögen, syd om norska Larvik).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Arten är i skandinaviska vatten sparsamt förekommande i Nordsjön och Skagerrak på djupare strömspolade bottnar. Den är mjukbottenlevande, och förekommer på bottnar med sand eller sandig dy på mellan 60 och 900 meters djup. I svenska vatten är arten endast påträffad runt korallrevet i Säcken, och har således en mycket begränsad utbredning. Inga fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering. Dock tänkbart att den påträffas i material insamlat från djupa Skagerrak under maj 2009 (Svenska artprojektets marina inventering). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 (10-200) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (10-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Mångtaggig lerräka kan påträffas från ca 60-70 m ner till drygt 900 meters djup, där den lever på sandblandad lerbotten eller ren mjukbotten. Könsmogna honor bär ägg under perioden februari till september.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Crangonidae (lerräkor), Släkte Philocheras, Art Philocheras echinulatus (M.Sars, 1862) - mångtaggig lerräka Synonymer Crangon echinulatus M.Sars, 1862

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten är i skandinaviska vatten sparsamt förekommande i Nordsjön och Skagerrak på djupare strömspolade bottnar. Den är mjukbottenlevande, och förekommer på bottnar med sand eller sandig dy på mellan 60 och 900 meters djup. I svenska vatten är arten endast påträffad runt korallrevet i Säcken, och har således en mycket begränsad utbredning. Inga fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering. Dock tänkbart att den påträffas i material insamlat från djupa Skagerrak under maj 2009 (Svenska artprojektets marina inventering). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 (10-200) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (10-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
En räka i familjen Crangonidae som påträffas längs de norra delarna av svenska kusten (främst Bohuslän) och där bara finns på större djup (vanligen under 70 m). Den skiljer sig från Philocheras bispinosus genom att den har tre eller fler taggar längs ryggsköldens mittlinje och flera åsar med taggar på ryggsköldens sidor.

Totallängd: upp till 45 mm (ovanligt med maxstorlek). Panntaggen är kort och saknar taggar. Den är triangelformig med rundad spets och når nästan ut lika långt som ögonen. Ryggskölden har tre framåtriktade taggar längs mittlinjen, som på vardera sidan är flankerad av en längre ås bestående av 5-6 taggar samt en kortare med 2-3 taggar. Dessutom finns det på vardera sidan om mittlinjen små spridda taggar samt antenn- och munkantstagg. Första antennen har två antennspröt. Antennskaftsfliken (styloceriten) är stor och rombformig med avrundade hörn och når något längre fram än ögonen. Käkarna saknar palp och bitutskott, tuggutskottet har avrundade tänder. Antennplattans kanttagg är kraftig och når längre än själva plattan, vars ytterkant är svagt konkav. Tredje paret käkfötter når ut till 1,3-1,5 gånger antennplattans längd samt har både yttergren och benfästesgäle.

Första paret gångben är mycket kraftigare än övriga ben och har en fällklo. Andra benparet är kort och slankt och når bara ut till ca 25 % av propodus på första benparet. Carpus är osegmenterad och har en klosax som är drygt 80 % av propodus längd. Övriga tre benpar är normala gångben, där fjärde och femte benparen är ungefär likstora medan det tredje är något kortare. Innergrenen på andra och femte bakkroppsbenen (pleopod II och V) är enkelsegmenterad och saknar utskottet appendix interna. Hanarna har dock utskottet appendix masculina på det andra paret bakkroppsben. Stjärtplattan, som är tydligt avsmalnade bakåt, har två par små sidotaggar placerad på vid ca 1/3 resp. 2/3 av plattans längd.

Färgteckning. Mångtaggig lerräka är blekt grönaktig med mörkröda fläckar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mångtaggig lerräka

Länsvis förekomst och status för mångtaggig lerräka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mångtaggig lerräka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mångtaggig lerräka förekommer längs Skagerrakdelen av västkusten. Den europeiska utbredningen i övrigt sträcker sig från Färöarna och längs Norges kust vidare ner längs europeiska kusten till Marocko samt in i Medelhavet.

I Sverige är arten kustnära endast påträffad runt korallrevet i Säcken i nordligaste kosterområdet, och har således en mycket begränsad utbredning där. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten vid en lokal på 430 meters djup långt ut i Skagerrak (väst om Smögen, syd om norska Larvik).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Crangonoidea  
  • Familj
    Crangonidae - lerräkor 
  • Släkte
    Philocheras  
  • Art
    Philocheras echinulatus(M.Sars, 1862) - mångtaggig lerräka
    Synonymer
    Crangon echinulatus M.Sars, 1862

Mångtaggig lerräka kan påträffas från ca 60-70 m ner till drygt 900 meters djup, där den lever på sandblandad lerbotten eller ren mjukbotten. Könsmogna honor bär ägg under perioden februari till september.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten påverkas troligen negativt av bottentrålfiske och förstörelse av ögonkorallrev.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs. Kända lokaler bör skyddas.
Namngivning: Philocheras echinulatus (M. Sars, 1861). Originalbeskrivning: Pontophilus echinulatus. Beretning om en i Sommeren 1859 foretagen zoologisk Reise ved Kysten af Romsdals Amt. Nyt Magazin for Naturvidenskaberne, 11B [year 1859]: 241-263. Synonymer: Cheraphilus pattersonii Kinahan, 1860; Pontophilus echinulatus (M. Sars, 1861), Crangon echinulatus (M. Sars, 1862); Crangon serratus Norman, 1862.
Etymologi: echinulatus = försedd med taggar; echinus (lat.) = tagg; -atus (lat.) = som har. Syftar på den taggiga ryggskölden.

Enckell, P.H. 1998. Kräftdjur. 2:a upplagan. Fältfauna. Graphic publishing.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Hayward, P. J. & Ryland, J. S. 1995. Handbook of the Marine Fauna of North-West Europe. Oxford University Press. BILD Fig. 8.49.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Smaldon, G. 1979. British Coastal Shrimps and Prawns. Synopsis of the British Fauna, Vol. 15. BILD (Fig. 46).

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Crangonoidea  
  • Familj
    Crangonidae - lerräkor 
  • Släkte
    Philocheras  
  • Art
    Philocheras echinulatus, (M.Sars, 1862) - mångtaggig lerräka
    Synonymer
    Crangon echinulatus M.Sars, 1862
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015 (naturvårdsinformation).