Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  prickig mudderkräfta

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Upogebia stellata
Prickig mudderkräfta Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ovanlig art som gräver förgrenade gångar i sandblandat sediment från ca 15-20 m och ner till 40-50 meters djup. Förekommer vanligen i större grupper, och där kan botten bli helt perforerad. Känns igen på den gulvita färgen med avgränsade orange till röda prickar på vit botten och på att panntaggen är smal med trubbig spets, längden är drygt dubbla bredden av basen (hos Upogebia deltaura är panntaggen brett trubbig, bara något längre än bredden vid basen). Det fasta fingret på klon når inte ut till halva längden av det rörliga fingret (hos U. deltaura når det ut ungefär till 2/3 av det rörliga fingret).

Totallängd: max 50 mm. Längs ryggsköldens båda sidor finns en linea thalassinica, den blir dock otydlig framtill. Panntaggen är tydlig, avlång till formen och med trubbig spets. Det finns trubbiga knölar/taggar längs ytterkanten, och det finns en grund, längsgående fåra i mitten. Trubbiga taggar finns också på ryggskölden mellan panntaggens ytterkanter. Ögonhålan har en tydlig tagg mitt för ögonskaftet (se ringen i fig.). Bakkroppen inklusive stjärtplattan är längre än ryggskölden. Första bakkroppssegmentet är spetsigt i underkanten och segment 3-5 saknar hår på utsidorna.
Ögonen är normala och runda samt svartpigmenterade och med ungefär samma diameter som ögonskaften. På första antennens antennskaft är det tredje segmentet längre än det andra segmentet. På andra antennen har segment 1 och 3 ingen tagg i ytterkanten, och antennplattan är kraftigt reducerad med en liten tagg längst ut.
Första paret käkfötter har yttergren men saknar epipod. Andra paret har både yttergren och epipod, men det finns ingen bengäle eller benfästesgäle. Tredje paret har inga taggar på undersidan av merus, ischium saknar längsgående taggig kant på insidan, både yttergren och epipod finns. Det finns ingen bengäle men en dubbel benfästesgäle finns.

Första paret gångben har klosaxar som är likstora och likartade. Det fasta fingret på klosaxen utgår något nedanför undersidans överkant, klosaxens fasta finger (utskottet på propodus) når ungefär till första tredjedelen av det rörliga fingret (dactylus). Det rörliga fingret har en trubbig tand basalt på översidan och carpus har en tagg längst fram på insidan. Andra benparet saknar klosaxar och har en vanlig dactylus (sista segmenetet) utan epipoder. Sista (femte) benparet har en liten fällklo och en kroppsgäle. Benfästesgäle finns endast på de första fyra benparen. Bakkroppssegmenten är svagt utvecklade och grunda. Hos hanen saknas första paret bakkroppsben (pleopoder) och andra paret är tvågrenat men saknar både appendix masculina och appendix interna. Hos honan är första paret bakkroppsben enkelt och har två segment, och andra paret är tvådelat utan någon appendix interna. Bakkroppsben 3-5 har inte heller någon appendix interna. Stjärtfötternas yttergren är hel, utan någon sutur. Stjärtplattan är tydligt bredare än lång och har loberad bakkant (de rundade hörnen når nedanför mittdelen). Översidan har svagt utvecklade åsar och en likaledes svag ränna längs mittlinjen.
Viss förväxlingrisk finns med orange mudderkräfta (lerkräfta) Upogebia deltaura, som är den andra arten i släktet Upogebia som finns i svenska vatten. Den arten blir avsevärt större och har en jämn kroppsteckning utan fläckar, dessutom är saxarnas orörliga finger nästan lika lång som det rörliga fingret, dactylus. Ytterligare en art är kortfingrad mudderkräfta, Upogebia pusilla som närmast finns i Nordsjön vid sydvästra Jylland, men som eventuellt kan dyka upp i våra vatten i framtiden med ökade vattentemperaturer.
Utbredning
Länsvis förekomst för prickig mudderkräfta Observationer i  Sverige för prickig mudderkräfta
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Prickig mudderkräfta påträffas i svenska vatten vanligen från norra Kattegatt och upp längs Skagerrakkusten. I övrigt finns den från västra Norge ner längs den europeiska atlantkusten, inkluderande de Brittiska öarna och Irland, samt in i Medelhavet till Grekland.

I våra vatten förekommer arten sällsynt utomskärs i Kattegatt och Skagerrak. Under L.A. Jägerskiölds marina inventeringar längs svenska västkusten 1921-1938 påträffades arten vid en lokal på Fladen och fyra lokaler norr om Väderöarna samt utanför Grebbestad. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes inga fynd. De enda recenta fynd som gjorts var under Utsjöbanksinventeringen U1, 2004-2005, då arten påträffades i Kattegatt vid en lokal på Lilla Middelgrund och två lokaler på Fladen. Det verkar således som arten har gått tillbaka i Skagerrak. I HELCOM´s rödlista är arten klassad i kategorin Kunskapsbrist (DD).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
U. stellata lever i gångar i sandig mjukbotten där den livnär sig på att filtrera näringspartiklar ur vattnet. Kräftan använder simbenen för att pumpa en vattenström genom gången. Vattnet filtreras med den täta behåringen på mellankroppsbenen, och näringspartiklarna förs sedan vidare till munnen med de hårförsedda käkfötterna. Arten förekommer oftast på 20 till 40 meters djup, på relativt renspolade mjukbottnar med högt inslag av sand eller grus. Artens totala utbredning sträcker sig från sydvästra Norge till Spanien och in i Medelhavet. I våra vatten förekommer den sällsynt vid kusten i Bohuslän och Halland. Den sägs har varit vanligt förekommande i Gullmaren fram till 50-talet. Endast enstaka fynd från Svenska artprojektets marina inventering. Med tanke på att arten behöver renspolade bottnar så påverkas den sannolikt negativt av sedimentation till följd av bottentrålning. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Prickig mudderkräfta är skildkönad. Det är en bottenlevande marin art som vanligen förekommer på grundare djup än 100 m. Den föredrar att gräva i sedimentbottnar med sand, sand-skalsand med sedimentinblandning eller spolad skalsand. Den livnär sig genom att filtrera näringspartiklar ur vattnet, och använder simbenen för att pumpa en vattenström genom gången. Vattnet filtreras med den täta behåringen på mellankroppsbenen och näringen förs sedan vidare till munnen med de hårförsedda käkfötterna. Honan bär rommen under bakkroppen.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Upogebiidae (mudderkräftor), Släkte Upogebia, Art Upogebia stellata (Montague, 1808) - prickig mudderkräfta Synonymer Cancer (Astacus) stellatus Montagu, 1808

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation U. stellata lever i gångar i sandig mjukbotten där den livnär sig på att filtrera näringspartiklar ur vattnet. Kräftan använder simbenen för att pumpa en vattenström genom gången. Vattnet filtreras med den täta behåringen på mellankroppsbenen, och näringspartiklarna förs sedan vidare till munnen med de hårförsedda käkfötterna. Arten förekommer oftast på 20 till 40 meters djup, på relativt renspolade mjukbottnar med högt inslag av sand eller grus. Artens totala utbredning sträcker sig från sydvästra Norge till Spanien och in i Medelhavet. I våra vatten förekommer den sällsynt vid kusten i Bohuslän och Halland. Den sägs har varit vanligt förekommande i Gullmaren fram till 50-talet. Endast enstaka fynd från Svenska artprojektets marina inventering. Med tanke på att arten behöver renspolade bottnar så påverkas den sannolikt negativt av sedimentation till följd av bottentrålning. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En ovanlig art som gräver förgrenade gångar i sandblandat sediment från ca 15-20 m och ner till 40-50 meters djup. Förekommer vanligen i större grupper, och där kan botten bli helt perforerad. Känns igen på den gulvita färgen med avgränsade orange till röda prickar på vit botten och på att panntaggen är smal med trubbig spets, längden är drygt dubbla bredden av basen (hos Upogebia deltaura är panntaggen brett trubbig, bara något längre än bredden vid basen). Det fasta fingret på klon når inte ut till halva längden av det rörliga fingret (hos U. deltaura når det ut ungefär till 2/3 av det rörliga fingret).

Totallängd: max 50 mm. Längs ryggsköldens båda sidor finns en linea thalassinica, den blir dock otydlig framtill. Panntaggen är tydlig, avlång till formen och med trubbig spets. Det finns trubbiga knölar/taggar längs ytterkanten, och det finns en grund, längsgående fåra i mitten. Trubbiga taggar finns också på ryggskölden mellan panntaggens ytterkanter. Ögonhålan har en tydlig tagg mitt för ögonskaftet (se ringen i fig.). Bakkroppen inklusive stjärtplattan är längre än ryggskölden. Första bakkroppssegmentet är spetsigt i underkanten och segment 3-5 saknar hår på utsidorna.
Ögonen är normala och runda samt svartpigmenterade och med ungefär samma diameter som ögonskaften. På första antennens antennskaft är det tredje segmentet längre än det andra segmentet. På andra antennen har segment 1 och 3 ingen tagg i ytterkanten, och antennplattan är kraftigt reducerad med en liten tagg längst ut.
Första paret käkfötter har yttergren men saknar epipod. Andra paret har både yttergren och epipod, men det finns ingen bengäle eller benfästesgäle. Tredje paret har inga taggar på undersidan av merus, ischium saknar längsgående taggig kant på insidan, både yttergren och epipod finns. Det finns ingen bengäle men en dubbel benfästesgäle finns.

Första paret gångben har klosaxar som är likstora och likartade. Det fasta fingret på klosaxen utgår något nedanför undersidans överkant, klosaxens fasta finger (utskottet på propodus) når ungefär till första tredjedelen av det rörliga fingret (dactylus). Det rörliga fingret har en trubbig tand basalt på översidan och carpus har en tagg längst fram på insidan. Andra benparet saknar klosaxar och har en vanlig dactylus (sista segmenetet) utan epipoder. Sista (femte) benparet har en liten fällklo och en kroppsgäle. Benfästesgäle finns endast på de första fyra benparen. Bakkroppssegmenten är svagt utvecklade och grunda. Hos hanen saknas första paret bakkroppsben (pleopoder) och andra paret är tvågrenat men saknar både appendix masculina och appendix interna. Hos honan är första paret bakkroppsben enkelt och har två segment, och andra paret är tvådelat utan någon appendix interna. Bakkroppsben 3-5 har inte heller någon appendix interna. Stjärtfötternas yttergren är hel, utan någon sutur. Stjärtplattan är tydligt bredare än lång och har loberad bakkant (de rundade hörnen når nedanför mittdelen). Översidan har svagt utvecklade åsar och en likaledes svag ränna längs mittlinjen.
Viss förväxlingrisk finns med orange mudderkräfta (lerkräfta) Upogebia deltaura, som är den andra arten i släktet Upogebia som finns i svenska vatten. Den arten blir avsevärt större och har en jämn kroppsteckning utan fläckar, dessutom är saxarnas orörliga finger nästan lika lång som det rörliga fingret, dactylus. Ytterligare en art är kortfingrad mudderkräfta, Upogebia pusilla som närmast finns i Nordsjön vid sydvästra Jylland, men som eventuellt kan dyka upp i våra vatten i framtiden med ökade vattentemperaturer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för prickig mudderkräfta

Länsvis förekomst och status för prickig mudderkräfta baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för prickig mudderkräfta

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Prickig mudderkräfta påträffas i svenska vatten vanligen från norra Kattegatt och upp längs Skagerrakkusten. I övrigt finns den från västra Norge ner längs den europeiska atlantkusten, inkluderande de Brittiska öarna och Irland, samt in i Medelhavet till Grekland.

I våra vatten förekommer arten sällsynt utomskärs i Kattegatt och Skagerrak. Under L.A. Jägerskiölds marina inventeringar längs svenska västkusten 1921-1938 påträffades arten vid en lokal på Fladen och fyra lokaler norr om Väderöarna samt utanför Grebbestad. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes inga fynd. De enda recenta fynd som gjorts var under Utsjöbanksinventeringen U1, 2004-2005, då arten påträffades i Kattegatt vid en lokal på Lilla Middelgrund och två lokaler på Fladen. Det verkar således som arten har gått tillbaka i Skagerrak. I HELCOM´s rödlista är arten klassad i kategorin Kunskapsbrist (DD).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Gebiidea  
  • Familj
    Upogebiidae - mudderkräftor 
  • Släkte
    Upogebia  
  • Art
    Upogebia stellata(Montague, 1808) - prickig mudderkräfta
    Synonymer
    Cancer (Astacus) stellatus Montagu, 1808

Prickig mudderkräfta är skildkönad. Det är en bottenlevande marin art som vanligen förekommer på grundare djup än 100 m. Den föredrar att gräva i sedimentbottnar med sand, sand-skalsand med sedimentinblandning eller spolad skalsand. Den livnär sig genom att filtrera näringspartiklar ur vattnet, och använder simbenen för att pumpa en vattenström genom gången. Vattnet filtreras med den täta behåringen på mellankroppsbenen och näringen förs sedan vidare till munnen med de hårförsedda käkfötterna. Honan bär rommen under bakkroppen.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten påverkas troligen negativt av ökad sedimentation från det intensiva bottentrålfisket, men kan även påverkas direkt av trålningen då den ingår i bifångst

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs.
Namngivning: Upogebia stellata (Montagu, 1808). Originalbeskrivning: Cancer (Astacus) stellatus. Description of several marine animals found on the South coast of Devonshire. Transactions of the Linnean Society (London) 9: 81-114, pls 2-8. Synonymer: Cancer Astacus stellatus Montagu, 1808; Gebia stellata Leach, 1816; Upogebia stellata Stebbing, 1893.
Etymologi: stellatus (lat.) = stjärnbeströdd, med stjärnor. Syftar troligen på de små orange, stjärnliknande punkterna/prickarna på kroppen..

Enckell, P.H. 1998. Kräftdjur. 2:a upplagan. Fältfauna. Graphic publishing. BILD Fig. 2825.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Hayward, P. J. and Ryland, J. S. 1995. Handbook of the marine fauna of North-west Europe. Oxford University press. BILD Fig. 8.52.

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Eds. Hubendick, B., Hyle, G. & Swärd, S. Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoborgensis, Zoologica 6.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Moen, F.E. & Svensen, E. 2014. Dyreliv i havet. Nordeuropeisk marin fauna. 6:e upplagan. KOM forlag.

HELCOM Redlist Upogebia stellata.pdf

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015 (naturvårdsbiologi).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Gebiidea  
  • Familj
    Upogebiidae - mudderkräftor 
  • Släkte
    Upogebia  
  • Art
    Upogebia stellata, (Montague, 1808) - prickig mudderkräfta
    Synonymer
    Cancer (Astacus) stellatus Montagu, 1808
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015 (naturvårdsbiologi).