Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nagelkrabba

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Thia scutellata
Nagelkrabba Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten ljus och slät, nästan hjärtformig krabba som har ryggsköldens kanter täckta med långa, tunna hår. Bara fångad några få gånger i svenska vatten, men kan knappast förväxlas med någon annan art.

 

Totallängd: max 20–22 mm. Ryggskölden är bredast från mitten och framöver, mer eller mindre hjärtformig eller nagelformig och helt slät. Den är längre än bred och tätt täckt av långa, tunna hår runt ytterkanternas undersida. Panntagg saknas men fronten (framkanten mellan ögonen) är jämnt utskjutande utanför ögonen. Ögonskaftet är litet och kort och ögats diameter är ungefär lika stor som eller något mindre än skaftets diameter. Ögonhålan är grund, men ögat skyddas ändå fullständigt när det fälls ner i ögonhålan. Ögonhålstagg saknas. Andra antennens antennspröt är hårigt och kortare än halva ryggsköldens bredd. Ryggsköldens kanter har tre till fyra par låga, otydliga tänder; på unga individer ser det ut bara som små klipp i kanten av ryggskölden. Tredje paret käkfötter är breda och fyrkantiga framtill och täcker mundelarna ända upp mot antennskaftet. Deras carpus är ledad mitt på insidan av merus.

Krossklon och saxklon är endast svagt skilda åt i form, kraftigare hos hanen än honan, släta och ungefär lika långa som ryggskölden. Första och andra paret gångben (benpar två och tre) är hos hanen kortare än klobenen. Gångbenen är släta utan taggar men har håriga sidor och med dactylus (yttersta segmentet) något tillplattad samt avsmalnande och spetsig och längre än propodus (näst yttersta segmentet). Buksidan är slät. Hos honan sitter könsöppningarna vanligen på buksidans segment. Alla bakkroppssegmenten är hos honan fria och rörliga, medan segment 3–5 är mer eller mindre sammansmälta och orörliga hos hanen.

Färg och mönster. Ryggskölden är ofta marmorerat skär med några få mörka punkter och har ljusare kanter och undersidan samt benen är vita till ljust rosa. De långa håren runt om är gyllene i färgen.
Utbredning
Länsvis förekomst för nagelkrabba Observationer i  Sverige för nagelkrabba
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Nagelkrabba är sällsynt i våra vatten. I och med att den har speciella krav på miljön och ett grävande levnadssätt och att den dessutom är mycket liten vet vi väldigt lite om dess förekomst. I Sverige har den tagits i några få exemplar på Fladen och i Gullmarsfjordens mynning. Artens totala utbredning sträcker sig från Norges sydvästkust och söderut längs Europas atlantkust till Iberiska halvön, samt in i hela Medelhavet.

 

I svenska vatten är arten mycket ovanlig och den är i modern tid endast känd från två lokaler med bankar med strömspolad sand, varav den ena vid nordänden av Fladen i Kattegatt, den andra utanför skäret Bonden vid Gullmarsfjordens mynning. I HELCOM´s rödlista klassas arten i kategorin Kunskapsbrist (DD).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Thia scutellata är en liten grävande krabba, vars ryggsköld är hjärtformad med avsmalnande bakparti. Artens totala utbredning är från sydvästra Norges kust i norr, ned till nordvästra Afrikas kust i söder, samt in i Medelhavet till Grekland. I svenska vatten är krabban mycket ovanligt förekommande i Skagerrak, längs Bohuskusten ned till Kattegatt. Arten lever på sandiga mjukbottnar från 10 till 45 meters djup, i undantagsfall ned till 110 meter. Arten gräver i ytlagret av bottensubstratet och har en viss preferens för grövre sandbottnar med inslag av skalgrus, av den typ där man ofta även finner lansettfisk, Branchiostoma lanceolatum. I Svenska artprojektets marina inventering funnen på utsjöbanken Fladen i Kattegatt (2005, 2007) samt vid Bonden utanför Gullmaren (2008). Det sistnämnda var första fyndet vid Bonden sedan 1932 då Alander rapporterade arten därifrån. Arten är också rapporterad från Segelskären i Kosterområdet. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-5). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Nagelkrabba är en marin art som förekommer på bottnar med grov renspolad sand eller skalgrus, där arten gräver ner sig baklänges tills bara antennerna sticker upp ovanför bottenytan. Den gräver sig snabbt ner igen om den kommer upp ovanför substratet. Även för denna art är de långa håren runt kroppen viktiga för att filtrera vatten in till gälarna.

Djup (generellt) 5–45 m, i undantagsfall ned till 110 m.

Arten gräver i ytlagret av bottensubstratet och har en viss preferens för grövre sandbottnar med inslag av skalgrus, av den typ där man ofta även finner lansettfisk.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Thiidae, Släkte Thia, Art Thia scutellata (Fabricius, 1793) - nagelkrabba Synonymer hästskoräka, Cancer scutellata Fabricius, 1793

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Thia scutellata är en liten grävande krabba, vars ryggsköld är hjärtformad med avsmalnande bakparti. Artens totala utbredning är från sydvästra Norges kust i norr, ned till nordvästra Afrikas kust i söder, samt in i Medelhavet till Grekland. I svenska vatten är krabban mycket ovanligt förekommande i Skagerrak, längs Bohuskusten ned till Kattegatt. Arten lever på sandiga mjukbottnar från 10 till 45 meters djup, i undantagsfall ned till 110 meter. Arten gräver i ytlagret av bottensubstratet och har en viss preferens för grövre sandbottnar med inslag av skalgrus, av den typ där man ofta även finner lansettfisk, Branchiostoma lanceolatum. I Svenska artprojektets marina inventering funnen på utsjöbanken Fladen i Kattegatt (2005, 2007) samt vid Bonden utanför Gullmaren (2008). Det sistnämnda var första fyndet vid Bonden sedan 1932 då Alander rapporterade arten därifrån. Arten är också rapporterad från Segelskären i Kosterområdet. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-5). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
En liten ljus och slät, nästan hjärtformig krabba som har ryggsköldens kanter täckta med långa, tunna hår. Bara fångad några få gånger i svenska vatten, men kan knappast förväxlas med någon annan art.

 

Totallängd: max 20–22 mm. Ryggskölden är bredast från mitten och framöver, mer eller mindre hjärtformig eller nagelformig och helt slät. Den är längre än bred och tätt täckt av långa, tunna hår runt ytterkanternas undersida. Panntagg saknas men fronten (framkanten mellan ögonen) är jämnt utskjutande utanför ögonen. Ögonskaftet är litet och kort och ögats diameter är ungefär lika stor som eller något mindre än skaftets diameter. Ögonhålan är grund, men ögat skyddas ändå fullständigt när det fälls ner i ögonhålan. Ögonhålstagg saknas. Andra antennens antennspröt är hårigt och kortare än halva ryggsköldens bredd. Ryggsköldens kanter har tre till fyra par låga, otydliga tänder; på unga individer ser det ut bara som små klipp i kanten av ryggskölden. Tredje paret käkfötter är breda och fyrkantiga framtill och täcker mundelarna ända upp mot antennskaftet. Deras carpus är ledad mitt på insidan av merus.

Krossklon och saxklon är endast svagt skilda åt i form, kraftigare hos hanen än honan, släta och ungefär lika långa som ryggskölden. Första och andra paret gångben (benpar två och tre) är hos hanen kortare än klobenen. Gångbenen är släta utan taggar men har håriga sidor och med dactylus (yttersta segmentet) något tillplattad samt avsmalnande och spetsig och längre än propodus (näst yttersta segmentet). Buksidan är slät. Hos honan sitter könsöppningarna vanligen på buksidans segment. Alla bakkroppssegmenten är hos honan fria och rörliga, medan segment 3–5 är mer eller mindre sammansmälta och orörliga hos hanen.

Färg och mönster. Ryggskölden är ofta marmorerat skär med några få mörka punkter och har ljusare kanter och undersidan samt benen är vita till ljust rosa. De långa håren runt om är gyllene i färgen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nagelkrabba

Länsvis förekomst och status för nagelkrabba baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nagelkrabba

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Nagelkrabba är sällsynt i våra vatten. I och med att den har speciella krav på miljön och ett grävande levnadssätt och att den dessutom är mycket liten vet vi väldigt lite om dess förekomst. I Sverige har den tagits i några få exemplar på Fladen och i Gullmarsfjordens mynning. Artens totala utbredning sträcker sig från Norges sydvästkust och söderut längs Europas atlantkust till Iberiska halvön, samt in i hela Medelhavet.

 

I svenska vatten är arten mycket ovanlig och den är i modern tid endast känd från två lokaler med bankar med strömspolad sand, varav den ena vid nordänden av Fladen i Kattegatt, den andra utanför skäret Bonden vid Gullmarsfjordens mynning. I HELCOM´s rödlista klassas arten i kategorin Kunskapsbrist (DD).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Brachyura - krabbor 
  • Ranglös
    Eubrachyura  
  • Ranglös
    Heterotremata  
  • Överfamilj
    Portunoidea  
  • Familj
    Thiidae  
  • Släkte
    Thia  
  • Art
    Thia scutellata(Fabricius, 1793) - nagelkrabba
    Synonymer
    hästskoräka
    Cancer scutellata Fabricius, 1793

Nagelkrabba är en marin art som förekommer på bottnar med grov renspolad sand eller skalgrus, där arten gräver ner sig baklänges tills bara antennerna sticker upp ovanför bottenytan. Den gräver sig snabbt ner igen om den kommer upp ovanför substratet. Även för denna art är de långa håren runt kroppen viktiga för att filtrera vatten in till gälarna.

Djup (generellt) 5–45 m, i undantagsfall ned till 110 m.

Arten gräver i ytlagret av bottensubstratet och har en viss preferens för grövre sandbottnar med inslag av skalgrus, av den typ där man ofta även finner lansettfisk.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten påverkas troligen negativt av ökad sedimentation till följd av övergödning och bottentrålning. Det är också tänkbart att trålfisket även har en direkt negativ inverkan på arten, men trålfisket är begränsat på den typen av sandbankar som krabban lever vid.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar i havet. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs.
Namngivning: Thia scutellata (Fabricius, 1793). Originalbeskrivning: Cancer scutellata. Systema Entomologiae 2. Hafniae: i-viii + 1–519 (beskrivning på sidan 474–475). Synonymer: Hippa scutellata Fabricius, 1793; Cancer residuus Herbst, 1799; Thia polita Leach, 1815; Thia residuus Stebbing, 1893; Thia residua Stebbing, 1893; Thia blainvillii Risso, 1822.

Etymologi: scutellatus (lat.) = formad som en liten skiva eller fat. Syftar på ryggsköldens form.

Enckell, P.H. 1998. Kräftdjur. 2:a upplagan. Fältfauna. Graphic publishing. BILD Fig. 2879.

Hansson, H.G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Hayward, P.J. & Ryland, J.S. 1995. Handbook of the Marine Fauna of North-West Europe. Oxford University Press. BILD Fig. 8.60.

Ingle, R.W. 1983. Shallow-water crabs. Synopsis of the British Fauna 25. BILD fig. 13.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering – slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala.

HELCOM Redlist Thia scutellata.pdf

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Brachyura - krabbor 
  • Ranglös
    Eubrachyura  
  • Ranglös
    Heterotremata  
  • Överfamilj
    Portunoidea  
  • Familj
    Thiidae  
  • Släkte
    Thia  
  • Art
    Thia scutellata, (Fabricius, 1793) - nagelkrabba
    Synonymer
    hästskoräka
    Cancer scutellata Fabricius, 1793
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).