Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  näskrabba

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Pirimela denticulata
Näskrabba Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten krabba med distinkta tänder på ryggsköldens främre sidor. Närmast lik cirkelkrabba Atelecyclus rotundatus men inte lika cirkelrund och har tänder bara framför mitten på ryggsköldens sidor. Dessutom är klorna mindre, klobenen är inte mycket större än följande benpar. Kan också påminna om en mycket liten strandkrabba Carcinus maenas, som dock har mycket kraftigare klor. Sällsynt på sandbotten längs norra delen av västkusten (inte påträffad under de senaste årtiondena).

Totallängd: max 15 mm. Ryggskölden är bredast från mitten och framöver med främre halvan nästan halvcirkelformig. Den har slät och fingranulerad yta och saknar hår runt ytterkanterna. Ryggskölden är lika lång som bred eller något bredare än lång. Panntagg finns som en mittlob flankerad på vardera sidan av en något mindre, trubbig lob. Ryggskölden har svullna partier i form av en ås från fronten (framkanten mellan ögonen) och bakåt samt tvärs över mitten, medan de främre sidorna är nersjunkna. Ögat är kraftigt och har ungefär lika stor som till något mindre diameter än skaftet. Ögonhålan är grund, men ögat skyddas ändå fullständigt när det fälls ner. Ögonhålstagg finns och är tillsammans med ryggsköldens övriga kanttaggar stora och trekantiga, totalt finns fem taggar på vardera sidan. Andra antennens antennspröt är kortare än ryggsköldens bredd. Tredje paret käkfötter är breda och fyrkantiga framtill och täcker mer eller mindre mundelarna. Deras carpus är ledad mitt på insidan av merus.

Klobenens krossklo och saxklo är små och endast svagt skilda åt i form, kraftigare hos hanen än hos honan. Carpus har några mer eller mindre tydliga åsar på utsidan och en trubbig tagg på insidans ytterkant. Även propodus och dactylus har några längsåsar på utsidan. Första och andra paret gångben efter klobenen är hos hanen ungefär lika långa som klobenen, de två sista är kortare. Alla gångbenen är något tillplattade från sidan och håriga på kanterna, men de saknar taggar. Dactylus (yttersta segmentet) på gångbenen är avsmalnande, spetsiga och längre än propodus (näst yttersta segmentet). Buksidan är slät. Hos honan sitter könsöppningarna vanligen på buksidans segment. Alla bakkroppssegment är fria och rörliga hos honan, medan segment 3-5 är mer eller mindre sammansmälta och orörliga hos hanen.

Färg och mönster. Mörk ryggsköld i toner av violett och svart, med vita fläckar och kanter. Unga krabbor mer melerade i olika toner av rött, brunt och vitt.
Utbredning
Länsvis förekomst för näskrabba Observationer i  Sverige för näskrabba
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Näskrabba har i Sverige påträffats i Göteborgsområdet och norrut längs Västkusten. I övriga Europa är den känd från Kristiansund på norska västlandet och söderut via Brittiska öarna och Irland, ner till Västafrika (Senegal) och ut till Kap Verdeöarna samt in i hela Medelhavet. Trots eftersök på tidigare kända lokaler (Jägersköld) från tidigt 1900-tal och 1970-tal (en lokal vid Tjärnö) har den inte återfunnits (Matz Berggren, september 2015).

I svenska vatten är arten mycket sällan påträffad i Skagerrak och norra Kattegatt. Det sydligaste fyndet är från Göteborgs skärgård som gjordes vid L.A. Jägerskiölds marina inventeringar vid svenska västkusten 1921-1938. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes dock inga fynd. Överhuvudtaget har inga nya fynd gjorts under 2000-talet, men arten kan vara förbisedd på grund av sin likhet med en liten strandkrabba.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Pirimela denticulata är en liten krabba som lätt kan föväxlas med små exemplar av strandkrabba Carcinus maenas. Dess totala utbredning är från Norges västkust, ned till Iberiska halvön och nordvästra Afrikas kust till Kap Verde-öarna, samt in i Medelhavet till Adriatiska havet. Generellt är arten ovanlig i hela sitt utbredningsområde. I svenska vatten är den ovanligt förekommande i Skagerrak och längs Bohuskusten, men har påträffats så långt söderut som Göteborgs skärgård. Den lever på sand- och grusbottnar på 20 till 50 meters djup, i förhållandevis strömt vatten. Inga fynd gjorda under Svenska artprojektets marina inventering trots eftersök, bl a på en lokal från vilken Jägerskiöld rapporterar arten från undersökningar 1921-1938. Arten kan möjligen vara förbisedd på grund av sin ringa kroppsstorlek, men är samtidigt sannolikt negativt påverkad av den omfattande bottentrålningen. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Näskrabba är en marin art som förekommer på sand, skalsand och grusbottnar, även på stenar. Arten är mycket ovanlig på svenska västkusten. Möjligen kan det bero på dess levnadssätt som gör den svår att fånga.
Djup (generellt) 5-185 m, vanligen 20-50 m..
Honor som bär rom under bakkroppen påträffas under perioden februari till april.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Pirimelidae, Släkte Pirimela, Art Pirimela denticulata (Montagu, 1808) - näskrabba Synonymer Perimela denticulata (Montagu, 1808), Cancer denticulata Montagu, 1808

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Pirimela denticulata är en liten krabba som lätt kan föväxlas med små exemplar av strandkrabba Carcinus maenas. Dess totala utbredning är från Norges västkust, ned till Iberiska halvön och nordvästra Afrikas kust till Kap Verde-öarna, samt in i Medelhavet till Adriatiska havet. Generellt är arten ovanlig i hela sitt utbredningsområde. I svenska vatten är den ovanligt förekommande i Skagerrak och längs Bohuskusten, men har påträffats så långt söderut som Göteborgs skärgård. Den lever på sand- och grusbottnar på 20 till 50 meters djup, i förhållandevis strömt vatten. Inga fynd gjorda under Svenska artprojektets marina inventering trots eftersök, bl a på en lokal från vilken Jägerskiöld rapporterar arten från undersökningar 1921-1938. Arten kan möjligen vara förbisedd på grund av sin ringa kroppsstorlek, men är samtidigt sannolikt negativt påverkad av den omfattande bottentrålningen. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten krabba med distinkta tänder på ryggsköldens främre sidor. Närmast lik cirkelkrabba Atelecyclus rotundatus men inte lika cirkelrund och har tänder bara framför mitten på ryggsköldens sidor. Dessutom är klorna mindre, klobenen är inte mycket större än följande benpar. Kan också påminna om en mycket liten strandkrabba Carcinus maenas, som dock har mycket kraftigare klor. Sällsynt på sandbotten längs norra delen av västkusten (inte påträffad under de senaste årtiondena).

Totallängd: max 15 mm. Ryggskölden är bredast från mitten och framöver med främre halvan nästan halvcirkelformig. Den har slät och fingranulerad yta och saknar hår runt ytterkanterna. Ryggskölden är lika lång som bred eller något bredare än lång. Panntagg finns som en mittlob flankerad på vardera sidan av en något mindre, trubbig lob. Ryggskölden har svullna partier i form av en ås från fronten (framkanten mellan ögonen) och bakåt samt tvärs över mitten, medan de främre sidorna är nersjunkna. Ögat är kraftigt och har ungefär lika stor som till något mindre diameter än skaftet. Ögonhålan är grund, men ögat skyddas ändå fullständigt när det fälls ner. Ögonhålstagg finns och är tillsammans med ryggsköldens övriga kanttaggar stora och trekantiga, totalt finns fem taggar på vardera sidan. Andra antennens antennspröt är kortare än ryggsköldens bredd. Tredje paret käkfötter är breda och fyrkantiga framtill och täcker mer eller mindre mundelarna. Deras carpus är ledad mitt på insidan av merus.

Klobenens krossklo och saxklo är små och endast svagt skilda åt i form, kraftigare hos hanen än hos honan. Carpus har några mer eller mindre tydliga åsar på utsidan och en trubbig tagg på insidans ytterkant. Även propodus och dactylus har några längsåsar på utsidan. Första och andra paret gångben efter klobenen är hos hanen ungefär lika långa som klobenen, de två sista är kortare. Alla gångbenen är något tillplattade från sidan och håriga på kanterna, men de saknar taggar. Dactylus (yttersta segmentet) på gångbenen är avsmalnande, spetsiga och längre än propodus (näst yttersta segmentet). Buksidan är slät. Hos honan sitter könsöppningarna vanligen på buksidans segment. Alla bakkroppssegment är fria och rörliga hos honan, medan segment 3-5 är mer eller mindre sammansmälta och orörliga hos hanen.

Färg och mönster. Mörk ryggsköld i toner av violett och svart, med vita fläckar och kanter. Unga krabbor mer melerade i olika toner av rött, brunt och vitt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för näskrabba

Länsvis förekomst och status för näskrabba baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för näskrabba

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Näskrabba har i Sverige påträffats i Göteborgsområdet och norrut längs Västkusten. I övriga Europa är den känd från Kristiansund på norska västlandet och söderut via Brittiska öarna och Irland, ner till Västafrika (Senegal) och ut till Kap Verdeöarna samt in i hela Medelhavet. Trots eftersök på tidigare kända lokaler (Jägersköld) från tidigt 1900-tal och 1970-tal (en lokal vid Tjärnö) har den inte återfunnits (Matz Berggren, september 2015).

I svenska vatten är arten mycket sällan påträffad i Skagerrak och norra Kattegatt. Det sydligaste fyndet är från Göteborgs skärgård som gjordes vid L.A. Jägerskiölds marina inventeringar vid svenska västkusten 1921-1938. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes dock inga fynd. Överhuvudtaget har inga nya fynd gjorts under 2000-talet, men arten kan vara förbisedd på grund av sin likhet med en liten strandkrabba.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Brachyura - krabbor 
  • Ranglös
    Eubrachyura  
  • Ranglös
    Heterotremata  
  • Överfamilj
    Portunoidea  
  • Familj
    Pirimelidae  
  • Släkte
    Pirimela  
  • Art
    Pirimela denticulata(Montagu, 1808) - näskrabba
    Synonymer
    Perimela denticulata (Montagu, 1808)
    Cancer denticulata Montagu, 1808

Näskrabba är en marin art som förekommer på sand, skalsand och grusbottnar, även på stenar. Arten är mycket ovanlig på svenska västkusten. Möjligen kan det bero på dess levnadssätt som gör den svår att fånga.
Djup (generellt) 5-185 m, vanligen 20-50 m..
Honor som bär rom under bakkroppen påträffas under perioden februari till april.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten påverkas troligen negativt av det intensiva bottentrålfisket, där den ingår i bifångst.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar i havet. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs.
Namngivning: Pirimela denticulata (Montagu, 1808). Originalbeskrivning: Cancer denticulata. Description of several marine animals found on the south coast of Devonshire. - Transactions from the Linnaean Society London, 9: 81-114 (beskrivning på sidorna 87-87, plansch 2, figur 2). Synonymer: Cancer denticulatus Montagu, 1808; Pirimela denticulata Leach, 1816.
Etymologi: denticulatus = försedd med tänder; denticulus (lat.) = liten tand; -atus (lat.) = försedd med.

Enckell, P.H. 1998. Kräftdjur. 2:a upplagan. Fältfauna. Graphic publishing. BILD Fig. 2881.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Hayward, P. J. & Ryland, J. S. 1995. Handbook of the Marine Fauna of North-West Europe. Oxford University Press. BILD Fig. 8.61.

Ingle, R. W. 1983. Shallow-water crabs. Synopsis of the British Fauna 25. BILD fig. 14.

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Eds. Hubendick, B., Hyle, G. & Swärd, S. Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoborgensis, Zoologica 6.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Brachyura - krabbor 
  • Ranglös
    Eubrachyura  
  • Ranglös
    Heterotremata  
  • Överfamilj
    Portunoidea  
  • Familj
    Pirimelidae  
  • Släkte
    Pirimela  
  • Art
    Pirimela denticulata, (Montagu, 1808) - näskrabba
    Synonymer
    Perimela denticulata (Montagu, 1808)
    Cancer denticulata Montagu, 1808
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2004. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).