Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tretandskrabba

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Geryon trispinosus
Tretandskrabba Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ganska stor och slät eller något knottrig, orangeröd eller tegelröd krabba som har tre distinkta, vassa tänder (taggar) på vardera ytterkanten av ryggsköldens främre halva, vilket gör att arten är lätt att känna igen.

Totallängd: max 40-80 mm. Ryggskölden är sexkantigt rundad, något bredare än lång. Den är helt slät eller något granulerad på ytan, och den saknar hår runt ytterkanterna. Buksidan är slät. Panntagg saknas, men fronten (framkanten mellan ögonen) har ett par låga lober med en trubbig tagg i vardera änden, det inre paret något större än det yttre, vilket medför att det finns fyra små taggar mellan ögonen. Ögat har något större till ungefär samma diameter som skaftet, och det finns en välutvecklad ögonhåla som ger ögat ett fullständigt skydd när det fälls in. Ögonhålstaggen är tydlig och vass. Ryggsköldens ytterkant har tre par vassa och långa tänder (ögonhålstaggen inräknad). Antennsprötet är kortare än ryggsköldens bredd men längre än frontens bredd. Tredje paret käkfötter är breda och fyrkantiga framtill, och det täcker mer eller mindre mundelarna. Carpus är ledad mitt på insidan av merus.

Krossklon och saxklon är kraftiga och endast svagt skilda åt i form och storlek med nästan ingen skillnad mellan könen. Merus har en liten tagg på översidan nära leden och carpus har en vass tagg på den inre framdelen. Första och andra paret gångben efter klobenen är hos hanen längre än klobenen. Gångbenen är släta utan taggar och dactylus (yttersta segmentet) är ungefär lika lång som propodus (näst yttersta segmentet), avsmalnande spetsig och tillplattad i tvärsnitt. Hos honan sitter könsöppningarna vanligen på buksidans segment. På bakkroppen har båda könen alla segment fria och rörliga

Färg och mönster. Orangeröd till tegelröd, med något ljusare ben.
Utbredning
Länsvis förekomst för tretandskrabba Observationer i  Sverige för tretandskrabba
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tretandskrabba är i Sverige känd från södra Kattegatt (några fynd), men den finns främst i Skagerrak. I övriga Europa finns den från Troms i Nordnorge (norr om Lofoten) och ner längs norska kusten och vidare söderut med spridda fynd från Nordsjön, Shetland, söder om Irland, Biscayabukten och utanför Marocko samt kring Kanarieöarna. Det finns några frågetecken för eventuella fynd i Medelhavet i och med att man inte säkert kan säga om den atlantiska formen Geryon trispinosus och medelhavsformen G. longipes är skilda arter.
Under 60-talet förekom arten ofta i trålfångst, men numera är den en sällsynt bifångst. I Kosterområdet har arten minskat rejält, och den har även gått tillbaka i Gullmaren. Arten är sannolikt sårbar eller hotad, men eftersom ingen information om dess status föreligger från de senaste tio åren klassificeras den ändå som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)
En krabba med karakteristisk hexagonal form, där bredden motsvarar 5/4 av längden. Storlek omkring 80 mm i längd och 98 mm i bredd (hannar, honor är ngt mindre). Utpräglad djupvattensart som lever nedgrävd i mjukbottnar. Arten återfinns närmast längs Danmarks nord- och västkust, upp längs Norges kust mot Shetland, Färöarna och Island. I svenska vatten förekommer arten i Kattegatt och Skagerrak, där den är spridd men ej allmän. På 60-talet förekom G. trispinosus ofta i trålfångst, men numera är den en sällsynt bifångst. I Kosterområdet har arten minskat rejält, och den har även gått tillbaka i Gullmaren. Data från Havsfiskelab visar på enstaka fynd årligen, men svårt att bedöma artens status eftersom den endast dataläggs i vissa fisken. Från Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 föreligger endast ett fynd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Tretandskrabba är en marin djupvattensart som lever på djupare mjukbottnar, där den gräver hålor i sedimentet. Den fångas som bifångst vid bottentrålning, men den har inget ekonomiskt värde och kastas oftast. Troligen påverkas arten negativt i trålade områden, men om populationen minskat eller ej går inte att säga eftersom ingen statistik föreligger på icke-kommersiella arter fiskerimässigt.
Djup (generellt): arten har fångats från 30 m djup ner till 2 200 m, men den fångas vanligen på 100-700 meters djup. Den påträffas djupare i den sydliga delen av sin utbredning jämfört med i den norra delen.
Äggen kläcks i juli (maj utanför sydvästra Irland) och larverna är planktoniska 3–4 månader under de s.k. zoëa- och megalopastadierna.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Geryonidae, Släkte Geryon, Art Geryon trispinosus (Herbst, 1803) - tretandskrabba Synonymer Geryon tridens Krøyer,1837, Cancer trispinosus Herbst, 1803

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation En krabba med karakteristisk hexagonal form, där bredden motsvarar 5/4 av längden. Storlek omkring 80 mm i längd och 98 mm i bredd (hannar, honor är ngt mindre). Utpräglad djupvattensart som lever nedgrävd i mjukbottnar. Arten återfinns närmast längs Danmarks nord- och västkust, upp längs Norges kust mot Shetland, Färöarna och Island. I svenska vatten förekommer arten i Kattegatt och Skagerrak, där den är spridd men ej allmän. På 60-talet förekom G. trispinosus ofta i trålfångst, men numera är den en sällsynt bifångst. I Kosterområdet har arten minskat rejält, och den har även gått tillbaka i Gullmaren. Data från Havsfiskelab visar på enstaka fynd årligen, men svårt att bedöma artens status eftersom den endast dataläggs i vissa fisken. Från Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 föreligger endast ett fynd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En ganska stor och slät eller något knottrig, orangeröd eller tegelröd krabba som har tre distinkta, vassa tänder (taggar) på vardera ytterkanten av ryggsköldens främre halva, vilket gör att arten är lätt att känna igen.

Totallängd: max 40-80 mm. Ryggskölden är sexkantigt rundad, något bredare än lång. Den är helt slät eller något granulerad på ytan, och den saknar hår runt ytterkanterna. Buksidan är slät. Panntagg saknas, men fronten (framkanten mellan ögonen) har ett par låga lober med en trubbig tagg i vardera änden, det inre paret något större än det yttre, vilket medför att det finns fyra små taggar mellan ögonen. Ögat har något större till ungefär samma diameter som skaftet, och det finns en välutvecklad ögonhåla som ger ögat ett fullständigt skydd när det fälls in. Ögonhålstaggen är tydlig och vass. Ryggsköldens ytterkant har tre par vassa och långa tänder (ögonhålstaggen inräknad). Antennsprötet är kortare än ryggsköldens bredd men längre än frontens bredd. Tredje paret käkfötter är breda och fyrkantiga framtill, och det täcker mer eller mindre mundelarna. Carpus är ledad mitt på insidan av merus.

Krossklon och saxklon är kraftiga och endast svagt skilda åt i form och storlek med nästan ingen skillnad mellan könen. Merus har en liten tagg på översidan nära leden och carpus har en vass tagg på den inre framdelen. Första och andra paret gångben efter klobenen är hos hanen längre än klobenen. Gångbenen är släta utan taggar och dactylus (yttersta segmentet) är ungefär lika lång som propodus (näst yttersta segmentet), avsmalnande spetsig och tillplattad i tvärsnitt. Hos honan sitter könsöppningarna vanligen på buksidans segment. På bakkroppen har båda könen alla segment fria och rörliga

Färg och mönster. Orangeröd till tegelröd, med något ljusare ben.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tretandskrabba

Länsvis förekomst och status för tretandskrabba baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tretandskrabba

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tretandskrabba är i Sverige känd från södra Kattegatt (några fynd), men den finns främst i Skagerrak. I övriga Europa finns den från Troms i Nordnorge (norr om Lofoten) och ner längs norska kusten och vidare söderut med spridda fynd från Nordsjön, Shetland, söder om Irland, Biscayabukten och utanför Marocko samt kring Kanarieöarna. Det finns några frågetecken för eventuella fynd i Medelhavet i och med att man inte säkert kan säga om den atlantiska formen Geryon trispinosus och medelhavsformen G. longipes är skilda arter.
Under 60-talet förekom arten ofta i trålfångst, men numera är den en sällsynt bifångst. I Kosterområdet har arten minskat rejält, och den har även gått tillbaka i Gullmaren. Arten är sannolikt sårbar eller hotad, men eftersom ingen information om dess status föreligger från de senaste tio åren klassificeras den ändå som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Brachyura - krabbor 
  • Ranglös
    Eubrachyura  
  • Ranglös
    Heterotremata  
  • Överfamilj
    Portunoidea  
  • Familj
    Geryonidae  
  • Släkte
    Geryon  
  • Art
    Geryon trispinosus(Herbst, 1803) - tretandskrabba
    Synonymer
    Geryon tridens Krøyer,1837
    Cancer trispinosus Herbst, 1803

Tretandskrabba är en marin djupvattensart som lever på djupare mjukbottnar, där den gräver hålor i sedimentet. Den fångas som bifångst vid bottentrålning, men den har inget ekonomiskt värde och kastas oftast. Troligen påverkas arten negativt i trålade områden, men om populationen minskat eller ej går inte att säga eftersom ingen statistik föreligger på icke-kommersiella arter fiskerimässigt.
Djup (generellt): arten har fångats från 30 m djup ner till 2 200 m, men den fångas vanligen på 100-700 meters djup. Den påträffas djupare i den sydliga delen av sin utbredning jämfört med i den norra delen.
Äggen kläcks i juli (maj utanför sydvästra Irland) och larverna är planktoniska 3–4 månader under de s.k. zoëa- och megalopastadierna.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Orsakerna till arten observerade nedgång är inte kända, men en bidragande orsak tros vara den omfattande räktrålningen på mjukbottnar. Kunskapen om eventuella miljöförändringar på djupare bottnar är mycket begränsad, men långvarig och utbredd syrebrist förekommer, vilket också påverkar bestånden av denna krabba i negativ riktning.

Påverkan
  • Syrgasbrist (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Vår bristande kännedom om orsakerna till artens tillbakagång i svenska vatten gör det svårt att ge relevanta åtgärdsförslag. Begränsningar i trålfisket torde dock vara en behövlig åtgärd.
Namngivning: Geryon trispinosus (Herbst, 1803). Originalbeskrivning: Cancer trispinosus. Versuch einer Naturgeschichte der Krabben und Krebse. vol. III. Berlin & Stralsund. Synonymer Cancer tridens Herbst, 1790; Cancer tridens Fabricius, 1798; Cancer trispinosus Herbst, 1803; Geryon tridens Krøyer, 1837.
Etymologi: trispinosus = tretaggig; tri (lat.) = tre; spina (lat.) = spets tagg.spinousus; -osus (lat.) = försedd med. Syftar på ryggsköldens taggbeväpning.

Attrill, M. J. & Hartnoll, R. G. 1991. Aspects of the Biology of the Deep-Sea Crab Geryon trispinosus from the Porcupine Seabigt. J. Mar. Biol. Ass. UK 71:311-328. Christiansen, M. E. 1969. Decapoda, Brachyura. Marine Invertebrates of Scandinavia, nr 2.

Universitetsförlaget, Oslo. Enckell, P. H. 1980. Kräftdjur – Fältfauna. Signum Lund, Aro Tryk AS, Odense.

Lagerberg, T. 1908. Sveriges Decapoder. Göteborgs Kungl. Vetensk. och Vitt. Samh:s handlingar XI:1.

Manning, R. B. & Hlothius, L. B. 1989. Two New Genera and Nine New Species of Geryonid Crabs (Crustacea, Deacpoda, Geryonidae). Proc. Biol. Soc. Wash. 102: 50–77.

Warner, U. G. F. 1977. The Biology of Crabs. Paul Elek, Ltd, Scientific Books.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Susan Smith. © ArtDatabanken, SLU 2005 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Brachyura - krabbor 
  • Ranglös
    Eubrachyura  
  • Ranglös
    Heterotremata  
  • Överfamilj
    Portunoidea  
  • Familj
    Geryonidae  
  • Släkte
    Geryon  
  • Art
    Geryon trispinosus, (Herbst, 1803) - tretandskrabba
    Synonymer
    Geryon tridens Krøyer,1837
    Cancer trispinosus Herbst, 1803
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Susan Smith. © ArtDatabanken, SLU 2005 (naturvårdsinformation).