Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  andromedasjöstjärna

Organismgrupp Tagghudingar, Sjöstjärnor Psilaster andromeda
Andromedasjöstjärna Tagghudingar, Sjöstjärnor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En art som förekommer på förhållandevis djupa sedimentbottnar och har spetsiga, avsmalnande armar utan tydliga taggar längs sidorna.
Diameter upp till 12 cm (möjligen större i andra regioner). Kroppen är karakteristiskt stel och platt. Armarna är långsmala och avslutas i form av vassa spetsar. Översidans färg är blekt rosa eller vitaktig och skiljer sig från den enhetligt ljusa undersidan. På plattorna i den undre raden av marginalplattor sitter korta och tillplattade taggar som påminner om tvärställda flikar/åsar runt kroppen. Marginalplattorna täcks av korn som sitter tätt på kanterna men glesare i mitten av varje platta. Låga paxiller sitter i oordnade tvärrader på armarna. Små exemplar kan förväxlas med ledsjöstjärna Pseudarchaster parelii (familjen Goniasteridae), men de kan skiljas åt på marginalplattornas korn. Ledsjöstjärna har även sugskivor på slangfötterna, medan andromedasjöstjärna saknar sådana. Vissa individer utsöndrar ett sekret som ligger som ett tunt slemskikt på kroppsytan.
Utbredning
Länsvis förekomst för andromedasjöstjärna Observationer i  Sverige för andromedasjöstjärna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Andromedasjöstjärna förekommer i Kattegatt, Skagerrak och längs hela Norges kust upp till Murmanskkusten. Den finns vidare västerut till Rockall Trough väster om Skottland och söderut till Biscayabukten. I Skagerrak är arten lokalt allmän - åtminstone på bottnar där det inte förekommer så mycket fiske med trål - men utmed svenska kusten är den ganska sällsynt från Gullmarsfjorden till Singlefjorden. Längs västra Atlanten från södra Newfoundland till New Jersey förekommer underarten Psilaster andromeda florae. Artens totala utbredning är något osäker, eftersom den ibland har förväxlats med arter i släktet Persephonaster som lever djupare än ca 500 meter. Eventuellt kan utbredningsområdet sträcka sig till något söder om Biscaya.
Théel rapporterade två fynd från Gullmarsfjorden, och Jägerskiöld från sex olika stationer i östra Skagerrak samt en i Kosterfjorden. Brattström anger att arten är allmän i Skagerrak och uppger den också från Bohuslän, men har uppfattningen att den inte finns i Kattegatt. Utanför närområdet finns arten i Barents hav och söderut till Kap Verde-öarna, men den påträffas också vid Azorerna och vid Nordamerikas kust från Davis Strait ner till 38°N.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Psilaster andromeda har ett karakteristiskt utseende med fem långa, jämnt avsmalnande, spetsiga armar. Diametern uppgår till ca 10 cm, och färgen är blekt skär eller vitaktig. Arten lever på mjukbottnar, där den livnär sig av allehanda smådjur som mollusker, tagghudingar och foraminiferer. Utanför närområdet finns arten i Barents hav och söderut till Kap Verde-öarna, men den påträffas också vid Azorerna och vid Nordamerikas kust (Davis Strait och neråt). I svenska vatten förekommer arten sparsamt på mjukbottnar djupare än ca 70 meter, och kan sägas vara en karaktärsart för djupa Skagerrak. Den påträffas någorlunda regelbundet i Säcken/Singlefjordsområdet där bottnarna inte utsätts för trålning i någon större omfattning, men är relativt allmän även i delar av Skagerrak. 41 fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering, men dessa huvudsakligen från refugier skyddade från trålning. Arten hade sannolikt större utbredning innan det storskaliga trålfisket började. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (5400-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 140 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Andromedasjöstjärna lever på 70-1 500 meters djup på sedimentrika bottnar. Den livnär sig av små blötdjur, framför allt diverse musslor, samt små irreguljära sjöborrar, foraminiferer och kräftdjur. Man antar att den tar ungefär fyra år på sig för att nå vuxen storlek. Utvecklingen är okänd, men de stora, gulerika äggen indikerar att artens larver sannolikt inte är pelagiska (fritt simmande).
Ett par arter av plattmasksläktet Pterastericola förekommer som kommensaler inuti individer av denna art. Av dessa är P. psilastericola, som blir 2-3 mm lång och har rött pigment, påträffad i andromedasjöstjärnor från Skagerrak, medan den mindre än millimeterlånga, opigmenterade P. bergensis är funnen i samma värddjur från västra Norge.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· blötdjur
· blötdjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Asteroidea (sjöstjärnor), Ordning Paxillosida, Familj Astropectinidae (kamsjöstjärnor), Släkte Psilaster, Art Psilaster andromeda (J.Müller & Troschel, 1842) - andromedasjöstjärna Synonymer Astropecten andromeda J.Müller & Troschel, 1842, Astropecten cristii Düben & Koren, 1845

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Psilaster andromeda har ett karakteristiskt utseende med fem långa, jämnt avsmalnande, spetsiga armar. Diametern uppgår till ca 10 cm, och färgen är blekt skär eller vitaktig. Arten lever på mjukbottnar, där den livnär sig av allehanda smådjur som mollusker, tagghudingar och foraminiferer. Utanför närområdet finns arten i Barents hav och söderut till Kap Verde-öarna, men den påträffas också vid Azorerna och vid Nordamerikas kust (Davis Strait och neråt). I svenska vatten förekommer arten sparsamt på mjukbottnar djupare än ca 70 meter, och kan sägas vara en karaktärsart för djupa Skagerrak. Den påträffas någorlunda regelbundet i Säcken/Singlefjordsområdet där bottnarna inte utsätts för trålning i någon större omfattning, men är relativt allmän även i delar av Skagerrak. 41 fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering, men dessa huvudsakligen från refugier skyddade från trålning. Arten hade sannolikt större utbredning innan det storskaliga trålfisket började. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (5400-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 140 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
En art som förekommer på förhållandevis djupa sedimentbottnar och har spetsiga, avsmalnande armar utan tydliga taggar längs sidorna.
Diameter upp till 12 cm (möjligen större i andra regioner). Kroppen är karakteristiskt stel och platt. Armarna är långsmala och avslutas i form av vassa spetsar. Översidans färg är blekt rosa eller vitaktig och skiljer sig från den enhetligt ljusa undersidan. På plattorna i den undre raden av marginalplattor sitter korta och tillplattade taggar som påminner om tvärställda flikar/åsar runt kroppen. Marginalplattorna täcks av korn som sitter tätt på kanterna men glesare i mitten av varje platta. Låga paxiller sitter i oordnade tvärrader på armarna. Små exemplar kan förväxlas med ledsjöstjärna Pseudarchaster parelii (familjen Goniasteridae), men de kan skiljas åt på marginalplattornas korn. Ledsjöstjärna har även sugskivor på slangfötterna, medan andromedasjöstjärna saknar sådana. Vissa individer utsöndrar ett sekret som ligger som ett tunt slemskikt på kroppsytan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för andromedasjöstjärna

Länsvis förekomst och status för andromedasjöstjärna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för andromedasjöstjärna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Andromedasjöstjärna förekommer i Kattegatt, Skagerrak och längs hela Norges kust upp till Murmanskkusten. Den finns vidare västerut till Rockall Trough väster om Skottland och söderut till Biscayabukten. I Skagerrak är arten lokalt allmän - åtminstone på bottnar där det inte förekommer så mycket fiske med trål - men utmed svenska kusten är den ganska sällsynt från Gullmarsfjorden till Singlefjorden. Längs västra Atlanten från södra Newfoundland till New Jersey förekommer underarten Psilaster andromeda florae. Artens totala utbredning är något osäker, eftersom den ibland har förväxlats med arter i släktet Persephonaster som lever djupare än ca 500 meter. Eventuellt kan utbredningsområdet sträcka sig till något söder om Biscaya.
Théel rapporterade två fynd från Gullmarsfjorden, och Jägerskiöld från sex olika stationer i östra Skagerrak samt en i Kosterfjorden. Brattström anger att arten är allmän i Skagerrak och uppger den också från Bohuslän, men har uppfattningen att den inte finns i Kattegatt. Utanför närområdet finns arten i Barents hav och söderut till Kap Verde-öarna, men den påträffas också vid Azorerna och vid Nordamerikas kust från Davis Strait ner till 38°N.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Asterozoa - asterozoer 
  • Klass
    Asteroidea - sjöstjärnor 
  • Ordning
    Paxillosida  
  • Familj
    Astropectinidae - kamsjöstjärnor 
  • Släkte
    Psilaster  
  • Art
    Psilaster andromeda(J.Müller & Troschel, 1842) - andromedasjöstjärna
    Synonymer
    Astropecten andromeda J.Müller & Troschel, 1842
    Astropecten cristii Düben & Koren, 1845

Andromedasjöstjärna lever på 70-1 500 meters djup på sedimentrika bottnar. Den livnär sig av små blötdjur, framför allt diverse musslor, samt små irreguljära sjöborrar, foraminiferer och kräftdjur. Man antar att den tar ungefär fyra år på sig för att nå vuxen storlek. Utvecklingen är okänd, men de stora, gulerika äggen indikerar att artens larver sannolikt inte är pelagiska (fritt simmande).
Ett par arter av plattmasksläktet Pterastericola förekommer som kommensaler inuti individer av denna art. Av dessa är P. psilastericola, som blir 2-3 mm lång och har rött pigment, påträffad i andromedasjöstjärnor från Skagerrak, medan den mindre än millimeterlånga, opigmenterade P. bergensis är funnen i samma värddjur från västra Norge.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· blötdjur - Mollusca (Har betydelse)
Arten har sannolikt varit mera allmän innan den storskaliga bottentrålningen började. Således är förmodligen trålning, i kombination med begränsad spridningsförmåga, den huvudsakliga orsaken till att P. andromeda gått tillbaka under senare år. Med tanke på att sjöstjärnan lever ganska djupt (70-1500 m) kan enstaka refugier finnas, men dessa minskar i takt med att trålningen effektiviseras.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Arten är i behov av trålningsskyddade refugier.
Namngivning: Psilaster andromeda (J. Müller & Troschel, 1842). Originalbeskrivning: Astropecten andromeda. System der Asteriden. 1 Asteridae. 2. Ophiuridae: 129. Synonym: Astropecten Christii Düben & Koren. I: Düben, 1845.
Etymologi: Andromeda (gr. myt.) = den dotter till kung Kefeus och drottning Kassiopeia av Etiopien som sades vara vackrare än alla nereider tillsammans. Efter denna skymf mot havets döttrar sände Poseidon ett havsmonster att härja Etiopien tills Andromeda offrats, varvid hon bands vid en klippa i havet. På återtåget från expeditionen mot gorgonerna fick dock Perseus syn på och förälskade sig i henne. Han förstenade havsmonstret med hjälp av Medusas (en av gorgonerna) huvud samt ledsagade prinsessan hem till Argos, där de sedermera som gifta fortlevde lyckligt.
Uttal: [Psiláster andrómeda]

Brattström, H. 1941. Studien über die Echinodermen des Gebietes zwischen Skagerrak und Ostsee, besonders des Öresundes, mit einem überblick über die physische Geographie. Undersökningar över Öresund 27: 1–329.

Clark, A. M. & Downey, M. E. 1992. Starfishes of the Atlantic. Chapman & Hall, London.

Jondelius, U. 1992. New Pterastericola species (Platyhelminthes, Rhabdocoela) and a cladistic analysis of the Pterastericolidae. Zoologica Scripta 21(2): 93–101.

Jägerskiöld, L. A. 1971. A survey of the Marine Benthonic Macro-fauna along the Swedish West Coast 1921-1938. Acta Reg. Soc. Sci. Lit. Goth. Zoologica 6: 1–46.

Mortensen, T. 1927. Handbook of the Echinoderms of the British Isles. Clarendon Press, Oxford.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tagghudingar-svalgsträngsdjur. Echinodermata-Hemichordata. 2013. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Stone, C. J. 1987. Four new species of Dendrogaster (Ascothoracida:Maxillopoda) from the north-east Atlantic, with a note on the zoogeography of the family Dendrogastridae. Journal of Natural History 21(4): 1035–1048. Théel, H. 1907. Om utvecklingen af Sveriges zoologiska hafsstation Kristineberg och om djurlifvet i angränsande haf och fjordar. Arkiv för Zoologi 4(5): 1–136.

Tyler, P. A. & Pain, S. L. 1982. The reproductive biology of Plutonaster bifrons, Dytaster insignis and Psilaster andromeda (Asteroidea:Astropectinidae) from the Rockall trough. J. Mar. Biol. Ass. U.K. 62:869–887.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Tomas Cedhagen & Hans G. Hansson 2005 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Asterozoa - asterozoer 
  • Klass
    Asteroidea - sjöstjärnor 
  • Ordning
    Paxillosida  
  • Familj
    Astropectinidae - kamsjöstjärnor 
  • Släkte
    Psilaster  
  • Art
    Psilaster andromeda, (J.Müller & Troschel, 1842) - andromedasjöstjärna
    Synonymer
    Astropecten andromeda J.Müller & Troschel, 1842
    Astropecten cristii Düben & Koren, 1845
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Tomas Cedhagen & Hans G. Hansson 2005 (naturvårdsinformation).