Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sköldormstjärna

Organismgrupp Tagghudingar, Ormstjärnor Amphilepis norvegica
Sköldormstjärna Tagghudingar, Ormstjärnor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En djuplevande art med stora, trekantiga radialsköldar och skivan i övrigt helt täckt av plåtar. Skivans centrala del är något mörkare än kanterna och de fem armarna, som kan vara orangefärgade till ljusgula.
Skivan är upp till 7 mm i diameter och täckt av släta plåtar på både översidan och undersidan. Den är blå- eller brungrå centralt, medan kanterna och armarna är mera orangefärgade till ljust gulaktiga. Radialsköldarna är stora och kilformigt trekantiga. I de yttre spetsarna är de två radialsköldarna i varje par i kontakt med varandra, men i övrigt är de separerade av en kil av mellanliggande små plåtar. Armarna är upp till 10 cm långa och mycket böjliga. Grupper om tre relativt korta taggar sitter på varje segment. Fotpapiller saknas.
Utbredning
Länsvis förekomst för sköldormstjärna Observationer i  Sverige för sköldormstjärna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sköldormstjärna förekommer längs Bohusläns kust, i Skagerrak och norra Nordsjön, vid norska kusten norrut till Tromsö, runt västra Brittiska öarna samt söderut till Portugal och Medelhavet inklusive Adriatiska havet. Den finns också längs Nordamerikas östkust. I svenska inre vatten påträffas bara enstaka exemplar.
Arten var tidigare så vanlig att Petersen namngav det djupare s.k. Skagerrak-samhället efter denna ormstjärna. Jägerskiöld fann arten på 33 stationer. Arten tros inte ha minskat inom sitt huvudsakliga utbredningsområde, även om detta till stor del ligger utom svenskt territorialvatten. I svenska vatten är bilden splittrad: minskningen i kustnära miljöer bedöms vara åtminstone 50%, men ute i Skagerraks djuphålor tycks ett stabilt bestånd finnas vilket sannolikt utgör merparten av artens totala bestånd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
En ormstjärna karakteristisk för Skagerraks djupare bottnar. Den var tidigare så vanligt förekommande att det djupare s k Skagerrak-samhället rentav gavs namn efter arten (Petersen). Arten lever på mjukbotten med lera, men i övrigt är dess levnadssätt mycket dåligt känt. I närområdet finns den i Skagerrak och norra Nordsjön. Djuputbredningen inom dess totala utbredningsområde är 50-2900 m. I svenska vatten är arten känd från hela västkusten ned till Öresund. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) rapporteras arten från 33 stationer längs kusten. Under Svenska artprojektets marina inventering återfanns dock arten endast i Skagerrak, trots eftersök i Kattegatt och Öresund. Arten tros inte ha minskat inom sitt huvudsakliga utbredningsområde, som till stor del ligger utom svenskt territorialvatten. I svenska vatten är bilden splittrad: arten har minskat rejält i kustnära miljöer (Kattegatt, Öresund), men ute i Skagerraks djupare delar tycks ett stabilt bestånd finnas vilket sannolikt utgör merparten av artens totala bestånd. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (2-9). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5500 (5000-10000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (B1ab(iii); D2).
Ekologi
Sköldormstjärna lever på 50-2 900 meters djup i mjuka bottnar. I likhet med arterna i släktet Amphiura håller den sig nedgrävd med några av armarna uppåtsträckta i vattnet, så att den kan fånga småpartiklar som passerar med vattenströmmen. Exemplar från svenska vatten påträffas som regel på mer än 100 meters djup. Tillsammans med kammusslan Delectopecten vitreus utgör denna art en av de båda nyckelarter som karakteriserar det i våra vatten djupast levande mjukbottensamhället, vilket i Skagerrak brukar finnas på 200-700 meters djup. Trålning har dock påverkat beståndet negativt. Bägardjuret Loxosomella discopoda (stam Entoprocta) kan hos en del individer sitta på skivans undersida och mellan armtaggarna.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Ophiuroidea (ormstjärnor), Ordning Ophiurida, Familj Amphilepididae (sköldormstjärnor), Släkte Amphilepis, Art Amphilepis norvegica (Ljungman, 1865) - sköldormstjärna Synonymer Amphiura norvegica Ljungman, 1865

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation En ormstjärna karakteristisk för Skagerraks djupare bottnar. Den var tidigare så vanligt förekommande att det djupare s k Skagerrak-samhället rentav gavs namn efter arten (Petersen). Arten lever på mjukbotten med lera, men i övrigt är dess levnadssätt mycket dåligt känt. I närområdet finns den i Skagerrak och norra Nordsjön. Djuputbredningen inom dess totala utbredningsområde är 50-2900 m. I svenska vatten är arten känd från hela västkusten ned till Öresund. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) rapporteras arten från 33 stationer längs kusten. Under Svenska artprojektets marina inventering återfanns dock arten endast i Skagerrak, trots eftersök i Kattegatt och Öresund. Arten tros inte ha minskat inom sitt huvudsakliga utbredningsområde, som till stor del ligger utom svenskt territorialvatten. I svenska vatten är bilden splittrad: arten har minskat rejält i kustnära miljöer (Kattegatt, Öresund), men ute i Skagerraks djupare delar tycks ett stabilt bestånd finnas vilket sannolikt utgör merparten av artens totala bestånd. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (2-9). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5500 (5000-10000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (B1ab(iii); D2).
En djuplevande art med stora, trekantiga radialsköldar och skivan i övrigt helt täckt av plåtar. Skivans centrala del är något mörkare än kanterna och de fem armarna, som kan vara orangefärgade till ljusgula.
Skivan är upp till 7 mm i diameter och täckt av släta plåtar på både översidan och undersidan. Den är blå- eller brungrå centralt, medan kanterna och armarna är mera orangefärgade till ljust gulaktiga. Radialsköldarna är stora och kilformigt trekantiga. I de yttre spetsarna är de två radialsköldarna i varje par i kontakt med varandra, men i övrigt är de separerade av en kil av mellanliggande små plåtar. Armarna är upp till 10 cm långa och mycket böjliga. Grupper om tre relativt korta taggar sitter på varje segment. Fotpapiller saknas.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sköldormstjärna

Länsvis förekomst och status för sköldormstjärna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sköldormstjärna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sköldormstjärna förekommer längs Bohusläns kust, i Skagerrak och norra Nordsjön, vid norska kusten norrut till Tromsö, runt västra Brittiska öarna samt söderut till Portugal och Medelhavet inklusive Adriatiska havet. Den finns också längs Nordamerikas östkust. I svenska inre vatten påträffas bara enstaka exemplar.
Arten var tidigare så vanlig att Petersen namngav det djupare s.k. Skagerrak-samhället efter denna ormstjärna. Jägerskiöld fann arten på 33 stationer. Arten tros inte ha minskat inom sitt huvudsakliga utbredningsområde, även om detta till stor del ligger utom svenskt territorialvatten. I svenska vatten är bilden splittrad: minskningen i kustnära miljöer bedöms vara åtminstone 50%, men ute i Skagerraks djuphålor tycks ett stabilt bestånd finnas vilket sannolikt utgör merparten av artens totala bestånd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Asterozoa - asterozoer 
  • Klass
    Ophiuroidea - ormstjärnor 
  • Ordning
    Ophiurida  
  • Underordning
    Ophiurina  
  • Familj
    Amphilepididae - sköldormstjärnor 
  • Släkte
    Amphilepis  
  • Art
    Amphilepis norvegica(Ljungman, 1865) - sköldormstjärna
    Synonymer
    Amphiura norvegica Ljungman, 1865

Sköldormstjärna lever på 50-2 900 meters djup i mjuka bottnar. I likhet med arterna i släktet Amphiura håller den sig nedgrävd med några av armarna uppåtsträckta i vattnet, så att den kan fånga småpartiklar som passerar med vattenströmmen. Exemplar från svenska vatten påträffas som regel på mer än 100 meters djup. Tillsammans med kammusslan Delectopecten vitreus utgör denna art en av de båda nyckelarter som karakteriserar det i våra vatten djupast levande mjukbottensamhället, vilket i Skagerrak brukar finnas på 200-700 meters djup. Trålning har dock påverkat beståndet negativt. Bägardjuret Loxosomella discopoda (stam Entoprocta) kan hos en del individer sitta på skivans undersida och mellan armtaggarna.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Artens påtagliga minskning i kustnära områden under senare år kan troligen skyllas på bottentrålning.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Viktigaste åtgärden för att värna det kustnära beståndet torde vara begränsningar av bottentrålningen.
Namngivning: Amphilepis norvegica (Ljungman, 1865). Originalbeskrivning: Amphiura norvegica. Öfversigt af kongliga Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1864 (1865): 363, Pl. XV, Fig. 3a-d.
Etymologi: norvegicus (lat.) = norsk.
Uttal: [Amfílepis norvégika]

Hansson, H.G. 1998. Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater. Utgåva 2. Länsstyrelsen Västra Götaland, 1998:4.

Jägerskiöld, L. A 1971. A Survey of the Marine Benthonic Macro-Fauna along the Swedish West Coast 1921–1938. Acta Reg. Soc. Sci. Litt. Got., Zoologica 6: 1–146.

Mortensen, T. 1927. Handbook of the Echinoderms of the British Isles. Clarendon Press, Oxford.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tagghudingar-svalgsträngsdjur. Echinodermata-Hemichordata. 2013. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Tomas Cedhagen 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Asterozoa - asterozoer 
  • Klass
    Ophiuroidea - ormstjärnor 
  • Ordning
    Ophiurida  
  • Underordning
    Ophiurina  
  • Familj
    Amphilepididae - sköldormstjärnor 
  • Släkte
    Amphilepis  
  • Art
    Amphilepis norvegica, (Ljungman, 1865) - sköldormstjärna
    Synonymer
    Amphiura norvegica Ljungman, 1865
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Tomas Cedhagen 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005 (naturvårdsinformation).