Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hårig svanssjögurka

Organismgrupp Tagghudingar, Sjögurkor Thyone gadeana
Hårig svanssjögurka Tagghudingar, Sjögurkor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En smal och spolformig sjögurka med smala slangfötter spridda över kroppen. Arten lever nedgrävd i sedimentet.
Längd upp till 7 cm. Kroppen är smal, spolformig och vit eller ljust brun. Slangfötterna sitter spridda över kroppen, även om man hos vissa individer kan ana ett radmönster. De är så smala att de ger djuret ett hårigt utseende, och sugskivorna är i princip obefintliga. Tentaklerna är smala och kan variera i olika bruna nyanser. Deras förgreningar är många och mycket smala. Kalkringen har relativt långa bakåtriktade utskott. Ossiklerna i kroppsväggen sitter ganska tätt och har ofta en s.k. spira, medan tentaklernas ossikler liknar stavar och kan vara perforerade. Liksom hos maskeringssjögurka Thyone fusus tycks hanarna kunna skiljas från honorna genom förekomsten av en genitalpapill som är ungefär en millimeter hög, medan honor på sin höjd har en antydan till upphöjning. Papillen är fästad mitt på översidan vid framänden av kalkringens interradiala stycke. Det krävs dock stor vana vid sjögurkor för att man ska kunna se denna skillnad.
Utbredning
Länsvis förekomst för hårig svanssjögurka Observationer i  Sverige för hårig svanssjögurka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hårig svanssjögurka förekommer vid Bohusläns kust, i Skagerrak och Nordsjön, längs Norges kust norrut till Trondheimsfjorden och vidare väster om Irland, söderut genom Biscayabukten till Gibraltar och in i Medelhavet till nordvästra Italien.
Arten har sannolikt minskat i svenska vatten under senare år, men det är oklart i vilken omfattning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En långsmalt spolformad brunaktig sjögurka som kan nå en längd av 5,5 cm. Arten påträffas i regel i fint sandiga bottnar med slam, ofta med inslag av grus. Till skillnad från T. fusus, som förekommer på liknande bottnar, täcker T. gadeana sig inte med skalfragment. Äggen är 0,4 mm stora vilket tyder på att larvutvecklingen är direkt eller åtminstone förkortad. Arten har påträffats från Trondheimsfjorden söderut till svenska Skagerrakkusten. Dessutom är den känd från havet väster om Irland till västra Frankrike, norra Spanien, Gibraltarområdet samt nordvästra Italien. Djuputbredningen är 20-200 meter. Arten är i svenska vatten endast känd från norra Bohuslän och Skagerrak. Den påträffades relativt frekvent i Säcken-området fram till för något tiotal år sedan, men tycks ha minskat under senare år även om det är oklart i vilken omfattning. Inga fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Hårig svanssjögurka lever nedgrävd i mjuka eller sandiga sediment på 20-200 meters djup (undantagsvis så djupt som 1 000 m). Utvecklingen är sannolikt direkt eller inbegriper ett kortvarigt pelagiskt larvstadium, eftersom äggen är stora (ca 0,4 mm i diameter) och tycks mogna under sommaren.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Holothuroidea (sjögurkor), Ordning Dendrochirotida, Familj Phyllophoridae (svanssjögurkor), Släkte Thyone, Art Thyone gadeana R.Perrier, 1898 - hårig svanssjögurka Synonymer Thyone wahrbergi Madsen, 1941

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En långsmalt spolformad brunaktig sjögurka som kan nå en längd av 5,5 cm. Arten påträffas i regel i fint sandiga bottnar med slam, ofta med inslag av grus. Till skillnad från T. fusus, som förekommer på liknande bottnar, täcker T. gadeana sig inte med skalfragment. Äggen är 0,4 mm stora vilket tyder på att larvutvecklingen är direkt eller åtminstone förkortad. Arten har påträffats från Trondheimsfjorden söderut till svenska Skagerrakkusten. Dessutom är den känd från havet väster om Irland till västra Frankrike, norra Spanien, Gibraltarområdet samt nordvästra Italien. Djuputbredningen är 20-200 meter. Arten är i svenska vatten endast känd från norra Bohuslän och Skagerrak. Den påträffades relativt frekvent i Säcken-området fram till för något tiotal år sedan, men tycks ha minskat under senare år även om det är oklart i vilken omfattning. Inga fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En smal och spolformig sjögurka med smala slangfötter spridda över kroppen. Arten lever nedgrävd i sedimentet.
Längd upp till 7 cm. Kroppen är smal, spolformig och vit eller ljust brun. Slangfötterna sitter spridda över kroppen, även om man hos vissa individer kan ana ett radmönster. De är så smala att de ger djuret ett hårigt utseende, och sugskivorna är i princip obefintliga. Tentaklerna är smala och kan variera i olika bruna nyanser. Deras förgreningar är många och mycket smala. Kalkringen har relativt långa bakåtriktade utskott. Ossiklerna i kroppsväggen sitter ganska tätt och har ofta en s.k. spira, medan tentaklernas ossikler liknar stavar och kan vara perforerade. Liksom hos maskeringssjögurka Thyone fusus tycks hanarna kunna skiljas från honorna genom förekomsten av en genitalpapill som är ungefär en millimeter hög, medan honor på sin höjd har en antydan till upphöjning. Papillen är fästad mitt på översidan vid framänden av kalkringens interradiala stycke. Det krävs dock stor vana vid sjögurkor för att man ska kunna se denna skillnad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hårig svanssjögurka

Länsvis förekomst och status för hårig svanssjögurka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hårig svanssjögurka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hårig svanssjögurka förekommer vid Bohusläns kust, i Skagerrak och Nordsjön, längs Norges kust norrut till Trondheimsfjorden och vidare väster om Irland, söderut genom Biscayabukten till Gibraltar och in i Medelhavet till nordvästra Italien.
Arten har sannolikt minskat i svenska vatten under senare år, men det är oklart i vilken omfattning.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Echinozoa  
  • Klass
    Holothuroidea - sjögurkor 
  • Ordning
    Dendrochirotida  
  • Familj
    Phyllophoridae - svanssjögurkor 
  • Släkte
    Thyone  
  • Art
    Thyone gadeanaR.Perrier, 1898 - hårig svanssjögurka
    Synonymer
    Thyone wahrbergi Madsen, 1941

Hårig svanssjögurka lever nedgrävd i mjuka eller sandiga sediment på 20-200 meters djup (undantagsvis så djupt som 1 000 m). Utvecklingen är sannolikt direkt eller inbegriper ett kortvarigt pelagiskt larvstadium, eftersom äggen är stora (ca 0,4 mm i diameter) och tycks mogna under sommaren.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Det är inte känt huruvida arten har några direkta hot, men det är troligt att den, liksom så många andra, påverkats negativt av ökad sedimentation till följd av trålning och övergödning

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till havet fortsätter och intensifieras. Begränsningar i trålfisket samt inrättandet av fiskefredade områden är andra angelägna åtgärder för att värna havsmiljön. Det är dock svårt att föreslå mer specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status i dagsläget är otillräcklig.
Namngivning: Thyone gadeana Perrier, 1898. Comptes rendus hebdomadaires des séances de l'Académie des sciences 126: 1664-1666. Synonym: Thyone wahrbergi Jensenius Madsen, 1941.
Etymologi: gadeana (lat.) = från Cadiz-bukten (Atlantkusten i södra Spanien).
Uttal: [Tyóne gadeána]

Madsen, F. J & Hansen, B. 1994. Echinodermata Holothurioidea. Marine Invertebrates of Scandinavia. 9.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tagghudingar-svalgsträngsdjur. Echinodermata-Hemichordata. 2013. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Scandinavian University Press. Mortensen, T. 1927. Handbook of the Echinoderms of the British Isles. Clarendon Press, Oxford.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Hans G. Hansson 2005 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Echinozoa  
  • Klass
    Holothuroidea - sjögurkor 
  • Ordning
    Dendrochirotida  
  • Familj
    Phyllophoridae - svanssjögurkor 
  • Släkte
    Thyone  
  • Art
    Thyone gadeana, R.Perrier, 1898 - hårig svanssjögurka
    Synonymer
    Thyone wahrbergi Madsen, 1941
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Hans G. Hansson 2005 (naturvårdsinformation).