Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Caenis macrura

Organismgrupp Sländor, Dagsländor Caenis macrura
  Sländor, Dagsländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Larven har, i likhet med de flesta dagsländor, tre bakre spröt, och även sländan har tre bakre spröt.C. macrura är en av de mindre Caenis-arterna, kroppslängd för larv är 4-6 mm och för vingad 3-4 mm. Larver av Caenis kännetecknas av att det första gälparet omvandlats till ett par plattor som ligger över ryggen och täcker de övriga gälarna. Larverna artbestäms främst utifrån hur den bakre kanten av sista segmentet på bakkroppens undersida ser ut, och huruvida halssköldens sidor är konvexa eller konkava samt hur de är vinklade. C. macrura särskiljs från C. luctuosa på att borsten i en tvärgående rad på första benparets lår är långa istället för korta. Larverna kläcks till subimago vid vattenytan. Det för dagsländor unika subimagostadiet, som normalt pågår i timmar eller dagar, är för släktet Caenis nästan momentant övergående. Processen är så snabb att hanens könsdelar på kläckfärdiga larver är fullt utvecklade under larvskinnet. Sådana larver, med svarta vingsäckar, kan därför artbestämmas via könsdelarnas utseende precis som på vingade djur. De vuxna sländorna av C. macrura särskiljs genom formen på antennbasen, som är smalare än för C. luctuosa. För hanar gäller könsdelarna samt proportioner mellan segmenten på första benets fotled. Förväxlingsart i Sverige är den tämligen vanliga C. luctuosa som är något större och slankare både som larv och vingad. En stor del av vad som skrivits om ”C. macrura” i europeisk litteratur före 1980-talet gäller egentligen andra arter. Äldre fynd av C. macrura i Norge har visat sig vara C. luctuosa (Burmeister 1839). I Danmark har förväxling skett med C. pseudorivulorum Keffermüller 1960, en art som kanske kan invandra därifrån till södra Sverige. Ytterligare en möjlig framtida invandrare och förväxlingsart är C. beskidensis Sowa 1973 som närmast lever i Polen.
Utbredning
Länsvis förekomst för Caenis macrura Observationer i  Sverige för Caenis macrura
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I norden är arten endast påträffad i Sverige. C. macrura finns dock i flertalet av Europas länder, som närmast i Litauen. I Sverige är den idag känd från två närliggande lokaler på norra Gotland (ett kalkbrott och en liten grund sjö), samt från en lokal i Hjälmaren. Därtill finns ett gammalt fynd från Ivösjön i Skåne. På grund av bestämningssvårigheter kan arten vara något förbisedd i Sverige, den borde kunna finnas i sjöar i t.ex. Östergötland, Västergötland och Skåne.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Idag känd från två närliggande lokaler på norra Gotland (damm o kalkbrott), samt från en lokal i Hjälmaren. Därtill finns ett gammalt fynd från Ivösjön, Skåne. Är uppenbarligen sällsynt men det kan finnas ett visst mörkertal (5-10x). Arten är med stor sannolikhet försurningskänslig men vi vet inget om minskningar. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (2-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25354 (708-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (8-200) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
I Europa uppges arten leva i större vattendrag, även förorenade, tillsammans med C. luctuosa, C. beskidensis och C. rivulorum, eller i sjöar tillsammans med C. luctuosa och C. horaria. Den uppges ha påträffats på mer exponerade stränder än andra Caenis-arter. Bottnen ska vara sandig eller stenig med ett tunt slamlager och med måttlig förekomst av högre vegetation. Släktet tillhör den funktionella gruppen skrapare och födan består av detritus och mikroskopisk påväxt. Svenska larver har i akvarium livnärt sig på grönalger och svamppåväxt. Svenska fynd har enbart gjorts i stillastående vatten. Individantalen har varit sparsamma. Dominerande dagsländsarter i lokaler med C. macrura har varit C. luctuosa och C. horaria. De gotländska fynden har gjorts i kransalgrika biotoper. Larverna har påträffats på kalksten och kalkslam med alger. I Hjälmaren har arten inte påträffats i bottenfaunaprover, utan enbart som vingad vid Vinön. Här kan man misstänka att larverna lever på djupare vatten. Arten har i Europa två generationer, men i Sverige troligtvis en generation per år. Övervintring sker möjligen som larver liksom hos den närstående arten C. luctuosa. Svärmning sker nattetid eller tidig morgon, i maj på Gotland och i juli i Närke. Dagsländor vilar normalt med vingarna vertikalt uppfällda över kroppen, men Caenis påträffas sällan i vilande läge. Så fort vingarna bär sker svärmningen. Svärmarna kan bilda moln med tusentals individer. Efter parning dör djuren och hittas då flytande med utbredda vingar på vattenytan. Mängden av tomma ljusa larv- och subimagoskinn och drunknade imagos i vattenytan kan vara så stor att den på avstånd ser ut som en heltäckande skumliknande förorening.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Småvatten
Småvatten
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Sjöar
Sjöar
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Ephemeroptera (dagsländor), Familj Caenidae (slamdagsländor), Släkte Caenis, Art Caenis macrura Stephens, 1835 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Idag känd från två närliggande lokaler på norra Gotland (damm o kalkbrott), samt från en lokal i Hjälmaren. Därtill finns ett gammalt fynd från Ivösjön, Skåne. Är uppenbarligen sällsynt men det kan finnas ett visst mörkertal (5-10x). Arten är med stor sannolikhet försurningskänslig men vi vet inget om minskningar. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (2-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25354 (708-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (8-200) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Larven har, i likhet med de flesta dagsländor, tre bakre spröt, och även sländan har tre bakre spröt.C. macrura är en av de mindre Caenis-arterna, kroppslängd för larv är 4-6 mm och för vingad 3-4 mm. Larver av Caenis kännetecknas av att det första gälparet omvandlats till ett par plattor som ligger över ryggen och täcker de övriga gälarna. Larverna artbestäms främst utifrån hur den bakre kanten av sista segmentet på bakkroppens undersida ser ut, och huruvida halssköldens sidor är konvexa eller konkava samt hur de är vinklade. C. macrura särskiljs från C. luctuosa på att borsten i en tvärgående rad på första benparets lår är långa istället för korta. Larverna kläcks till subimago vid vattenytan. Det för dagsländor unika subimagostadiet, som normalt pågår i timmar eller dagar, är för släktet Caenis nästan momentant övergående. Processen är så snabb att hanens könsdelar på kläckfärdiga larver är fullt utvecklade under larvskinnet. Sådana larver, med svarta vingsäckar, kan därför artbestämmas via könsdelarnas utseende precis som på vingade djur. De vuxna sländorna av C. macrura särskiljs genom formen på antennbasen, som är smalare än för C. luctuosa. För hanar gäller könsdelarna samt proportioner mellan segmenten på första benets fotled. Förväxlingsart i Sverige är den tämligen vanliga C. luctuosa som är något större och slankare både som larv och vingad. En stor del av vad som skrivits om ”C. macrura” i europeisk litteratur före 1980-talet gäller egentligen andra arter. Äldre fynd av C. macrura i Norge har visat sig vara C. luctuosa (Burmeister 1839). I Danmark har förväxling skett med C. pseudorivulorum Keffermüller 1960, en art som kanske kan invandra därifrån till södra Sverige. Ytterligare en möjlig framtida invandrare och förväxlingsart är C. beskidensis Sowa 1973 som närmast lever i Polen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Caenis macrura

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Caenis macrura

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I norden är arten endast påträffad i Sverige. C. macrura finns dock i flertalet av Europas länder, som närmast i Litauen. I Sverige är den idag känd från två närliggande lokaler på norra Gotland (ett kalkbrott och en liten grund sjö), samt från en lokal i Hjälmaren. Därtill finns ett gammalt fynd från Ivösjön i Skåne. På grund av bestämningssvårigheter kan arten vara något förbisedd i Sverige, den borde kunna finnas i sjöar i t.ex. Östergötland, Västergötland och Skåne.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Ephemeroptera - dagsländor 
  • Familj
    Caenidae - slamdagsländor 
  • Släkte
    Caenis  
  • Art
    Caenis macruraStephens, 1835

I Europa uppges arten leva i större vattendrag, även förorenade, tillsammans med C. luctuosa, C. beskidensis och C. rivulorum, eller i sjöar tillsammans med C. luctuosa och C. horaria. Den uppges ha påträffats på mer exponerade stränder än andra Caenis-arter. Bottnen ska vara sandig eller stenig med ett tunt slamlager och med måttlig förekomst av högre vegetation. Släktet tillhör den funktionella gruppen skrapare och födan består av detritus och mikroskopisk påväxt. Svenska larver har i akvarium livnärt sig på grönalger och svamppåväxt. Svenska fynd har enbart gjorts i stillastående vatten. Individantalen har varit sparsamma. Dominerande dagsländsarter i lokaler med C. macrura har varit C. luctuosa och C. horaria. De gotländska fynden har gjorts i kransalgrika biotoper. Larverna har påträffats på kalksten och kalkslam med alger. I Hjälmaren har arten inte påträffats i bottenfaunaprover, utan enbart som vingad vid Vinön. Här kan man misstänka att larverna lever på djupare vatten. Arten har i Europa två generationer, men i Sverige troligtvis en generation per år. Övervintring sker möjligen som larver liksom hos den närstående arten C. luctuosa. Svärmning sker nattetid eller tidig morgon, i maj på Gotland och i juli i Närke. Dagsländor vilar normalt med vingarna vertikalt uppfällda över kroppen, men Caenis påträffas sällan i vilande läge. Så fort vingarna bär sker svärmningen. Svärmarna kan bilda moln med tusentals individer. Efter parning dör djuren och hittas då flytande med utbredda vingar på vattenytan. Mängden av tomma ljusa larv- och subimagoskinn och drunknade imagos i vattenytan kan vara så stor att den på avstånd ser ut som en heltäckande skumliknande förorening.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Småvatten, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar, Exploaterad miljö, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Förändringar i de habitat där arten nu finns.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Att de gotländska småvatten som hyser eller har förutsättningar att hysa arten bevaras i nuvarande skick.

Bengtsson, S. 1917. Weitere Beiträge zur Kenntnis der nordischen Eintagsfliegen. Entomologisk Tidskrift 38: 174-194. [Bästa beskrivningen i text av vingade].

Elliott, J.M., U.H. Humpesch & T.M. Macan. 1988. Larvae of the British Ephemeroptera. A key with ecological notes. Freshwater Biological Association, Ambleside. Scientific Publication No. 49. [Ej användbar nyckel, bortsett från borstraderna på låren fig. 40 a-b].

Engblom, E. 1996. Ephemeroptera, Mayflies. In Anders Nilsson (ed.): The Aquatic Insects of North Europe: 13-53. Apollo Books Stenstrup. [Fungerande nyckel för larver och vingade].

Jensen, C.F. 1986. De danske Caenis-arter (Ephemeroptera, Caenidae). Flora og Fauna 92: 53-57. [Revidering av danska Caenis].

Johansen, G-O. & V. Lunde. 1993. Sjekkliste for norske døgnfluer (Ephemeroptera) med forslag til norske artsnavn. Insekt-nytt. 18(3-4): 19-22. [Revidering av norska Caenis].

Mackey, A.P. 1978. Emergence patterns of three species of Caenis Stephens (Ephemeroptera: Caenidae).

Hydrobiologia 58(3): 277-280. [Livscykel i England].

Malzacher, P. 1984. Die europäischen Arten der Gattung Caenis Stephens (Insecta, Ephemeroptera). Stuttgarter Beiträge zur Naturkunde (A) 373: 1-48. [Utmärkta nycklar och beskrivningar av larver och vingade].

Malzacher, P. 1986. Diagnostik, Verbreitung und Biologie der europäischen Caenis-Arten (Ephemeroptera: Caenidae). Stuttgarter Beiträge zur Naturkunde (A) 387: 1-41 [Ekologi m.m.].

Studemann, D., P. Landolf, M. Sartori, D. Hefti & I. Tomka. 1992. Ephemeroptera. Insecta Helvetica, Fauna 9.

174 pp. [Nyckel för larver och vingade].

Svensson, B. 1986. Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Entomologisk Tidskrift. 107: 91-106. [Fig. 6 a-g ”macrura” är pseudorivulorum].

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom & Pär_Erik Lingdell 2008. Beskrivning rev. Eva Engblom 2018 © ArtDatabanken, SLU 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Ephemeroptera - dagsländor 
  • Familj
    Caenidae - slamdagsländor 
  • Släkte
    Caenis  
  • Art
    Caenis macrura, Stephens, 1835
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Engblom & Pär_Erik Lingdell 2008. Beskrivning rev. Eva Engblom 2018 © ArtDatabanken, SLU 2018.