Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Crunoecia irrorata

Organismgrupp Sländor, Nattsländor Crunoecia irrorata
  Sländor, Nattsländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Larven är 5–7 mm och har brunt huvud. I Skandinavien har den två fränder i familjen Lepidostomatidae och särskiljs från dessa genom behåringen på tredje mellankroppsegmentet. Huset är 7–8 mm långt, kvadratiskt i genomskärning, byggt av detritus men ibland med sandkorn vid bakre delen. Den vuxna insekten har likt övrigs nattsländor vingar som vid vila ligger som ett tak över kroppen. Kroppen är brun med inslag av ljusbruna hår. Framvingarna har gyllenbrun behåring medan bakvingarna är gråaktiga. Vingbredden är 11–14 mm, antennerna lika långa som framvingarna. Den utstickande maxillarpalpen är klubblik och har tät behåring.
Utbredning
Länsvis förekomst för Crunoecia irrorata Observationer i  Sverige för Crunoecia irrorata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Efter 1990 är den känd från Småland, Närke, Västmanland, Medelpad och Västerbotten. År 2006 påträffades den för första gången i Halland. Tidigare är den påträffad i även i Skåne. Det finns dock förmodligen ett avsevärt mörkertal. Utbredningsområdet utgörs av stora delar av Europa och kärnområdet synes vara Tyskland där den i en undersökning fanns i samtliga av 58 undersökta källor. I dansk källinventering fanns den i 60 av 110 källor. I dessa länder påträffas C. irrorata inte sällan tillsammans med de i Sverige likaledes rödlistade nattsländorna Ernodes articularis och Beraea maura.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i glacio-fluviala källor och källbäckar, en miljö som på många håll är hotad, särskilt pga det moderna skogsbruket. Är känd från sex landskap från Skåne till Västerbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskar pga att källor förstörs av skogsbruket samt klimatförändringar. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
Ekologi
Larven lever i mossa och bland döda löv i glacio-fluviala källor och källbäckar, en miljö som på många håll är hotad. I en svensk studie fanns arten vara associerad med höga flöden och relativt höga sommartemperaturer. Arten kan dock påträffas även i bäckar som inte är källflöden. Den förekommer inte i temporöra vatten. C. irrorata har påträffats i ett brett pH-spektrum och synes därför inte vara särdeles känslig för försurning. Arten har en tvåårig livscykel och de adulta sländorna flyger under juni-september (England). Det är också under denna period som puppor påträffas. I övrigt är de vuxna sländornas ekologi inte studerad.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Småvatten
Småvatten
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Trichoptera (nattsländor), Familj Lepidostomatidae (kantrörsnattsländor), Släkte Crunoecia, Art Crunoecia irrorata (Curtis, 1834) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i glacio-fluviala källor och källbäckar, en miljö som på många håll är hotad, särskilt pga det moderna skogsbruket. Är känd från sex landskap från Skåne till Västerbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskar pga att källor förstörs av skogsbruket samt klimatförändringar. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
Larven är 5–7 mm och har brunt huvud. I Skandinavien har den två fränder i familjen Lepidostomatidae och särskiljs från dessa genom behåringen på tredje mellankroppsegmentet. Huset är 7–8 mm långt, kvadratiskt i genomskärning, byggt av detritus men ibland med sandkorn vid bakre delen. Den vuxna insekten har likt övrigs nattsländor vingar som vid vila ligger som ett tak över kroppen. Kroppen är brun med inslag av ljusbruna hår. Framvingarna har gyllenbrun behåring medan bakvingarna är gråaktiga. Vingbredden är 11–14 mm, antennerna lika långa som framvingarna. Den utstickande maxillarpalpen är klubblik och har tät behåring.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Crunoecia irrorata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Crunoecia irrorata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Efter 1990 är den känd från Småland, Närke, Västmanland, Medelpad och Västerbotten. År 2006 påträffades den för första gången i Halland. Tidigare är den påträffad i även i Skåne. Det finns dock förmodligen ett avsevärt mörkertal. Utbredningsområdet utgörs av stora delar av Europa och kärnområdet synes vara Tyskland där den i en undersökning fanns i samtliga av 58 undersökta källor. I dansk källinventering fanns den i 60 av 110 källor. I dessa länder påträffas C. irrorata inte sällan tillsammans med de i Sverige likaledes rödlistade nattsländorna Ernodes articularis och Beraea maura.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Phryganeoidea  
  • Familj
    Lepidostomatidae - kantrörsnattsländor 
  • Släkte
    Crunoecia  
  • Art
    Crunoecia irrorata(Curtis, 1834)

Larven lever i mossa och bland döda löv i glacio-fluviala källor och källbäckar, en miljö som på många håll är hotad. I en svensk studie fanns arten vara associerad med höga flöden och relativt höga sommartemperaturer. Arten kan dock påträffas även i bäckar som inte är källflöden. Den förekommer inte i temporöra vatten. C. irrorata har påträffats i ett brett pH-spektrum och synes därför inte vara särdeles känslig för försurning. Arten har en tvåårig livscykel och de adulta sländorna flyger under juni-september (England). Det är också under denna period som puppor påträffas. I övrigt är de vuxna sländornas ekologi inte studerad.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Vattendrag, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Småvatten, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
I Sverige har många källor av lämplig typ förstörts under sen tid av skogsbruket varför arten otvivelaktigt har minskat.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Tillse att källor och källflöden skyddas vid skogsbruk och vägbyggnad. Restaurera skadade källor.

Hoffsten, P., Malmqvist, B. 2000 The macroinvertebrate fauna and hydrogeology of springs in central Sweden. Hydrobiologia Vol. 436, no. 1-3, pp. 91–104.

Botosaneanu, L. & H. Malicky, 1978. Trichoptera. In Illies, J. (ed.), Limnofauna Europea. Gustav Fischer Verlag, Stuttgart, Germany: 333–359.

Ilmonen, J. 2007. Crunoecia irrorata (Curtis) (Trichoptera: Lepidostomatidae) and conservation of boreal spring: indications of clustering of red-listed species. Aquatic conservation: Marine and Freshwater Ecosystems, in press Iversen, T.M. 1976. Life cycle and growth of Trichoptera in a Danish spring. Archiv Für Hydrobiologie. Vol.

78, no. 4, pp. 482-493.

Lepneva, S.G. 1971. Trichoptera. Larvae and pupae of integripalpia. Israel program for Scientific Translations. Jerusalem. 700 sidor.

Lindegaard, C., K. P. Brodersen, P. Wiberg-Larsen & J. Skriver, 1998. Multivariate analyses of macrofaunal communities in Danish springs and springbrooks. In Botosaneanu, L. (ed.), Studies in Crenobiology.

Backhuys Publishers, Leiden, The Netherlands: 201–219.

Malicky, H. 1983. Atlas of European Trichoptera. Dr. W. Junk Publishers. The Hauge-Boston.-London. 298pp.

Obert, B., 1998. Quelltypische Köcherfliegen (Insecta: Trichoptera) in Nordrhein-Westfalen (Deutschland). In Botosaneanu, L. (ed.), Studies in Crenobiology. Backhuys publishers, Leiden, The Netherlands: 109–123.

Wallace, I.D., Wallace, B. & Philipson, G.N. 2003. A key to the Case-bearing Caddis Larvae of Britain and Ireland. Freshw. Biol. Ass. No.61. 259pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Phryganeoidea  
  • Familj
    Lepidostomatidae - kantrörsnattsländor 
  • Släkte
    Crunoecia  
  • Art
    Crunoecia irrorata, (Curtis, 1834)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.