Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  busksmalmyra

Organismgrupp Steklar, Myror Temnothorax parvulus
Busksmalmyra Steklar, Myror

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arbetare: Längd 2,5 mm. Mycket lik skogssmalmyra Temnothorax nylanderi men mindre och ljusare. Huvudet är helt ljust, och bakkroppens mörka teckning är ljusare och inskränker sig till den bakre delen av första segmentets översida. Fördjupningen på mellankroppsryggen är något tydligare och efterryggens översida mer välvd (sedd från sidan). Ryggtaggarna är något längre, och petiolus högsta del ligger något längre bak.
Drottning: Längd 3,5 mm. Mycket lik skogssmalmyra T. nylanderi men mindre och mer enfärgad. Strieringen på mellanryggen är svagare, och nästan hela skutellen är glatt. Ryggtaggarna är något längre (längst bland drottningarna i släktet Temnothorax).
Hane: Längd 2,5 mm. Påminner starkt om hanen av skogssmalmyra T. nylanderi men har tydliga ryggtaggar.
Utbredning
Länsvis förekomst för busksmalmyra Observationer i  Sverige för busksmalmyra
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Busksmalmyra förekommer i Syd- och Mellaneuropa norrut till mellersta Tyskland och Polen. I Norden förekommer arten endast i Hörsne på Gotland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Endast känd från en lokal i landet på Gotland. Endast ett bo påträffat trots att arten eftersökts vilket tyder på mycket låg populationstäthet. Lever i buskmark eller öppen skog och är starkt värmekrävande. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (50-1250). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2200 (4-16500) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Busksmalmyra lever huvudsakligen i lövskog och buskmarker, ofta sydvända, blockrika eller bergiga sluttningar med krattskog. Den bor oftast i murkna kvistar på marken, ibland i springor mellan stenar. Den liknar därmed skogssmalmyra T. nylanderi men är betydligt mer värmekrävande.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Formicidae (myror), Släkte Temnothorax (mindre smalmyror), Art Temnothorax parvulus (Schenck, 1852) - busksmalmyra Synonymer Myrafant parvulus, Myrmica parvula Schenck, 1852, Leptothorax parvulus

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Endast känd från en lokal i landet på Gotland. Endast ett bo påträffat trots att arten eftersökts vilket tyder på mycket låg populationstäthet. Lever i buskmark eller öppen skog och är starkt värmekrävande. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (50-1250). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2200 (4-16500) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arbetare: Längd 2,5 mm. Mycket lik skogssmalmyra Temnothorax nylanderi men mindre och ljusare. Huvudet är helt ljust, och bakkroppens mörka teckning är ljusare och inskränker sig till den bakre delen av första segmentets översida. Fördjupningen på mellankroppsryggen är något tydligare och efterryggens översida mer välvd (sedd från sidan). Ryggtaggarna är något längre, och petiolus högsta del ligger något längre bak.
Drottning: Längd 3,5 mm. Mycket lik skogssmalmyra T. nylanderi men mindre och mer enfärgad. Strieringen på mellanryggen är svagare, och nästan hela skutellen är glatt. Ryggtaggarna är något längre (längst bland drottningarna i släktet Temnothorax).
Hane: Längd 2,5 mm. Påminner starkt om hanen av skogssmalmyra T. nylanderi men har tydliga ryggtaggar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för busksmalmyra

Länsvis förekomst och status för busksmalmyra baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för busksmalmyra

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Busksmalmyra förekommer i Syd- och Mellaneuropa norrut till mellersta Tyskland och Polen. I Norden förekommer arten endast i Hörsne på Gotland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Myrmicinae - ettermyror 
  • Släkte
    Temnothorax - mindre smalmyror 
  • Art
    Temnothorax parvulus(Schenck, 1852) - busksmalmyra
    Synonymer
    Myrafant parvulus
    Myrmica parvula Schenck, 1852
    Leptothorax parvulus

Busksmalmyra lever huvudsakligen i lövskog och buskmarker, ofta sydvända, blockrika eller bergiga sluttningar med krattskog. Den bor oftast i murkna kvistar på marken, ibland i springor mellan stenar. Den liknar därmed skogssmalmyra T. nylanderi men är betydligt mer värmekrävande.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Detta är en art som lever i gles skog och buskmark och största hotet är busk- och trädröjning.
Artens biotop är mer eller mindre ”naturlig” och några åtgärder för att vidmakthålla den behövs inte.
Etymologi: parvulus = mycket liten; parvus (lat.) = liten; diminutivsuffixet -ulus (lat.).
Uttal: [Temnotórax párvulus].

Douwes, P. 1995. Sveriges myror. Ent. Tidskr. 116(3):83–99.

Douwes, P. 2012. Temnothorax parvulus busksmalmyra, s. 116. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror–getingar. Hymenoptera: Formicidae–Vespidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Högmo, O. 1995. Busksmalmyran Leptothorax parvulus funnen på Gotland – ny för Nordeuropa. Ent. Tidskr. 116:127–128.

Kutter, H. 1977. Hymenoptera-Formicidae. Fauna Insecta Helvetica 6:1–298.

Seifert, B. 1996. Ameisen- beobachten, bestimmen. Naturbuch Verlag, Augsburg.

Seifert, B. 2007. Die Ameisen Mittel- und Nordeuropas. Lutra. Bautzen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Douwes 2002 & 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Myrmicinae - ettermyror 
  • Släkte
    Temnothorax - mindre smalmyror 
  • Art
    Temnothorax parvulus, (Schenck, 1852) - busksmalmyra
    Synonymer
    Myrafant parvulus
    Myrmica parvula Schenck, 1852
    Leptothorax parvulus
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Douwes 2002 & 2012.