Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Raphitoma purpurea

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Raphitoma purpurea
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Philbertia purpurea är en medelstor högervriden snäcka med sifonkanal, vars koniska skal blir högst 20 mm högt och 8 mm i diameter. I våra hav blir artens skal dock högst 16 mm. Apikalvinkeln är 40–45°. Skalet har vanligen 8–9 (12) relativt bulliga vindlingar samt tydliga skalsömmar. Skalskulpturen består av såväl spiralgående som tvärgående åsar. Där dessa möts förstärks skulpturen till tydliga knölar, s.k. tuberkler. Antalet tvärgående åsar på kroppsvindlingen är ca 20 (18–24), minskande allt eftersom utmed högre belägna vindlingar, så att den första vindlingen på embryonalskalet (som är det lilla skalet ”på toppen” av det stora) endast har 6–9 åsar. På kroppsvindlingen finns 22–28 spiralgående åsar, på nästa vindling (den penultimata) 8–12 och på första postlarvala vindlingen (d.v.s. sista vindlingen innan embryonalskalet tar vid) 4–5 stycken åsar. Det gulaktiga embryonalskalet har 2,5–3 vindlingar och mäter 450–500 µm i höjd och ca 350 µm i diameter. Dess övre vindling och ett stycke av den andra har en yta med rutmönstrad skulptur bestående av omkring 8 fina spiralgående åsar korsade av talrika tvärgående åsar. Embryonalskalets nedre vindlingar är överst endast ornamenterade med mer eller mindre raka åsar, vilka utmed vindlingarnas nedre två tredjedelar ersätts av korsande diagonala åsar så att ett fint rutmönstrat nätverk bildas. Skalöppningen hos vuxna djur kännetecknas av den förtjockade ytterläppen, samt ett 10-tal tandlika bildningar på ytterläppens insida. Vidare är sifonkanalen ganska kort och vidgas något i sin ytterkant. Skalfärgen går i brun-, röd- eller purpuraktiga toner eller någon kombination av dessa, stundom med gräddfärgade band- eller fläckpartier. Vanligen finns ett blekt område utmed den förtjockade delen av ytterläppens inre yta, men övriga delar av skalets mynningsområde är brun- eller purpurfärgat. Djuret är vitt med en purpuraktig ton, och på var och en av de två tentaklerna sitter ett öga drygt halvvägs upp mot toppen. Ovanför ögonen blir antennerna påtagligt smalare än nedanför. Arten kan framförallt förväxlas med några andra arter av släktet, främst med P. linearis (Montagu, 1803) och möjligen P. echinata (Brocchi, 1814) samt P. (Leufroyia) concinna (Scacchi, 1836), men av de båda senare har den första en tydligt mycket längre sifonkanal än övriga arter, vilken upptar nästan halva skalöppningens längd, samt ett betydligt taggigare skal i de punkter där spiralgående och tvärgående åsar möts. P. concinna har istället en mycket kort och bred sifonkanal som saknar inskärning strax ovanför dess nederkant och skulpturen är knappast taggig alls. Grundskultpuren är dock densamma som för övriga arter. P. linearis är den art som mest liknar P. purpurea, men den har endast 10-11 tvärgående och 4-7 smala spiralgående åsar på den penultimata vindlingen, medan P. purpurea som tidigare nämnts här har 18-24 tvärgående och 8-12 spiralgående åsar.
Utbredning
Länsvis förekomst för Raphitoma purpurea Observationer i  Sverige för Raphitoma purpurea
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i våra vatten sällsynt förekommande i norra Bohuslän. Längs Norges kust är den utbredd mellan Bergenområdet och Lofoten. Den är dessutom påträffad i södra Nordsjön, vid Brittiska Öarna och söderut till in i Medelhavet. Eftersom arten påträffas så sällan i svenska vatten är dess status svårbedömd. Bottnar som motsvarar artens habitatkrav är dock sannolikt relativt ovanliga, och är därtill utsatta för omfattande sedimentation till följd av övergödning och trålning. Mer kunskap behövs, varför arten klassificeras som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En högervriden snäcka med sifonkanal, vars koniska skal blir högst 20 mm högt. Arten lever på sandiga till steniga och hårda eller skalgrusartade bottnar mellan ca 10 och 200 meters djup. Födan tros vara små havsborstmaskar, i övrigt är artens ekologi dåligt känd. Längs Norges kust är den utbredd mellan Bergenområdet och Lofoten. I våra vatten är den sällsynt förekommande i norra Bohuslän. Eftersom arten fångas så sällan i våra vatten är dess status svårbedömd. Bottnar som motsvarar artens habitatkrav är sannolikt relativt ovanliga i våra vatten, därtill är de utsatta för omfattande sedimentation till följd av övergödning och trålning. Inga fynd av arten gjordes i Svenska artprojektets marina inventering, eller i Kosterhavsinventeringen. Kan vara möjligen förbisedd pga sammanblandning med andra arter i släktet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever på sandiga till steniga och hårda eller skalgrusartade bottnar mellan ca 10 och 200 meters djup. Dess föda är okänd, men tros vara små havsborstmaskar. Arten är skildkönad, men i övrigt är dess fortplantning nästan helt okänd. Om P. purpurea följer andra arters mönster deponerar honorna sannolikt genomskinliga linsformade äggkapslar om ca 1,5–2 mm diameter på fasta bentiska föremål ur vilka ett antal larver så småningom frigöres. Frisimmande larver har i Medelhavet ertappats framförallt mellan maj och september. Även våra övriga arter av släktet förekommer på liknande djup och bottentyper, även om P. echinata i regel håller sig nedom ca 20 meters djup och P. (Leufryia) concinna nedom 15 meters djup.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Neogastropoda, Familj Raphitomidae, Släkte Raphitoma, Art Raphitoma purpurea (Montagu, 1803) Synonymer Philbertia purpurea (Montagu, 1803), Murex purpureus Montagu, 1803

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En högervriden snäcka med sifonkanal, vars koniska skal blir högst 20 mm högt. Arten lever på sandiga till steniga och hårda eller skalgrusartade bottnar mellan ca 10 och 200 meters djup. Födan tros vara små havsborstmaskar, i övrigt är artens ekologi dåligt känd. Längs Norges kust är den utbredd mellan Bergenområdet och Lofoten. I våra vatten är den sällsynt förekommande i norra Bohuslän. Eftersom arten fångas så sällan i våra vatten är dess status svårbedömd. Bottnar som motsvarar artens habitatkrav är sannolikt relativt ovanliga i våra vatten, därtill är de utsatta för omfattande sedimentation till följd av övergödning och trålning. Inga fynd av arten gjordes i Svenska artprojektets marina inventering, eller i Kosterhavsinventeringen. Kan vara möjligen förbisedd pga sammanblandning med andra arter i släktet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Philbertia purpurea är en medelstor högervriden snäcka med sifonkanal, vars koniska skal blir högst 20 mm högt och 8 mm i diameter. I våra hav blir artens skal dock högst 16 mm. Apikalvinkeln är 40–45°. Skalet har vanligen 8–9 (12) relativt bulliga vindlingar samt tydliga skalsömmar. Skalskulpturen består av såväl spiralgående som tvärgående åsar. Där dessa möts förstärks skulpturen till tydliga knölar, s.k. tuberkler. Antalet tvärgående åsar på kroppsvindlingen är ca 20 (18–24), minskande allt eftersom utmed högre belägna vindlingar, så att den första vindlingen på embryonalskalet (som är det lilla skalet ”på toppen” av det stora) endast har 6–9 åsar. På kroppsvindlingen finns 22–28 spiralgående åsar, på nästa vindling (den penultimata) 8–12 och på första postlarvala vindlingen (d.v.s. sista vindlingen innan embryonalskalet tar vid) 4–5 stycken åsar. Det gulaktiga embryonalskalet har 2,5–3 vindlingar och mäter 450–500 µm i höjd och ca 350 µm i diameter. Dess övre vindling och ett stycke av den andra har en yta med rutmönstrad skulptur bestående av omkring 8 fina spiralgående åsar korsade av talrika tvärgående åsar. Embryonalskalets nedre vindlingar är överst endast ornamenterade med mer eller mindre raka åsar, vilka utmed vindlingarnas nedre två tredjedelar ersätts av korsande diagonala åsar så att ett fint rutmönstrat nätverk bildas. Skalöppningen hos vuxna djur kännetecknas av den förtjockade ytterläppen, samt ett 10-tal tandlika bildningar på ytterläppens insida. Vidare är sifonkanalen ganska kort och vidgas något i sin ytterkant. Skalfärgen går i brun-, röd- eller purpuraktiga toner eller någon kombination av dessa, stundom med gräddfärgade band- eller fläckpartier. Vanligen finns ett blekt område utmed den förtjockade delen av ytterläppens inre yta, men övriga delar av skalets mynningsområde är brun- eller purpurfärgat. Djuret är vitt med en purpuraktig ton, och på var och en av de två tentaklerna sitter ett öga drygt halvvägs upp mot toppen. Ovanför ögonen blir antennerna påtagligt smalare än nedanför. Arten kan framförallt förväxlas med några andra arter av släktet, främst med P. linearis (Montagu, 1803) och möjligen P. echinata (Brocchi, 1814) samt P. (Leufroyia) concinna (Scacchi, 1836), men av de båda senare har den första en tydligt mycket längre sifonkanal än övriga arter, vilken upptar nästan halva skalöppningens längd, samt ett betydligt taggigare skal i de punkter där spiralgående och tvärgående åsar möts. P. concinna har istället en mycket kort och bred sifonkanal som saknar inskärning strax ovanför dess nederkant och skulpturen är knappast taggig alls. Grundskultpuren är dock densamma som för övriga arter. P. linearis är den art som mest liknar P. purpurea, men den har endast 10-11 tvärgående och 4-7 smala spiralgående åsar på den penultimata vindlingen, medan P. purpurea som tidigare nämnts här har 18-24 tvärgående och 8-12 spiralgående åsar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Raphitoma purpurea

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Raphitoma purpurea

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i våra vatten sällsynt förekommande i norra Bohuslän. Längs Norges kust är den utbredd mellan Bergenområdet och Lofoten. Den är dessutom påträffad i södra Nordsjön, vid Brittiska Öarna och söderut till in i Medelhavet. Eftersom arten påträffas så sällan i svenska vatten är dess status svårbedömd. Bottnar som motsvarar artens habitatkrav är dock sannolikt relativt ovanliga, och är därtill utsatta för omfattande sedimentation till följd av övergödning och trålning. Mer kunskap behövs, varför arten klassificeras som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Neogastropoda  
  • Överfamilj
    Conoidea  
  • Familj
    Raphitomidae  
  • Släkte
    Raphitoma  
  • Art
    Raphitoma purpurea(Montagu, 1803)
    Synonymer
    Philbertia purpurea (Montagu, 1803)
    Murex purpureus Montagu, 1803

Arten lever på sandiga till steniga och hårda eller skalgrusartade bottnar mellan ca 10 och 200 meters djup. Dess föda är okänd, men tros vara små havsborstmaskar. Arten är skildkönad, men i övrigt är dess fortplantning nästan helt okänd. Om P. purpurea följer andra arters mönster deponerar honorna sannolikt genomskinliga linsformade äggkapslar om ca 1,5–2 mm diameter på fasta bentiska föremål ur vilka ett antal larver så småningom frigöres. Frisimmande larver har i Medelhavet ertappats framförallt mellan maj och september. Även våra övriga arter av släktet förekommer på liknande djup och bottentyper, även om P. echinata i regel håller sig nedom ca 20 meters djup och P. (Leufryia) concinna nedom 15 meters djup.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Det är okänt huruvida några direkta hot mot arten föreligger i våra vatten.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Eftersom varken artens status eller eventuella hotsituation är klarlagd är det svårt att föreslå några relevanta åtgärder. Ökad kunskap om dess förekomst och biologi är önskvärd. . ______________ Övrigt. Etymologi: Släktnamnet Philbertia hedrar en bekant till den franske malakologen Gaspard Michaud (1795-1880) Ytterligare några snäckor samt andra marina evertebrater namngivna av fransmännen Récluz, Valenciennes, de Serres och britten S.V. Wood under 1820-40-talen heter philberti i artnamn, sannolikt hedrande samme person, men sammanställaren har ej lyckats finna någon ytterligare information om vederbörande; purpureus. Lat., ”röd, violett, purpurfärgad”. Bild: Foton finns på http://www.gastropods.com/2/Shell_8302.html

Brattegard, T. & Holthe, T (eds.) 1997. Distribution of marine, benthic macro-organisms in Norway. Research Report for DN 1997-1. Directorate for Nature Management.

Fretter, V. & Graham, A. 1985. The Prosobranch Molluscs of Britain and Denmark Part 8 – Neogastropoda.. J. Moll. Stud. Suppl. 15: 435–556.

Hubendick, B. & Warén, A. 1974. Småsnäckor från svenska västkusten. 6. Släktena Emarginula, Lacuna, Natica, Philbertia, Lora m. fl. Göteborgs Naturhistoriska Mus. Årstryck 1974: 25–32.

Poppe, G. & Goto, Y. 1991. European Seashells. Vol. I. (Polyplacophora, Caudofoveata, Solenogastra, Gastropoda). Verlag Christa Hemmen.

Richter, G. & Thorson, G. 1975. Pelagische Prosobranchier-Larven von Neapel. Ophelia 13: 109–185.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Neogastropoda  
  • Överfamilj
    Conoidea  
  • Familj
    Raphitomidae  
  • Släkte
    Raphitoma  
  • Art
    Raphitoma purpurea, (Montagu, 1803)
    Synonymer
    Philbertia purpurea (Montagu, 1803)
    Murex purpureus Montagu, 1803
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005.