Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kungsfågel

Organismgrupp Fåglar Regulus regulus
Kungsfågel Fåglar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kungsfågeln är Sveriges minsta fågelart, med en vikt på bara fem gram. Kroppsformen är rundad, med korta vingar och kort stjärt. På hjässan har den ett markerat, centralt gult eller orangetonat längsband som gett fågeln dess namn. Det svarta ögat i ett för övrigt ljusgrått ansikte ger fågeln ett näpet intryck. Ryggen och vingtäckarna är mossgröna, vingarna har ett kort, dubbelt vingband. Kungsfåglarna uppträder i skog där den klänger runt bland grenarna, förutom under flyttningen när de kan uppträda i andra miljöer. Deras närvaro avslöjas oftast genom lätena, ständigt hörs fina, högtoniga pip och sången är också ett högfrekvent (ca 7 kHz), fint pipande som avslutas med en liten trudelutt. Kungsfågelns högfrekventa läten hör till de första som man tappar när hörseln försämras och många äldre personer kan inte höra arten.
Utbredning
Länsvis förekomst för kungsfågel Observationer i  Sverige för kungsfågel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer allmänt i hela Sverige där det finns barrskog. I södra och mellersta Sverige är kungsfågeln en av de allra talrikaste fågelarterna i granskog och granblandad skog, med tätheter upp till 50 par/km2 noterade. Tätheten växar dock starkt mellan olika år på grund av hög vinterdödlighet vissa vintrar, dessutom avtar den norrut. Sverige har enligt de senaste beräkningarna cirka tre miljoner par (2 till 4 miljoner, dock med stora mellanårsvariationer) som ett genomsnitt, och kungsfågeln är således den fjärde talrikaste fågelarten i landet. Enligt Svensk fågeltaxering har antalet kungsfåglar minskat kontinuerligt sedan början av 1990-talet, vilket är svårt att förklara med naturliga beståndsfluktuationer. Minskningen har under de senaste tio åren varit 30-40%. Motsvarande minskningar har man konstaterat i flera länder i Europa, bland annat i Finland och de baltiska länderna, och kungsfågeln rödlistades som Nära hotad inom EU 2015. Kungsfågelns utbredningsområdet är annars stort och sträcker sej från västra och norra Europa österut till Centralasien, med isolerade förekomster längre österut. De nordliga populationerna flyttar till stor del, övervintringsområdet sträcker sig söderut till medelhavsområdet. I södra Sverige är den stannfågel.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Kungsfågel häckar i granskog och granblandad skog. Den förekommer allmänt i hela landet norrut till Norrbotten och Torne lappmark. Arten har minskat kontinuerligt i antal sedan 1990 och utifrån detta bedöms minskningen inte kunna förklaras av naturlig beståndsfluktuation, vilket skedde vid rödlistningen 2010. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 39 (30-53) % under de senaste 10 åren. Påtagliga minskningar även konstaterats i Finland (24-44 %), Estland (20-50 %), Polen (3-30 %), Danmark (33-50 %) och Tyskland (40-53 %) under de senaste 10-15 åren åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex (standardrutter). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2b).
Ekologi
Kungsfågeln är i stort sett helt bunden barrskog, och främst granskog och granblandad skog. Granarna ger förmodligen både bättre möjligheter för födosök och ett bättre skydd. Den förekommer också i lägre tätheter i tallskog och i granblandad lövskog, och ibland behöver inte antalet granar vara stort för att härbergera ett par kungsfåglar. Arten kan därför häcka även i små, isolerade dungar ute på i övrigt öppen mark, granplanteringar på ner till 0,2 hektar kan ibland räcka. Reviren är med andra ord mycket små. Kungsfågeln tillbringar under häckningstid i stort sett all tid i barrträd, där den tar sin föda från grenarna. Ofta väljer den stora granar där det finns en komplex struktur. Födan utgörs helt av små spindlar och insekter som bladlöss och tvåvingar. Boet är skålformigt och byggs av mossa, lavar och spindelväv. Det placeras oftast väl kamoflerat en bit ut på en grangren, på undersidan av grenen, ofta högt från marken. Den lägger årligen två kullar med 10-12 ägg i varje. Ruvningstid 16-19 dagar. Ungarnas matas av bägge könen, och lämnar boet efter 17-22 dagar.
Efter häckningen drar kungsfåglarna ofta omkring tillsammans med mesar, och man kan då också se den i ren lövskog. En stor del av populationen flyttar söderut om vintern, men många övervintrar också. Under kalla vintrar kan antalet minska kraftigt på grund av hög dödlighet hos de övervintrande kungsfåglarna. Under flyttningen i september-november, respektive i mindre omfattning i mars-april, kan särskilt kustlokaler vara bokstavligen nerlusade av kungsfåglar som anlänt under natten. Sveriges berörs av ett starkt sträck av kungsfåglar från nordostliga bestånd, och troligen övervintrar en del av dessa i södra Sverige.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· insekter
· insekter
· spindlar
· spindlar
Levande träd
Levande träd
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bladmossor
· bladmossor
Ved och bark
Ved och bark
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Aves (fåglar), Ordning Passeriformes (tättingar), Familj Regulidae (kungsfåglar), Släkte Regulus, Art Regulus regulus (Linnaeus, 1758) - kungsfågel Synonymer Motacilla Regulus Linnaeus, 1758

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Kungsfågel häckar i granskog och granblandad skog. Den förekommer allmänt i hela landet norrut till Norrbotten och Torne lappmark. Arten har minskat kontinuerligt i antal sedan 1990 och utifrån detta bedöms minskningen inte kunna förklaras av naturlig beståndsfluktuation, vilket skedde vid rödlistningen 2010. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 39 (30-53) % under de senaste 10 åren. Påtagliga minskningar även konstaterats i Finland (24-44 %), Estland (20-50 %), Polen (3-30 %), Danmark (33-50 %) och Tyskland (40-53 %) under de senaste 10-15 åren åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex (standardrutter). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2b).
Konventioner Bernkonventionens bilaga II, Bonnkonventionens bilaga II
Fridlysning Fridlyst enl. 4 § Artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.
Kungsfågeln är Sveriges minsta fågelart, med en vikt på bara fem gram. Kroppsformen är rundad, med korta vingar och kort stjärt. På hjässan har den ett markerat, centralt gult eller orangetonat längsband som gett fågeln dess namn. Det svarta ögat i ett för övrigt ljusgrått ansikte ger fågeln ett näpet intryck. Ryggen och vingtäckarna är mossgröna, vingarna har ett kort, dubbelt vingband. Kungsfåglarna uppträder i skog där den klänger runt bland grenarna, förutom under flyttningen när de kan uppträda i andra miljöer. Deras närvaro avslöjas oftast genom lätena, ständigt hörs fina, högtoniga pip och sången är också ett högfrekvent (ca 7 kHz), fint pipande som avslutas med en liten trudelutt. Kungsfågelns högfrekventa läten hör till de första som man tappar när hörseln försämras och många äldre personer kan inte höra arten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kungsfågel

Länsvis förekomst och status för kungsfågel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kungsfågel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer allmänt i hela Sverige där det finns barrskog. I södra och mellersta Sverige är kungsfågeln en av de allra talrikaste fågelarterna i granskog och granblandad skog, med tätheter upp till 50 par/km2 noterade. Tätheten växar dock starkt mellan olika år på grund av hög vinterdödlighet vissa vintrar, dessutom avtar den norrut. Sverige har enligt de senaste beräkningarna cirka tre miljoner par (2 till 4 miljoner, dock med stora mellanårsvariationer) som ett genomsnitt, och kungsfågeln är således den fjärde talrikaste fågelarten i landet. Enligt Svensk fågeltaxering har antalet kungsfåglar minskat kontinuerligt sedan början av 1990-talet, vilket är svårt att förklara med naturliga beståndsfluktuationer. Minskningen har under de senaste tio åren varit 30-40%. Motsvarande minskningar har man konstaterat i flera länder i Europa, bland annat i Finland och de baltiska länderna, och kungsfågeln rödlistades som Nära hotad inom EU 2015. Kungsfågelns utbredningsområdet är annars stort och sträcker sej från västra och norra Europa österut till Centralasien, med isolerade förekomster längre österut. De nordliga populationerna flyttar till stor del, övervintringsområdet sträcker sig söderut till medelhavsområdet. I södra Sverige är den stannfågel.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Passeriformes - tättingar 
  • Familj
    Regulidae - kungsfåglar 
  • Släkte
    Regulus  
  • Art
    Regulus regulus(Linnaeus, 1758) - kungsfågel
    Synonymer
    Motacilla Regulus Linnaeus, 1758

Kungsfågeln är i stort sett helt bunden barrskog, och främst granskog och granblandad skog. Granarna ger förmodligen både bättre möjligheter för födosök och ett bättre skydd. Den förekommer också i lägre tätheter i tallskog och i granblandad lövskog, och ibland behöver inte antalet granar vara stort för att härbergera ett par kungsfåglar. Arten kan därför häcka även i små, isolerade dungar ute på i övrigt öppen mark, granplanteringar på ner till 0,2 hektar kan ibland räcka. Reviren är med andra ord mycket små. Kungsfågeln tillbringar under häckningstid i stort sett all tid i barrträd, där den tar sin föda från grenarna. Ofta väljer den stora granar där det finns en komplex struktur. Födan utgörs helt av små spindlar och insekter som bladlöss och tvåvingar. Boet är skålformigt och byggs av mossa, lavar och spindelväv. Det placeras oftast väl kamoflerat en bit ut på en grangren, på undersidan av grenen, ofta högt från marken. Den lägger årligen två kullar med 10-12 ägg i varje. Ruvningstid 16-19 dagar. Ungarnas matas av bägge könen, och lämnar boet efter 17-22 dagar.
Efter häckningen drar kungsfåglarna ofta omkring tillsammans med mesar, och man kan då också se den i ren lövskog. En stor del av populationen flyttar söderut om vintern, men många övervintrar också. Under kalla vintrar kan antalet minska kraftigt på grund av hög dödlighet hos de övervintrande kungsfåglarna. Under flyttningen i september-november, respektive i mindre omfattning i mars-april, kan särskilt kustlokaler vara bokstavligen nerlusade av kungsfåglar som anlänt under natten. Sveriges berörs av ett starkt sträck av kungsfåglar från nordostliga bestånd, och troligen övervintrar en del av dessa i södra Sverige.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Levande djur (Har betydelse)
· insekter - Hexapoda (Viktig)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bladmossor - Bryophyta (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
Orsaken till kungsfågelns minskning är inte känd. Arten har inte tidigare uppmärksammats som särskilt känslig vad gäller skogsbruk och förekommer frekvent även i yngre, planterade bestånd. Tänkbara orsaker kan ändå vara minskade arealer lämpliga miljöer, till exempel genom omvandlingen av granskogar med en varierad beståndsstruktur till täta granplanteringar. Samtidigt bör granens expansion i såväl tallskog som lövskogsmiljöer gynna kungsfågeln.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Orsaken till kungsfågelns minskning behöver utredas. Till att börja med behövs mer information om förekomsten under häckningstid respektive vintertid i olika typer av skogar. I övrigt är det för närvarande inte möjligt att föreslå konkreta åtgärder. Avverkning av äldre granskogar och omförning av granskog till tallplanteringar i framför allt norra Sverige är dock åtgärder som minskar mängden lämpliga häckningsmiljöer.
Det har diskuterats i flera länder ifall kungsfågelns synbarliga minskning i själva verket beror på försämrad hörsel hos en åldrande skara inventerare. Även om en sådan effekt finns är det dock svårt att förklara hela den observerade minskningen med försämrad detekterbarhet.
Utländska namn - NO: Fuglekunge, DK: Fuglekunge, FI: Hippiäinen, GB: Goldcrest.

BirdLife International 2004. Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status. BirdLife International, Cambridge, U.K.

Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. Sveriges Ornitologiska Förening. Halmstad.

Porter R. 2012. Hearing test for bird survey workers? British Birds 105: 152.

Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk Fågelatlas. Sveriges Ornitologiska förening, ArtDatabanken & Lunds universitet. Stockholm.

Valkama, J., Vepsäläinen, V. & Lehikoinen, A. 2011. The Third Finnish Breeding Bird Atlas. Finnish Museum of Natural History and Ministry of Environment. [http://atlas3.lintuatlas.fi] (cited 2015-04-20)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Grahn 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015-06-23.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Passeriformes - tättingar 
  • Familj
    Regulidae - kungsfåglar 
  • Släkte
    Regulus  
  • Art
    Regulus regulus, (Linnaeus, 1758) - kungsfågel
    Synonymer
    Motacilla Regulus Linnaeus, 1758
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Grahn 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015-06-23.