Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nyponsandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena nitida
Nyponsandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ett relativt storväxt (12-14 mm) vackert och karaktäristiskt sandbi med rävröd behåring på mellankroppen och markant blanksvart bakkropp med sparsam, gles ljus behåring på de första tergiterna. Hos äldre individer bleknar ofta behåringen och blir därvid mer gulbrun- smutsgul. Huvud med svart behåring, med åldern bleknande till grå-gråsvart. Benen är svarta med vit-gråvit pollensamlingsfrans. Honor av arten kan vid en första anblick påminna om storväxta individer av lingonsandbi Andrena lapponica. Hanar bestäms säkrast genom detaljer i genitalierna och sista sternitens utformning.
Utbredning
Länsvis förekomst för nyponsandbi Observationer i  Sverige för nyponsandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten verkar ha försvunnit från Blekinge och Västergötland samtidigt som de sentida populationerna tycks ha ett kärnområde i det småskaliga jordbrukslandskapet i gränstrakterna mellan Småland och Östergötland. Spridda sentida fynd finns också från Skåne, Halland och Södermanland men dessa populationer är troligen av reliktkaratär och inte resutltatet av sentida spridning. Världsutbredningen omfattar ett stråk från Europa bort mot Iran.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Arten verkar i stort sett ha försvunnit från Blekinge och Västergötland samtidigt som de sentida populationerna har ett kärnområde i Småland-Södermanland-Östergötland, och möjligen också ett i Halland. Kvarvarande lokaler sammanfaller med den regionala fördelningen av områden som förskonats från lantbrukets storskaliga intensifiering. Den huvudsakliga pollenkällan är rosor m fl. rosväxter, och hagmarker med artrikt buskskikt är viktigt habitat. Arten missgynnas starkt av de buskröjningsåtgärder som utförs i betesmarker pga krav i reglerna för miljöersättning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (152-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
Ekologi
Den huvudsakliga pollenkällan, åtminstone under flygperiodens inledande skede tycks vara nypon Rosa sp. och andra rosväxter, men pollensamling har även noterats på ett flertal andra blommande örter och arten anges vara polylektisk i litteraturen. Habitatet består ofta av buskrika hagmarker i småskaliga grönstenpåverkade jordbrukslandskap, men arten förekommer också i täkter och undantagsvis även i kustnära dynmarker. Boet anläggs solitärt i sydlänta torrängsavsnitt med gles vegetation. Flygtiden sträcker sig från maj till juni men honindivder har observerats även in i augusti. Arten parasiteras troligen av gyllengökbiet Nomada goodeniana som dock även nyttjar andra värdar, bland annat det vanliga och utbredda gyllensandbiet Andrena nigroaenea. Hanar av arten har i Kalmar län observerats patrulleringsflyga längs med buskridåer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena nitida (Müller, 1776) - nyponsandbi Synonymer glanssandbi, Apis nitida Müller, 1776

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Arten verkar i stort sett ha försvunnit från Blekinge och Västergötland samtidigt som de sentida populationerna har ett kärnområde i Småland-Södermanland-Östergötland, och möjligen också ett i Halland. Kvarvarande lokaler sammanfaller med den regionala fördelningen av områden som förskonats från lantbrukets storskaliga intensifiering. Den huvudsakliga pollenkällan är rosor m fl. rosväxter, och hagmarker med artrikt buskskikt är viktigt habitat. Arten missgynnas starkt av de buskröjningsåtgärder som utförs i betesmarker pga krav i reglerna för miljöersättning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (152-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
Ett relativt storväxt (12-14 mm) vackert och karaktäristiskt sandbi med rävröd behåring på mellankroppen och markant blanksvart bakkropp med sparsam, gles ljus behåring på de första tergiterna. Hos äldre individer bleknar ofta behåringen och blir därvid mer gulbrun- smutsgul. Huvud med svart behåring, med åldern bleknande till grå-gråsvart. Benen är svarta med vit-gråvit pollensamlingsfrans. Honor av arten kan vid en första anblick påminna om storväxta individer av lingonsandbi Andrena lapponica. Hanar bestäms säkrast genom detaljer i genitalierna och sista sternitens utformning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nyponsandbi

Länsvis förekomst och status för nyponsandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nyponsandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten verkar ha försvunnit från Blekinge och Västergötland samtidigt som de sentida populationerna tycks ha ett kärnområde i det småskaliga jordbrukslandskapet i gränstrakterna mellan Småland och Östergötland. Spridda sentida fynd finns också från Skåne, Halland och Södermanland men dessa populationer är troligen av reliktkaratär och inte resutltatet av sentida spridning. Världsutbredningen omfattar ett stråk från Europa bort mot Iran.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena nitida(Müller, 1776) - nyponsandbi
    Synonymer
    glanssandbi
    Apis nitida Müller, 1776

Den huvudsakliga pollenkällan, åtminstone under flygperiodens inledande skede tycks vara nypon Rosa sp. och andra rosväxter, men pollensamling har även noterats på ett flertal andra blommande örter och arten anges vara polylektisk i litteraturen. Habitatet består ofta av buskrika hagmarker i småskaliga grönstenpåverkade jordbrukslandskap, men arten förekommer också i täkter och undantagsvis även i kustnära dynmarker. Boet anläggs solitärt i sydlänta torrängsavsnitt med gles vegetation. Flygtiden sträcker sig från maj till juni men honindivder har observerats även in i augusti. Arten parasiteras troligen av gyllengökbiet Nomada goodeniana som dock även nyttjar andra värdar, bland annat det vanliga och utbredda gyllensandbiet Andrena nigroaenea. Hanar av arten har i Kalmar län observerats patrulleringsflyga längs med buskridåer.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Kvarvarande lokaler sammanfaller huvudsakligen med den regionala fördelningen av områden som förskonats från lantbrukets storskaliga intensifiering. Arten missgynnas starkt av de buskröjningsåtgärder som utförs i betesmarker pga krav i reglerna för miljöersättning för biologisk mångfald från jordbruksverket (och EU). Eftersom arten gärna anlägger sitt bo i glest bevuxna torrängsbranter utgör också ökad näringsansamling som medför en förtätning av grässvålen ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Eftersom en av artens huvudsakliga nektarkällor är olika rosarter bör man vid röjningar i de marker som utgör kända och aktuella lokaler spara dessa, gärna i form av ridåer eller häckar. Man bör också se till att längre sammanhängande och lägivande buskridåer finns tillgängliga.

Edwards, R. & Broad, G. (eds.) 2006. Provisional Atlas of the Aculeate Hymenoptera in Great Britain and Ireland: Part 6. Huntingdon: Biological Records Centre.

Dylewska M. 1987. Die Gattung Andrena Fabricius (Andrenidae, Apoidea) in Nord- und Mitteleuropa. Acta Zoologica Cracoviensia 30: 359-708.

Johansson, N. 2010. Solitära gaddsteklar (Hymenoptera: Aculeata) på tre torrängsartade lokaler i Övre Emådalen. Entomologisk tidskrift 131(2): 113-130. Uppsala

Schmid-Egger C. & Scheuchl E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz III: Andrenidae. Velden.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena nitida, (Müller, 1776) - nyponsandbi
    Synonymer
    glanssandbi
    Apis nitida Müller, 1776
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.