Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  alvarsandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena alfkenella
Alvarsandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Alvarsandbi ingår i undersläktet Micrandrena som består av småvuxna (6-7 mm) enhetligt mörkt färgade sandbin. Kroppens grundfärg är svart men bakkroppssegmenten hos bägge könen har vita, relativt långa och täta sidofransar som på de bakersta ryggplåtarna bildar band. Honan av alvarsandbi skiljs bland annat från närstående arter på små skillnader i ryggplåtarnas ytstruktur, överläppens utformning samt pygidialfältets utformning. Hanarna kan med säkerhet endast skiljas från närstående arter genom detaljer i genitaliernas struktur. Man ska dock vara medveten om att karaktärerna kan variera något och arten är att betrakta som svårbestämd. Alvarsandbi har framför allt sammanblandats med den mycket sällsynta dvärgsandbi Andrena nanula Nyl.
Utbredning
Länsvis förekomst för alvarsandbi Observationer i  Sverige för alvarsandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Världsutbredningen för alvarsandbi omfattar hela Europa bort mot Kaukasus. I Sverige föreligger fynd framför allt från de sydliga landskapen Skåne, Öland och Gotland med tillfälliga fynd i Småland, Blekinge och Uppland. Eftersom arten främst förekommer i alvarmiljö har den i princip nästan aldrig påvisats i de sentida ganska omfattande inventeringar av sand-och grusmiljöer som genomförts i södra Sverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Artens kärnområde är Öland. Den är spridd på Öland och förekomsterna är där inte kraftigt fragmenterade. Ett viktigt område för arten är Revingefältet i mittersta Skåne. Den är också påträffad på fler lokaler på Gotland, i Blekinge och Småland, samt under de senaste decennierna på ett par åslokaler i Uppland. De kan möjligen representera gamla reliktpopulationer (en av lokalerna vid Gamla Uppsala, har minst 1000 års torrängs-kontinuitet) eller bero på en viss expansion i respons till senare års varmare somrar. Generellt kan man anta att arten minskat i takt med torrängars tillbakagång i Syd- och Mellansverige. Bona anläggs i varm sand och lössjord. Pollen samlas från olika växtfamiljer som t.ex. flockblomstriga, korsblommiga, rosväxter som fingerörter och smultron. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 450 (200-900) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii,iv)).
Ekologi
Arten förekommer främst på alvarmarker eller torra sandmarker med blomrik örtflora. Honan besöker ett flertal olika växter för födo- och pollensök men tycks föredra olika flockblommiga växter, i synnerhet vildmorot Daucus carota subsp. carota. I övrigt är mycket lite känt om artens ekologi men boet grävs förmodligen ut i väldränerade jordarter som t.ex. kalkgrus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bockrot
· bockrot
· morot
· morot
· sandvita
· sandvita
· sommargyllen
· sommargyllen
· strandfräne
· strandfräne
· teveronika
· teveronika
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena alfkenella R.C.L.Perkins, 1914 - alvarsandbi Synonymer flockblomstersandbi, Andrena pillichi Noskiewicz, 1939

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Artens kärnområde är Öland. Den är spridd på Öland och förekomsterna är där inte kraftigt fragmenterade. Ett viktigt område för arten är Revingefältet i mittersta Skåne. Den är också påträffad på fler lokaler på Gotland, i Blekinge och Småland, samt under de senaste decennierna på ett par åslokaler i Uppland. De kan möjligen representera gamla reliktpopulationer (en av lokalerna vid Gamla Uppsala, har minst 1000 års torrängs-kontinuitet) eller bero på en viss expansion i respons till senare års varmare somrar. Generellt kan man anta att arten minskat i takt med torrängars tillbakagång i Syd- och Mellansverige. Bona anläggs i varm sand och lössjord. Pollen samlas från olika växtfamiljer som t.ex. flockblomstriga, korsblommiga, rosväxter som fingerörter och smultron. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 450 (200-900) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii,iv)).
Alvarsandbi ingår i undersläktet Micrandrena som består av småvuxna (6-7 mm) enhetligt mörkt färgade sandbin. Kroppens grundfärg är svart men bakkroppssegmenten hos bägge könen har vita, relativt långa och täta sidofransar som på de bakersta ryggplåtarna bildar band. Honan av alvarsandbi skiljs bland annat från närstående arter på små skillnader i ryggplåtarnas ytstruktur, överläppens utformning samt pygidialfältets utformning. Hanarna kan med säkerhet endast skiljas från närstående arter genom detaljer i genitaliernas struktur. Man ska dock vara medveten om att karaktärerna kan variera något och arten är att betrakta som svårbestämd. Alvarsandbi har framför allt sammanblandats med den mycket sällsynta dvärgsandbi Andrena nanula Nyl.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för alvarsandbi

Länsvis förekomst och status för alvarsandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för alvarsandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Världsutbredningen för alvarsandbi omfattar hela Europa bort mot Kaukasus. I Sverige föreligger fynd framför allt från de sydliga landskapen Skåne, Öland och Gotland med tillfälliga fynd i Småland, Blekinge och Uppland. Eftersom arten främst förekommer i alvarmiljö har den i princip nästan aldrig påvisats i de sentida ganska omfattande inventeringar av sand-och grusmiljöer som genomförts i södra Sverige.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena alfkenellaR.C.L.Perkins, 1914 - alvarsandbi
    Synonymer
    flockblomstersandbi
    Andrena pillichi Noskiewicz, 1939

Arten förekommer främst på alvarmarker eller torra sandmarker med blomrik örtflora. Honan besöker ett flertal olika växter för födo- och pollensök men tycks föredra olika flockblommiga växter, i synnerhet vildmorot Daucus carota subsp. carota. I övrigt är mycket lite känt om artens ekologi men boet grävs förmodligen ut i väldränerade jordarter som t.ex. kalkgrus.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bockrot - Pimpinella saxifraga (Har betydelse)
· morot - Daucus carota (Har betydelse)
· sandvita - Berteroa incana (Viktig)
· sommargyllen - Barbarea vulgaris (Viktig)
· strandfräne - Rorippa sylvestris (Har betydelse)
· teveronika - Veronica chamaedrys (Viktig)
Hoten mot alvarsandbi består främst i upphörande hävd av sandiga och torra marker på Öland och Gotland. Arten tycks dessutom ha en viss preferens för extensivt hävdade marker som militära övningsfält och betesmarker som periodvis betas svagare eller inte alls. Alvarsandbiet har en sen flygtid och missgynnas därför av rådande bidragssystem för betesmarker som statuerar att marken ska vara väl avbetad vid säsongens slut. Då arten ofta pollensöker på tvååriga örter som är beroende av markstörning för att kunna föröka sig missgynnas arten också av den alltför täta vegetationssvål som blir resultatet av för svagt bete. Gödsling av artens habitat påskyndar igenväxningen av fältskiktet och riskerar slå ut artens värdväxter. Då vildmorot ofta tycks gynnas av den hävdregim som råder i vägkanter missgynnas alvarsandbiet av för tidig vägkantsslåtter och dessutom beläggning med krossten. Vid förekomst i grus eller bergtäkter missgynnas arten av rådande återställningsregler där ofta för insekter gynnsamma topografiska strukturer jämnas ut samtidigt som näringsrikare jordmassor breds ut över marken.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Åtgärder som trädesbruk och årsvis betesfredande av blomrika marker inom artens förekomstområden gynnar alvarsandbiet och en lång rad andra hotade och sällsynta arter som är beroende av dessa temporärt ohävdade miljöer. Vid större markberedningsarbeten och underhållsåtgärder längs vägar, järnvägar och liknande kan man med fördel så in vildmorot som ofta snabbt bildar större bestånd.

Amiet F., Herrmann M., Müller A. & Neumeyer R. 2010. Fauna Helvetica 26. Apidae 6. Andrena, Melitturga, Panurginus, panurgus. Centre Suisse de cartographie de la faune. Schweizerische Entomologische Gesellschaft.

Bergsten, J. 2009. Hotad fauna i Gotlands täkter- en inventering med speciell inriktning på gaddsteklar. Länsstyrelsen i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2009:17.

Dylewska M. 1987. Die Gattung Andrena Fabricius (Andrenidae, Apoidea) in Nord- und Mitteleuropa. Acta Zoologica Cracoviensia 30: 359-708.

Schmid-Egger C. & Scheuchl E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz III: Andrenidae. Velden.

Sörensson, M. 2000. Insektsinventering av ”Kaninlandet” 1999. Lunds kommun, Tekniska förvaltningen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena alfkenella, R.C.L.Perkins, 1914 - alvarsandbi
    Synonymer
    flockblomstersandbi
    Andrena pillichi Noskiewicz, 1939
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.