Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgsandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena nanula
Dvärgsandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgsandbi ingår i undersläktet Micrandrena som består av småväxta (6-7 mm) enhetligt mörkt färgade sandbin. Honan av dvärgsandbi skiljs bland annat från närstående arter på små skillnader i tergiternas ytstruktur. Noterbart är även att antennernas undersida och den sista antennleden är orange, därmed bjärt kontrasterande mot den svarta antennöversidan. Hos flertalet andra svenska arter i undersläktet är honans antenner helt svarta. Bakkroppslederna hos bägge könen har vita sidofransar som aldrig bildar kompletta band. Hanarna kan med säkerhet endast skiljas från närstående arter genom detaljer i genitaliernas struktur.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgsandbi Observationer i  Sverige för dvärgsandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dvärgsandbi är mycket sparsamt belagd från Sverige, men eftersom den är liten och uppträder mycket lokalt har den sannolikt ett relativt stort mörkertal. Den tycks ha tyngdpunkter i sin förekomst i östra Småland och Mälarområdet men aktuella fynd i Västsverige och äldre fynd antyder att arten haft ett förekomstområde som sträckt sig i ett band från Mälaren till Bohuslän. Antalet aktuella fyndlokaler är mycket få till antalet. Arten är funnen i hela Europa men betraktas överallt som sällsynt eller mycket sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Dvärgsandbi är mycket sparsamt belagd från Sverige, men eftersom den är liten och mycket lokal har den sannolikt ett relativt stort mörkertal. Den tycks ha tyngdpunkter i sin förekomst i östra Småland och Mälarområdet. Typiska habitat är skyddade solvarma torrbackar med lågvuxen torrängsvegetation, ofta på gravhögar på gravfält med lång ängskontinuitet och låg gödselpåverkan. Det är avgörande att bockrot (Pimpinella saxifraga) eller strätta (Angelica sylvestris) växer inom några tiotal meter från boområdet. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (8-160). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (32-640) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Typiska habitat är vindskyddade solvarma torrbackar med lågvuxen torrängsvegetation med lång ängskontinuitet och låg gödselpåverkan. Det är avgörande att bockrot Pimpinella saxifraga eller strätta Angelica sylvestris växer inom några tiotal meter från boområdet. Vid Repperda äng och i Harghult i Jönköpings län uppträder arten i ett örtrikt, småskaligt jordbrukslandskap med lång historisk kontinuitet och en i övrigt artrik och exklusiv värmeberoende insektsfauna. Flygtiden är förhållandevis sen och infaller huvudsakligen under sena juli till augusti. Vid Repperda visar observationer att arten inledningsvis huvudsakligen samlar pollen på bockrot för att sedan succesivt övergå till den lite mer senblommande strättan. Detta skulle kunna indikerar att arten är beroende av att flera senblommande umbellater avlöser varandra för att erbjuda en tillräckligt lång pollensamlingsperiod.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· flockblommiga
· flockblommiga
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena nanula Nylander, 1848 - dvärgsandbi Synonymer bockrotssandbi

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Dvärgsandbi är mycket sparsamt belagd från Sverige, men eftersom den är liten och mycket lokal har den sannolikt ett relativt stort mörkertal. Den tycks ha tyngdpunkter i sin förekomst i östra Småland och Mälarområdet. Typiska habitat är skyddade solvarma torrbackar med lågvuxen torrängsvegetation, ofta på gravhögar på gravfält med lång ängskontinuitet och låg gödselpåverkan. Det är avgörande att bockrot (Pimpinella saxifraga) eller strätta (Angelica sylvestris) växer inom några tiotal meter från boområdet. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (8-160). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (32-640) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Dvärgsandbi ingår i undersläktet Micrandrena som består av småväxta (6-7 mm) enhetligt mörkt färgade sandbin. Honan av dvärgsandbi skiljs bland annat från närstående arter på små skillnader i tergiternas ytstruktur. Noterbart är även att antennernas undersida och den sista antennleden är orange, därmed bjärt kontrasterande mot den svarta antennöversidan. Hos flertalet andra svenska arter i undersläktet är honans antenner helt svarta. Bakkroppslederna hos bägge könen har vita sidofransar som aldrig bildar kompletta band. Hanarna kan med säkerhet endast skiljas från närstående arter genom detaljer i genitaliernas struktur.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgsandbi

Länsvis förekomst och status för dvärgsandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgsandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dvärgsandbi är mycket sparsamt belagd från Sverige, men eftersom den är liten och uppträder mycket lokalt har den sannolikt ett relativt stort mörkertal. Den tycks ha tyngdpunkter i sin förekomst i östra Småland och Mälarområdet men aktuella fynd i Västsverige och äldre fynd antyder att arten haft ett förekomstområde som sträckt sig i ett band från Mälaren till Bohuslän. Antalet aktuella fyndlokaler är mycket få till antalet. Arten är funnen i hela Europa men betraktas överallt som sällsynt eller mycket sällsynt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena nanulaNylander, 1848 - dvärgsandbi
    Synonymer
    bockrotssandbi

Typiska habitat är vindskyddade solvarma torrbackar med lågvuxen torrängsvegetation med lång ängskontinuitet och låg gödselpåverkan. Det är avgörande att bockrot Pimpinella saxifraga eller strätta Angelica sylvestris växer inom några tiotal meter från boområdet. Vid Repperda äng och i Harghult i Jönköpings län uppträder arten i ett örtrikt, småskaligt jordbrukslandskap med lång historisk kontinuitet och en i övrigt artrik och exklusiv värmeberoende insektsfauna. Flygtiden är förhållandevis sen och infaller huvudsakligen under sena juli till augusti. Vid Repperda visar observationer att arten inledningsvis huvudsakligen samlar pollen på bockrot för att sedan succesivt övergå till den lite mer senblommande strättan. Detta skulle kunna indikerar att arten är beroende av att flera senblommande umbellater avlöser varandra för att erbjuda en tillräckligt lång pollensamlingsperiod.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· flockblommiga - Apiaceae (Viktig)
Skogsbygdens torrängar är idag hårt ansatta av nedläggningen av mindre jordbruk i kombination med en alltmer accelererande igenväxning av torrmarker inducerad av luftkvävenedfall. Många torrängar är magra, svårbrukade och lågproduktiva vilket innebär att de ofta planteras igen vid omställning till skogsbruk. Denna utveckling drabbar bland annat dvärgsandbiet som idag bara återfinns i till synes tynande populationer i områden där försvinnandet av örtrika torrmarker bromsas något genom lägre årsmedelnederbörd och god tillgång på lättdränerade jordarter eller hällmarker. Observationer i Östra Småland indikerar också att det minskade markslitaget i torra betesmarker missgynnar dvärgsandbiet indirekt genom att den tvååriga bockroten inte klarar att föröka sig genom frön då grässvålen är för tät.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
För att säkerställa kvarvarande lokaler bör markerna fortsatt betas eller hållas öppna samtidigt som ett gynnsamt trampslitage bibehålls. Berörda marker bör betesfredas under dvärgsandbiets flygperiod d.v.s hela augusti. Vägsträckningar i anslutning till aktuella lokaler bör ej heller slåttras under biets flygperiod. Vid nydikningar eller andra åtgärder som innebär att vägkanter med angränsande förekomster av bockrot skrapas bör ej insådd av gräsfröblandningar ske.

Dylewska M. 1987. Die Gattung Andrena Fabricius (Andrenidae, Apoidea) in Nord- und Mitteleuropa. Acta Zoologica Cracoviensia 30: 359-708.

Schmid-Egger C. & Scheuchl E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz III: Andrenidae. Velden.

Johansson, N. 2010. Solitära gaddsteklar (Hymenoptera: Aculeata) på tre torrängsartade lokaler i Övre Emådalen. Entomologisk tidskrift 131(2): 113-130. Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena nanula, Nylander, 1848 - dvärgsandbi
    Synonymer
    bockrotssandbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.