Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  flodsandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena nycthemera
Flodsandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hona: Kroppslängd 12-14 mm. Huvudet är något bredare än långt. Munskölden är helt matt med tät och otydlig punktur över hela bredden. Behåringen i ansiktet är svart med inslag av ljusare gråaktiga hår på munskölden. Antennerna är helt mörka. Antennsegment 3 är lika långt som 4+5. Mellanryggen är helt matt utan synliga punkter. Behåringen är vitaktig med beigebrun ton, kan till och med ha orange ton när biet är helt fräscht. Mellanbröstets behåring är vitaktig, liksom behåringen på skutellen och efterryggen. Mellanfältet på efterryggen är matt och finkornigt utan valkar eller åsar längs ovankanten. Bakkroppens ryggplåtar är glänsande med mikroskulptur och svaga nästan försvinnande punkter. De tre första ryggplåtarna har tät, lång, vitaktig behåring medan de följande har lite glesare mörk behåring. Bakskenbenen är mörka med tvåfärgad behåring, brunt ovan och vitt under.

Honan av flodsandbiet är lätt att känna igen i fält. Det nästan helt svarthåriga ansiktet, den speciella gråbruna färgen på behåringen på mellanryggen och de långhårigt vita första tre ryggplåtarna brukar räcka för att bestämma arten. Flodsandbiet flyger ofta tillsammans med sälgsandbiet Andrena vaga. Dessa båda honor är ungefär lika stora och har ibland snarlik färgteckning. Sälgsandbihonan har dock vitaktig behåring på mellankroppen utan brun ton och nästan kala ryggplåtar.

Hane: Kroppslängd 10-12 mm. Huvudet är tydligt bredare än långt med gråvit behåring som blir till en vit mustasch längst ner på munskölden. Längs ögonens insida finns en del svarta hår. Munskölden är matt med mycket tät punktur. Käkarna är mycket långa. Antennerna är mörka. Antennsegment 3 är betydligt längre än 4. De följande antennsegmenten är nästan dubbelt så långa som breda. Mellanryggen är helt matt med gles punktur som nästan helt försvinner i mikroskulpturen. Behåringen är ljust vitgrå, nere på mellanbröstet rent vit. Efterryggens mellanfält är matt och finkornigt med lite grövre kornighet i övre delen men utan att strukturen bildar valkar eller åsar. Bakkroppens ryggplåtar är glänsande med mikroskulptur och ganska gles och mycket svag punktur. Alla ryggplåtarna är täckta med glesa, långa vita hår, tätast på de första ryggplåtarna. Bakskenbenen är mörkt bruna med ljus behåring.

Hanen av flodsandbi är, liksom honan, ganska lätt att känna igen i fält. Den vita, långa och ganska glesa behåringen på ryggplåtarna är typisk. Hanen av videsandbi Andrena clarkella, som flyger samtidigt med flodsandbiet och på liknande lokaler, har också långa vita hår på bakkroppen, men kortare käkar än flodsandbiet och bakskenben som delvis är orangefärgade. Hanen av sälgsandbi A. vaga, som också ofta flyger tillsammans med flodsandbiet, har helt kala ryggplåtar och dessutom bruna bakskenben som ibland har svag orange ton.
Utbredning
Länsvis förekomst för flodsandbi Observationer i  Sverige för flodsandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Flodsandbiet är bara känt från tre, till synes isolerade, lokaler i Skåne.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
Arten är hittills bara känd i tre populationer, nära Trelleborg (2005), i Fyledalen (2009) och vid Limhamn (2009). Dessa har sannolikt funnits i flera decennier eftersom populationerna kunnat byggas upp till delvis avsevärd storlek. Efter en olycklig restaurering grävdes nästan hela boområdet bort vid Trelleborg och populationen bestod bara av några få individer (<10) 2008, men populationen har därefter hämtat sig. Populationen vid Fyleverken uppskattades vid en inventering 2009 till något tusental individ. Arten är sällsynt i närområdet i Tyskland och Danmark (en känd förekomst). Den samlar pollen på sälg och videarter och kan möjligen 'gömma sig' i de vanligen individrika populationer av sälgsandbi och vårsidenbi m.fl. som flyger samtidigt och har ungefär samma storlek och likartad behåring. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (400-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Flodsandbiet flyger i en generation och är ofta det sandbi som kommer igång allra tidigast på våren, vid gynnsamt väder under normalår redan i andra veckan i mars. I månadsskiftet april/maj är säsongen slut. De tre svenska lokalerna består av två sandtag och ett kalkbrott.  Från Mellaneuropa är arten känd även från sandfält och framför allt från sandiga hak längs floder. Honorna gräver bogångar på vegetationsfri sandmark, ofta i mindre ansamlingar. Flodsandbiet kan vara mycket talrikt där det uppträder. Arten är oligolektisk på Salix, honan samlar bara pollen på videarter, oftast på sälg Salix caprea.  Arten boparasiteras av videgökbi Nomada leucophthalma och sandgökbi Sphecodes pellucidus.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Blottad mark
Blottad mark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· viden
· viden
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena nycthemera Imhoff, 1868 - flodsandbi Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är hittills bara känd i tre populationer, nära Trelleborg (2005), i Fyledalen (2009) och vid Limhamn (2009). Dessa har sannolikt funnits i flera decennier eftersom populationerna kunnat byggas upp till delvis avsevärd storlek. Efter en olycklig restaurering grävdes nästan hela boområdet bort vid Trelleborg och populationen bestod bara av några få individer (<10) 2008, men populationen har därefter hämtat sig. Populationen vid Fyleverken uppskattades vid en inventering 2009 till något tusental individ. Arten är sällsynt i närområdet i Tyskland och Danmark (en känd förekomst). Den samlar pollen på sälg och videarter och kan möjligen 'gömma sig' i de vanligen individrika populationer av sälgsandbi och vårsidenbi m.fl. som flyger samtidigt och har ungefär samma storlek och likartad behåring. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (400-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Hona: Kroppslängd 12-14 mm. Huvudet är något bredare än långt. Munskölden är helt matt med tät och otydlig punktur över hela bredden. Behåringen i ansiktet är svart med inslag av ljusare gråaktiga hår på munskölden. Antennerna är helt mörka. Antennsegment 3 är lika långt som 4+5. Mellanryggen är helt matt utan synliga punkter. Behåringen är vitaktig med beigebrun ton, kan till och med ha orange ton när biet är helt fräscht. Mellanbröstets behåring är vitaktig, liksom behåringen på skutellen och efterryggen. Mellanfältet på efterryggen är matt och finkornigt utan valkar eller åsar längs ovankanten. Bakkroppens ryggplåtar är glänsande med mikroskulptur och svaga nästan försvinnande punkter. De tre första ryggplåtarna har tät, lång, vitaktig behåring medan de följande har lite glesare mörk behåring. Bakskenbenen är mörka med tvåfärgad behåring, brunt ovan och vitt under.

Honan av flodsandbiet är lätt att känna igen i fält. Det nästan helt svarthåriga ansiktet, den speciella gråbruna färgen på behåringen på mellanryggen och de långhårigt vita första tre ryggplåtarna brukar räcka för att bestämma arten. Flodsandbiet flyger ofta tillsammans med sälgsandbiet Andrena vaga. Dessa båda honor är ungefär lika stora och har ibland snarlik färgteckning. Sälgsandbihonan har dock vitaktig behåring på mellankroppen utan brun ton och nästan kala ryggplåtar.

Hane: Kroppslängd 10-12 mm. Huvudet är tydligt bredare än långt med gråvit behåring som blir till en vit mustasch längst ner på munskölden. Längs ögonens insida finns en del svarta hår. Munskölden är matt med mycket tät punktur. Käkarna är mycket långa. Antennerna är mörka. Antennsegment 3 är betydligt längre än 4. De följande antennsegmenten är nästan dubbelt så långa som breda. Mellanryggen är helt matt med gles punktur som nästan helt försvinner i mikroskulpturen. Behåringen är ljust vitgrå, nere på mellanbröstet rent vit. Efterryggens mellanfält är matt och finkornigt med lite grövre kornighet i övre delen men utan att strukturen bildar valkar eller åsar. Bakkroppens ryggplåtar är glänsande med mikroskulptur och ganska gles och mycket svag punktur. Alla ryggplåtarna är täckta med glesa, långa vita hår, tätast på de första ryggplåtarna. Bakskenbenen är mörkt bruna med ljus behåring.

Hanen av flodsandbi är, liksom honan, ganska lätt att känna igen i fält. Den vita, långa och ganska glesa behåringen på ryggplåtarna är typisk. Hanen av videsandbi Andrena clarkella, som flyger samtidigt med flodsandbiet och på liknande lokaler, har också långa vita hår på bakkroppen, men kortare käkar än flodsandbiet och bakskenben som delvis är orangefärgade. Hanen av sälgsandbi A. vaga, som också ofta flyger tillsammans med flodsandbiet, har helt kala ryggplåtar och dessutom bruna bakskenben som ibland har svag orange ton.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för flodsandbi

Länsvis förekomst och status för flodsandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för flodsandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Flodsandbiet är bara känt från tre, till synes isolerade, lokaler i Skåne.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena nycthemeraImhoff, 1868 - flodsandbi

Flodsandbiet flyger i en generation och är ofta det sandbi som kommer igång allra tidigast på våren, vid gynnsamt väder under normalår redan i andra veckan i mars. I månadsskiftet april/maj är säsongen slut. De tre svenska lokalerna består av två sandtag och ett kalkbrott.  Från Mellaneuropa är arten känd även från sandfält och framför allt från sandiga hak längs floder. Honorna gräver bogångar på vegetationsfri sandmark, ofta i mindre ansamlingar. Flodsandbiet kan vara mycket talrikt där det uppträder. Arten är oligolektisk på Salix, honan samlar bara pollen på videarter, oftast på sälg Salix caprea.  Arten boparasiteras av videgökbi Nomada leucophthalma och sandgökbi Sphecodes pellucidus.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Blottad mark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)


Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)

Naturvårdsverket. Åtgärdsprogram för hotade bin på Salix, 2008-2012.

Nilsson, L.A. 2007. Spetssandbi Andrena apicata Smith och andra rödlistade sandbin beroende av sälg- och videblommor (Salix) i Sverige - En rapport och statusbedömning 2006. Rapport till länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 2007:12.

Schmid-Egger, C. & Scheuchl, E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz. Band III: Andrenidae. Velden/Vils.

Sörensson, M. 2006. Sandtäkter som värdefulla insektsmiljöer: ett exempel från Trelleborg med tre för Sandinavien nya solitärbin (Hymneoptera: Apiodea). Ent. Tidskr. 127: 117-134.

Sörensson, M. 2007a. Inventering av solitärbin och andra insekter i Maglarps grusgrop 2005. Kommunstyrelsen, Trelleborgs kommun, Trelleborg. 48 pp.

Sörensson, M. 2007b. Flodsandbi Andrena nycthemera i Maglarp - situation och status år 2007. 14 pp. [pdf]

Westrich, P. 1989. Die Wildbienen Baden-Württembergs. Spezieller Teil. Eugen Ulmer GmbH & Co, Germany. (s. 525).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström, 2019

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena nycthemera, Imhoff, 1868 - flodsandbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström, 2019