Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klockgnagbi

Organismgrupp Steklar, Bin Hoplitis mitis
Klockgnagbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 7–9 mm. Klockgnagbiet är ett ganska litet bi med svart kropp. Honan har tät punktur i ansiktet och på munskölden, förutom en karakteristisk punktlöst, oval yta från området mellan antennbaserna till spetsen av munskölden. Honans mellankropp är på ovansidan av nykläckta individer klädd med kort, tät, rödbrun behåring som ljusnar mot vitt på sidorna och undersidan. Med tiden slits och bleknar behåringen. Bakkroppen är försedd med smala vita fransar på ryggplåtarna. Hanen bär liknande färger och teckning och har ett par arttypiska utskott på bakkroppens undersida. Diagnostiskt för svenska förhållanden är i synnerhet den spetsiga tagg som finns på andra buksegmentet. Ögonen på levande djur av båda könen är vackert ljusblå.

Slitna individer kan förväxlas med andra Hoplitis-arter, främst H. claviventris som ofta förekommer i samma miljö. Förväxling i fält torde även kunna ske med taggmurarbi Hoplosmia spinulosa som dock oftast ses söka pollen på gula blommor såsom fibblor Hypochaeris, Hieracium etc. samt krisslor Inula.
Utbredning
Observationer i  Sverige för klockgnagbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd framför allt från Öland och Gotland, men äldre ströfynd finns också i Blekinge och Småland vilket indikerar att det lokalt kan ha funnits små fastlandspopulationer. Ett gammal isolerat fynd i Närke (Ör 1912, Rosén) väckte visst tvivel huruvida det fått en korrekt etikett. Det finns inga andra indikationer på att arten haft någon population så långt norrut. På öarna uppträder arten fortfarande utbrett i lämpliga miljöer men tycks vara minskande även där. Världsutbredningen omfattar bergstrakter i Europa och österut mot Mongoliet och Jakutien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Klockgnagarbiet är spritt och ganska vanligt på torr, blomrik ängsmark och ruderatmark på Gotland och Öland. Lokaler med blåklocka, artens pollenkälla, har troligen initialt gynnats av lägre hävdtryck till följd av nedläggning av småjordbruk på Gotland. Senare tidens hårda bete på Ölands Stora alvar och hård vägkantsslåtter har drastiskt minskat blomresursen för biet. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 (10800-16000) km² och förekomstarean (AOO) till 600 (220-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde och kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Klockgnagbiet, som är knuten till blåklockor Campanula, uppträder på torra ängsmarker, framför allt alvarmark med rikliga förekomster av i synnerhet liten blåklocka, Campanula rotundifolia. Boet anläggs i befintliga håligheter under stenar, i murar och klippor eller under grästuvor. Flygtiden varar från början av juni till början av augusti. Några parasiter är för svenskt vidkommande inte kända. 
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blåklockor
· blåklockor
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Megachilidae (buksamlarbin), Släkte Hoplitis (gnagbin), Art Hoplitis mitis (Nylander, 1852) - klockgnagbi Synonymer Osmia mitis Nylander, 1852

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Klockgnagarbiet är spritt och ganska vanligt på torr, blomrik ängsmark och ruderatmark på Gotland och Öland. Lokaler med blåklocka, artens pollenkälla, har troligen initialt gynnats av lägre hävdtryck till följd av nedläggning av småjordbruk på Gotland. Senare tidens hårda bete på Ölands Stora alvar och hård vägkantsslåtter har drastiskt minskat blomresursen för biet. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 (10800-16000) km² och förekomstarean (AOO) till 600 (220-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde och kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Livskraftig (LC).
Längd 7–9 mm. Klockgnagbiet är ett ganska litet bi med svart kropp. Honan har tät punktur i ansiktet och på munskölden, förutom en karakteristisk punktlöst, oval yta från området mellan antennbaserna till spetsen av munskölden. Honans mellankropp är på ovansidan av nykläckta individer klädd med kort, tät, rödbrun behåring som ljusnar mot vitt på sidorna och undersidan. Med tiden slits och bleknar behåringen. Bakkroppen är försedd med smala vita fransar på ryggplåtarna. Hanen bär liknande färger och teckning och har ett par arttypiska utskott på bakkroppens undersida. Diagnostiskt för svenska förhållanden är i synnerhet den spetsiga tagg som finns på andra buksegmentet. Ögonen på levande djur av båda könen är vackert ljusblå.

Slitna individer kan förväxlas med andra Hoplitis-arter, främst H. claviventris som ofta förekommer i samma miljö. Förväxling i fält torde även kunna ske med taggmurarbi Hoplosmia spinulosa som dock oftast ses söka pollen på gula blommor såsom fibblor Hypochaeris, Hieracium etc. samt krisslor Inula.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för klockgnagbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd framför allt från Öland och Gotland, men äldre ströfynd finns också i Blekinge och Småland vilket indikerar att det lokalt kan ha funnits små fastlandspopulationer. Ett gammal isolerat fynd i Närke (Ör 1912, Rosén) väckte visst tvivel huruvida det fått en korrekt etikett. Det finns inga andra indikationer på att arten haft någon population så långt norrut. På öarna uppträder arten fortfarande utbrett i lämpliga miljöer men tycks vara minskande även där. Världsutbredningen omfattar bergstrakter i Europa och österut mot Mongoliet och Jakutien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Megachilidae - buksamlarbin 
  • Underfamilj
    Megachilinae  
  • Släkte
    Hoplitis - gnagbin 
  • Art
    Hoplitis mitis(Nylander, 1852) - klockgnagbi
    Synonymer
    Osmia mitis Nylander, 1852

Klockgnagbiet, som är knuten till blåklockor Campanula, uppträder på torra ängsmarker, framför allt alvarmark med rikliga förekomster av i synnerhet liten blåklocka, Campanula rotundifolia. Boet anläggs i befintliga håligheter under stenar, i murar och klippor eller under grästuvor. Flygtiden varar från början av juni till början av augusti. Några parasiter är för svenskt vidkommande inte kända. 

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blåklockor - Campanula (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Torrängar med liten blåklocka, den viktigaste pollenkällan, har minskat areellt genom hårt utnyttjande av odlingsmark med kvävegödning och herbicider samt kvävenedfall, men också igenväxning eller försämrad habitatkvalitet på naturbetesmarker. På Ölands alvar har hårt bete under senare år minskat artens möjligheter till överlevnad genom att födoresursen helt enkelt ätits upp av boskapen. På Gotland är det snarare ohävd och förbuskning som minskar artens habitat eftersom boet måste anläggas i öppen miljö. Kombinationen av extremt hårt bete, vägkantsslåtter under högsommaren och eftersommartorka som inträffat under några år på 2000-talet slår troligen hårt mot de ofta individsvaga populationerna av klockgnagbi. 


Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Om möjligt bör man på platser med förekomst av arten minska betestrycket under högsommaren vilket också skulle gynna många andra skyddsvärda arter som förekommer i samma miljö. I de fall arten förekommer på militära övningsfält är det viktigt att en viss markstörning fortgår, vilket både gynnar biet och dess värdväxter. Inom hårt betade områden kan det vara aktuellt att spara spridda buskage med en- och taggbuskar då blommande örter i anslutning till dessa ofta lämnas ifred av betande djur. 

Amiet, F., Herrmann, M., Müller, A. & Neumeyer, R. 2004. Fauna Helvetica 9, Apidae 4 Anthidium, Chelostoma, Coelioxys, Dioxys, Heriades, Lithurgus, Megachile, Osmia, Stelis. Schweizerische Entomologische Gesellschaft.

Johansson, N. 2013. Skyddsvärda insekter i gotländska sanddyner. Inventering och förslag på skötsel. Länsstyrelsen i Gotlands län Rapport nr. 2013:1.

Johansson, N. 2013. Gaddsteklar på Stora Karlsö. Länsstyrelsen i Gotlands län.

Scheuchl, E. 2006. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs. II: Megachilidae-Melittidae. 2:a uppl. Apollo Books. Stenstrup. 

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2013. Rev. Björn Cederberg 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Megachilidae - buksamlarbin 
  • Underfamilj
    Megachilinae  
  • Släkte
    Hoplitis - gnagbin 
  • Art
    Hoplitis mitis, (Nylander, 1852) - klockgnagbi
    Synonymer
    Osmia mitis Nylander, 1852
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2013. Rev. Björn Cederberg 2018.