Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  praktgökbi

Organismgrupp Steklar, Bin Nomada fucata
Praktgökbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 7–10 mm. Huvudet är svart, hos honan med rödgula och hos hanen med gula kinder, käkar, överläpp och munsköldens framkant. Mellankroppen är svart med gula teckningar. Ben och antenner är rödgula, hos hanen ofta med en förmörkning på ovansidan av de mellersta antennsegmenten. Mellankroppens skulderbucklor, vingfjäll och skutell är gula. Bakkroppens första ryggplåt är roströd med svart bas, ryggplåt 2–6 har gula tvärband som blir bredare utåt sidorna. Hos honan kan andra ryggplåten vara roströd i mitten. Bakskenbenen har i spetsen två krumma, tätt sammanfogade tornar. Hos hanen har bakbenens lårring på undersidan en lång hårpensel. Kombinationen gul skutell och gul/svartrandig bakkropp med röd bas gör att arten inte förväxlas med någon annan gökbiart. 
Utbredning
Observationer i  Sverige för praktgökbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten upptäcktes i Sverige först 2001 i Klagshamn och Bunkeflostrand sydväst om Malmö. Redan 2003 kunde ytterligare två populationer upptäckas vid Limhamn, Malmö kn och nära Glumslöv, Landskrona kn. Senare har också fler fyndplatser blivit kända, alla längs den skånska väst- och sydkusten. Arten bedöms som etablerad och ökande i Sverige men är hittills enbart känd i Skåne. Arten är inte påträffad i Norge eller Finland, men är utbredd i Danmark och övriga Europa, Nordafrika och österut till Pakistan. 
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC°)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC°)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Arten påträffades som nyinvandrad 2001 i Skåne och har etablerat sig på flera lokaler längs Öresundskusten. Den lever som boparasit hos det likaledes nyinvandrade sandbiet Andrena flavipes. Populationen är svagt ökande. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-25). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (12-100) km². Populationen är ökande. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från NT till LC.
Ekologi
Praktgökbi förekommer i bokolonier av värdarten bandsandbi Andrena flavipes. De kända lokalerna utgörs av backafallsbranter, kalksand/skalgrusvallar och sandtäkter. Näringssök sker på blommor med relativt lättillgänglig nektar, i Sverige har bl.a. tussilago Tussilago farfara, maskros Taraxacum och vitplister Lamium album noterats. Arten flyger liksom värdarten med två generationer per år, dels från mitten av april till slutet av maj och dels i slutet av juni till slutet av juli. 
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit, Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Apidae (långtungebin), Släkte Nomada (gökbin), Art Nomada fucata Panzer, 1798 - praktgökbi Synonymer

Kategori Livskraftig (LC°)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC°)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten påträffades som nyinvandrad 2001 i Skåne och har etablerat sig på flera lokaler längs Öresundskusten. Den lever som boparasit hos det likaledes nyinvandrade sandbiet Andrena flavipes. Populationen är svagt ökande. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-25). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (12-100) km². Populationen är ökande. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från NT till LC.
Längd 7–10 mm. Huvudet är svart, hos honan med rödgula och hos hanen med gula kinder, käkar, överläpp och munsköldens framkant. Mellankroppen är svart med gula teckningar. Ben och antenner är rödgula, hos hanen ofta med en förmörkning på ovansidan av de mellersta antennsegmenten. Mellankroppens skulderbucklor, vingfjäll och skutell är gula. Bakkroppens första ryggplåt är roströd med svart bas, ryggplåt 2–6 har gula tvärband som blir bredare utåt sidorna. Hos honan kan andra ryggplåten vara roströd i mitten. Bakskenbenen har i spetsen två krumma, tätt sammanfogade tornar. Hos hanen har bakbenens lårring på undersidan en lång hårpensel. Kombinationen gul skutell och gul/svartrandig bakkropp med röd bas gör att arten inte förväxlas med någon annan gökbiart. 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för praktgökbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten upptäcktes i Sverige först 2001 i Klagshamn och Bunkeflostrand sydväst om Malmö. Redan 2003 kunde ytterligare två populationer upptäckas vid Limhamn, Malmö kn och nära Glumslöv, Landskrona kn. Senare har också fler fyndplatser blivit kända, alla längs den skånska väst- och sydkusten. Arten bedöms som etablerad och ökande i Sverige men är hittills enbart känd i Skåne. Arten är inte påträffad i Norge eller Finland, men är utbredd i Danmark och övriga Europa, Nordafrika och österut till Pakistan. 
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Apidae - långtungebin 
  • Underfamilj
    Nomadinae  
  • Släkte
    Nomada - gökbin 
  • Art
    Nomada fucataPanzer, 1798 - praktgökbi

Praktgökbi förekommer i bokolonier av värdarten bandsandbi Andrena flavipes. De kända lokalerna utgörs av backafallsbranter, kalksand/skalgrusvallar och sandtäkter. Näringssök sker på blommor med relativt lättillgänglig nektar, i Sverige har bl.a. tussilago Tussilago farfara, maskros Taraxacum och vitplister Lamium album noterats. Arten flyger liksom värdarten med två generationer per år, dels från mitten av april till slutet av maj och dels i slutet av juni till slutet av juli. 

Ekologisk grupp: Kleptoparasit, Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Nyetablerade arter med individfattiga populationer och få lokaler är särskilt känsliga för insamling. Detta kan illustreras av att praktgökbi samlades intensivt på den begränsade lokalen i Klagshamn året efter att den blev känd och därefter har endast en hane rapporterats från platsen (2005). En kraftig decimering kan innebära sänkt vitalitet hos en kvarvarande population och kan orsaka ett lokalt utdöende. Ett fåtal begränsade lokaler kunde innebära att arten borde platsa på rödlistan, men den nyliga invandringen antyder att ytterligare påfyllning från Danmark skulle kunna förväntas vilket har medfört att risken för utdöende från Sverige nedvärderats. 

Amiet, F., Herrmann, M., Müller, A. & Neumeyer, R. 2007. Apidae 5. Fauna Helvetica 20: 1-356.

Nilsson, L.A. & Cederberg, B. 2001. Nomada fucata, ett för Sverige nytt gökbi (Hymenoptera: Anthophoridae). Entomologisk Tidskrift 12 (1-2): 19-22.

Celary, W. 1995. Nomadini (Hymenoptera, Apoidea, Anthophoridae) of Poland. Monografie Fauny Polski 20: 1-281.

Edwards, R. & Telfer, M. (red.) 2001. Provisional atlas of the aculeate Hymenoptera of Britain and Ireland. Part 4. Bees, Wasps and Ants Recording Society.

Madsen, H.B. & Calabuig, I. 2012. Kommenteret checkliste over Danmarks bier - Del 5: Apidae (Hymenoptera, Apoidea). Ent. Meddr 80: 7-52.

Scheuchl, E. 2000. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs. Band 1. Schlüssel der Gattungen und der Arten der familie Anthophoridae. 2:a upplagan, Velden.

Westrich P. 1990. Die Bienen Baden-Württembergs I-II. Ulmer, Stuttgart. 972 s.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Apidae - långtungebin 
  • Underfamilj
    Nomadinae  
  • Släkte
    Nomada - gökbin 
  • Art
    Nomada fucata, Panzer, 1798 - praktgökbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2018.