Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hållav

Organismgrupp Lavar Menegazzia terebrata
Hållav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hål-lav är en bladlav med ihålig, gröngrå bål och brun eller svart undersida som saknar rhiziner. En viktig karaktär är de runda eller ovala hålen på bålens ovansida. På bålens ovansida finns ofta också små, 1–2 mm breda soral som sitter på kanten av små kratrar. Apothecier är mycket sällsynta. Hål-lav liknar den vanliga arten blåslav Hypogymnia physodes, vilken dock saknar hål och soral på ovansidan av bålen.
Utbredning
Länsvis förekomst för hållav Observationer i  Sverige för hållav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hål-lav har en sydlig utbredning men påträffas upp till Medelpad och Jämtland. Totalt finns idag ca 300 lokaler. Vissa uppgifter tyder på att arten är på tillbakagång. På många av lokalerna förekommer den bara på ett träd. I Europa är den också känd från huvudsakligen södra delarna av Norge (rödlistad), Finland (rödlistad), Väst- och Centraleuropa samt från Svarta havs-området och Kaukasus. Utanför Europa förekommer arten i östra Asien, Nordamerika, Sydamerika, Nya Zeeland och Tasmanien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer främst på klibbal i sumpskog och klibbalskärr samt på mossiga skuggiga klippor. Lokalerna karaktäriseras av en kombination av hög luftfuktighet och ljusöppet läge varför igenväxning är ett hot. Lämpliga träd nyskapas i begränsad omfattning. Totalt finns omkring 300 aktuella lokaler i södra och mellersta Sverige. På många av lokalerna förekommer den bara på ett träd varför risken är stor att arten försvinner av slumpfaktorer. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (1800-2700). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (300-450). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (1200-1800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (25-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Hål-lav förekommer i fuktig och skyddad miljö som intill bäckar eller våta marker. Den tycks främst förekomma på klibbal i sumpskog och klibbalskärr samt mossiga, skuggiga klippor. Den förekommer också på björk och ask i samma typ av skog. Någon gång påträffas den på gran och enbuskar. I områden med humidare klimat, t.ex. i västra Norge, kan den hittas i skogsbryn och andra mer öppna skogsmiljöer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Vattendrag
Vattendrag
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· gran
· gran
· klibbal
· klibbal
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Menegazzia (hållavar), Art Menegazzia terebrata (Hoffm.) A.Massal. - hållav Synonymer Parmelia pertusa (Schrank) Schaer., Menegazzia pertusa (Schrank) Stein, Lobaria terebrata Hoffm., hål-lav

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer främst på klibbal i sumpskog och klibbalskärr samt på mossiga skuggiga klippor. Lokalerna karaktäriseras av en kombination av hög luftfuktighet och ljusöppet läge varför igenväxning är ett hot. Lämpliga träd nyskapas i begränsad omfattning. Totalt finns omkring 300 aktuella lokaler i södra och mellersta Sverige. På många av lokalerna förekommer den bara på ett träd varför risken är stor att arten försvinner av slumpfaktorer. Antalet reproduktiva individer skattas till 2400 (1800-2700). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (300-450). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (1200-1800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (25-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Hål-lav är en bladlav med ihålig, gröngrå bål och brun eller svart undersida som saknar rhiziner. En viktig karaktär är de runda eller ovala hålen på bålens ovansida. På bålens ovansida finns ofta också små, 1–2 mm breda soral som sitter på kanten av små kratrar. Apothecier är mycket sällsynta. Hål-lav liknar den vanliga arten blåslav Hypogymnia physodes, vilken dock saknar hål och soral på ovansidan av bålen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hållav

Länsvis förekomst och status för hållav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hållav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hål-lav har en sydlig utbredning men påträffas upp till Medelpad och Jämtland. Totalt finns idag ca 300 lokaler. Vissa uppgifter tyder på att arten är på tillbakagång. På många av lokalerna förekommer den bara på ett träd. I Europa är den också känd från huvudsakligen södra delarna av Norge (rödlistad), Finland (rödlistad), Väst- och Centraleuropa samt från Svarta havs-området och Kaukasus. Utanför Europa förekommer arten i östra Asien, Nordamerika, Sydamerika, Nya Zeeland och Tasmanien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Menegazzia - hållavar 
  • Art
    Menegazzia terebrata(Hoffm.) A.Massal. - hållav
    Synonymer
    Parmelia pertusa (Schrank) Schaer.
    Menegazzia pertusa (Schrank) Stein
    Lobaria terebrata Hoffm.
    hål-lav

Hål-lav förekommer i fuktig och skyddad miljö som intill bäckar eller våta marker. Den tycks främst förekomma på klibbal i sumpskog och klibbalskärr samt mossiga, skuggiga klippor. Den förekommer också på björk och ask i samma typ av skog. Någon gång påträffas den på gran och enbuskar. I områden med humidare klimat, t.ex. i västra Norge, kan den hittas i skogsbryn och andra mer öppna skogsmiljöer.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Ädellövskog, Löv-/barrblandskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Avverkning av sumpskogar eller dikning av klibbalskärr och andra sumpmarker utgör ett hot. För klippförekomsterna utgör avverkning av fuktighetsbevarande skog ett hot. Ett annat hot är att klibbal på lång sikt kan konkurreras ut av andra trädslag, främst gran. Kraftig beskuggning från gran kan på sikt hota vissa förekomster. Mindre sumpskogar som lämnas utan skyddszon vid slutavverkning får en ökad ljus- och vindexponering vilket hotar arten. De små populationerna på lokalerna gör att risken är stor att arten försvinner av slumpfaktorer. Lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Lokaler med hål-lav måste undantas från produktionsinriktat skogsbruk inklusive dikning och andra ändringar av hydrologin. Särskilt rika förekomster bör skyddas. Föryngring av al och ask i alsumpskogar och utmed vattendrag med hål-lav måste säkerställas.
Hål-lav är Gästriklands landskapslav. Hål-lav är den ena av två arter av släktet Menegazzia i Europa. De flesta av arterna i Menegazzia förekommer på södra halvklotet. Utländska namn – NO: Skoddelav, FI: Reikäkarve.

Degelius, G. 1933. Lichenologiska bidrag 5. Fynd av sällsynta Parmelia-arter. Bot. Not. 86: 509–519.

Hasselrot, T. E. 1945. Fynd av sällsynta eller förbisedda lavar i Västergötland. Svensk Bot. Tidskr. 39: 125–136.

Hermansson, J. 2005. Hål-lav. I: Arvidsson, L. & Hultengren, S. (red.), Svenska landskapslavar. Naturcentrum, Stenungsund.

Kuusinen, M., Puolasmaa, A. & Ahlholm, I. 1993. Distribution and ecology of five threatened lichen species on shaded rock faces in Finland. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 69: 21–31.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Leif Andersson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Menegazzia - hållavar 
  • Art
    Menegazzia terebrata, (Hoffm.) A.Massal. - hållav
    Synonymer
    Parmelia pertusa (Schrank) Schaer.
    Menegazzia pertusa (Schrank) Stein
    Lobaria terebrata Hoffm.
    hål-lav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Leif Andersson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.