Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Platysoma lineare

Organismgrupp Skalbaggar, Stumpbaggar och strandsandbaggar Platysoma lineare
  Skalbaggar, Stumpbaggar och strandsandbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3–4 mm lång, enfärgat svart skalbagge med långsträckt, tillplattad kropp. Den vuxna skalbaggen är jämnbred med sex tydliga längsfåror på vardera täckvingen (därav namnet linjerad), varav de två innersta är avkortade framtill och gör att det finns en rektangulär skinande yta vid täckvingesömmen. Benen är kraftiga med utplattade, taggiga skenben. Linjerad plattstumpbagge tillhör ett släkte (Platysoma) med sex svenska arter som ibland är svåra att skilja från varandra. Linjerad plattstumpbagge är en av de större arterna i släktet, och kan främst förväxlas med stora individ av vanlig plattstumpbagge (P. angustatum) och avlång plattstumpbagge (P. elongatum). Felbestämningar gör att fynddata för linjerad plattstumpbagge bör kontrolleras av specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Platysoma lineare Observationer i  Sverige för Platysoma lineare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i spridda landskap från Skåne till Lule lappmark. De flesta fynden är dock gamla. Efter 2000 finns säkra fynd endast från Blekinge, Södermanland, Dalarna, Västerbotten och Norrbotten. Arten är känd från alla våra grannländer inkl. de baltiska staterna. Den europeiska utbredningen inkluderar Central- och Sydeuropa (Italien, Frankrike, Schweiz, Spanien, Österrike m.fl. länder), men arten saknas i Grekland och på Brittiska öarna. Artens förekomstområden i Centraleuropa är främst tallskogar i bergsområden som Alperna (Vienna 1980). Världsutbredningen omfattar Europa, Kaukasus och hela Ryssland, inkl. Sibirien (Mazur 2004).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lever som rovdjur under barken på barkborreangripna barrträd, främst på tall med mindre märgborre och gran angripen av granbarkborre. Påträffad i spridda landskap från Skåne till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Ett rovdjur som lever under barken på döende, barkborreangripna barrträd (Saalas 1917, Koch 1989). Arten har hittats i gångarna av minst 13 olika arter av barkborrar (Saalas 1917, Mazur 1981, Õunap 2001), men i Sverige främst på tall med mindre märgborre (Tomicus minor) eller större märgborre (T. piniperda) och gran med granbarkborre (Ips typographus). I Mellaneuropa även på silvergran (Abies alba) och sibirisk lärk (Larix sibirica)(Mazur 1981). I två av totalt 27 undersökta naturreservat i Västerbottens och Norrbottens län hittades arten enbart på tallar med mindre märgborre (Pettersson, opubl.). Inga fynd gjordes i de 15 naturreservat som enbart uppvisade spår av större märgborre. Troligen gynnas arten av en hög täthet av barkborrar på barrträd. I norra Sverige finns dessa förutsättningar främst inom naturreservat, medan i södra Sverige stormfällningar (t.ex. stormarna Gudrun och Per i Götaland) kan gynna arten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Histeridae (stumpbaggar), Släkte Platysoma, Art Platysoma lineare Erichson, 1834 Synonymer Cylister linearis (Erichson, 1834), linjerad plattstumpbagge

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lever som rovdjur under barken på barkborreangripna barrträd, främst på tall med mindre märgborre och gran angripen av granbarkborre. Påträffad i spridda landskap från Skåne till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En 3–4 mm lång, enfärgat svart skalbagge med långsträckt, tillplattad kropp. Den vuxna skalbaggen är jämnbred med sex tydliga längsfåror på vardera täckvingen (därav namnet linjerad), varav de två innersta är avkortade framtill och gör att det finns en rektangulär skinande yta vid täckvingesömmen. Benen är kraftiga med utplattade, taggiga skenben. Linjerad plattstumpbagge tillhör ett släkte (Platysoma) med sex svenska arter som ibland är svåra att skilja från varandra. Linjerad plattstumpbagge är en av de större arterna i släktet, och kan främst förväxlas med stora individ av vanlig plattstumpbagge (P. angustatum) och avlång plattstumpbagge (P. elongatum). Felbestämningar gör att fynddata för linjerad plattstumpbagge bör kontrolleras av specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Platysoma lineare

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Platysoma lineare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i spridda landskap från Skåne till Lule lappmark. De flesta fynden är dock gamla. Efter 2000 finns säkra fynd endast från Blekinge, Södermanland, Dalarna, Västerbotten och Norrbotten. Arten är känd från alla våra grannländer inkl. de baltiska staterna. Den europeiska utbredningen inkluderar Central- och Sydeuropa (Italien, Frankrike, Schweiz, Spanien, Österrike m.fl. länder), men arten saknas i Grekland och på Brittiska öarna. Artens förekomstområden i Centraleuropa är främst tallskogar i bergsområden som Alperna (Vienna 1980). Världsutbredningen omfattar Europa, Kaukasus och hela Ryssland, inkl. Sibirien (Mazur 2004).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Histeroidea  
  • Familj
    Histeridae - stumpbaggar 
  • Underfamilj
    Histerinae  
  • Tribus
    Platysomatini  
  • Släkte
    Platysoma  
  • Art
    Platysoma lineareErichson, 1834
    Synonymer
    Cylister linearis (Erichson, 1834)
    linjerad plattstumpbagge

Ett rovdjur som lever under barken på döende, barkborreangripna barrträd (Saalas 1917, Koch 1989). Arten har hittats i gångarna av minst 13 olika arter av barkborrar (Saalas 1917, Mazur 1981, Õunap 2001), men i Sverige främst på tall med mindre märgborre (Tomicus minor) eller större märgborre (T. piniperda) och gran med granbarkborre (Ips typographus). I Mellaneuropa även på silvergran (Abies alba) och sibirisk lärk (Larix sibirica)(Mazur 1981). I två av totalt 27 undersökta naturreservat i Västerbottens och Norrbottens län hittades arten enbart på tallar med mindre märgborre (Pettersson, opubl.). Inga fynd gjordes i de 15 naturreservat som enbart uppvisade spår av större märgborre. Troligen gynnas arten av en hög täthet av barkborrar på barrträd. I norra Sverige finns dessa förutsättningar främst inom naturreservat, medan i södra Sverige stormfällningar (t.ex. stormarna Gudrun och Per i Götaland) kan gynna arten.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten missgynnas direkt av slutavverkning då dess bytesdjur (mindre märgborre) också missgynnas. Mindre märgborre är en signalart för höga naturvärden i tallskogar i övre Norrland (Anonym 2002), och är en barkborreart som blir alltmer bunden till naturreservat i norra Sverige. I södra Sverige utnyttar arten både granbarkborre och större märgborre som bytesdjur, vilket gör att arten kanske inte är lika bunden till naturskogar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Artens biologi och aktuella status bör studeras närmare. Tallskogar med stark förekomst av mindre märgborre bör avsättas som reservat. Hänsyn bör tas vid slutavverkning av talldominerad skog så att avverkningsrester som gren- och toppdelar (s.k. GROT) lämnas.

Åtgärdsprogram Fastställt

Anonym. 2002. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. 105 s.

Koch, K. 1989. Die Käfer Mitteleuropas. Ökologie, Band 1. Goecke & Evers, Krefeld. 440 s.

Mazur, S. 1981. Histeridae gnilikowate (Insecta: Coleoptera). Fauna Polski 9: 1–205.

Mazur, S. 2004. Histeridae, s. 68-102. I: Löbl, I. & Smetana, A. (red.). Catalogue of Palearctic Coleoptera. Vol. 2. Steenstrup, Apollo Books. 942 s.

Õunap, H. 2001. Insect predators and parasitoids of bark beetles (Coleoptera, Scolytidae) in Estonia. PhD thesis, Tartu, 121 s.

Saalas, U. 1917. Die Fichtenkäfer Finnlands. I. Allgemeiner teil und spezieller teil 1. Ann. Acad. Sci. Fennicae. Helsingfors. 547 s.

Schroeder, L.M. & Weslien, J. 1994. Reduced offspring production in bark beetle Tomicus piniperda in pine bolts baited with ethanol and a-pinene, which attract antagonistic insects. J. Chemical Ecol. 20: 1429–1444.

Vienna, P. 1980. Fauna d'Italia. Coleoptera Histeridae. Edizioni Calderini, Bologna. 386 s.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Pettersson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Histeroidea  
  • Familj
    Histeridae - stumpbaggar 
  • Underfamilj
    Histerinae  
  • Tribus
    Platysomatini  
  • Släkte
    Platysoma  
  • Art
    Platysoma lineare, Erichson, 1834
    Synonymer
    Cylister linearis (Erichson, 1834)
    linjerad plattstumpbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Pettersson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.