Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Oxypoda doderoi

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Oxypoda doderoi
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En drygt 2 mm lång brunsvart kortvinge. Arten kan bestämmas med hjälp av Palm 1972 men är svårbestämd och bestämningen måste granskas av en specialist
Utbredning
Länsvis förekomst för Oxypoda doderoi Observationer i  Sverige för Oxypoda doderoi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i spridda landskap från Småland till Lycksele lappmark. Arten togs som ny för Sverige 1945 och påträffades sedan i nio landskap men tycks sedan ha blivit sällsyntare och det finns mycket få nyare fynd (Artportalen 2015). Det enda kända fyndet efter 1977 är ett fynd 1999 från norra delen av Västergötland (Jansson 2000). Från grannländerna endast känd från Finland. Arten förekommer i Europa och Turkiet och är överallt sällsynt men något vanligare i Östeuropa (Assing 2013, Horion 1967, Löbl & Smetana 2004).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lever i olika typer av spillning, bl.a. häst- och fårspillning, men även i ruttnande vegetabilier som halmhögar. Även i förna och mossa vid våtmarker. Framför allt påträffad i skogsområden. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Lever framför allt i olika typer av spillning, bl.a. häst-, får- och hjortspillning, men även i ruttnande vegetabilier som halmhögar (Palm 1972, Lundberg 1973, Horion 1967). Framför allt påträffad i skogsområden men i sådana områden även i spillning på öppna hagmarker. Förutom i spillning och halm är arten utomlands även påträffad sällsynt i förna och mossa vid våtmarker (Horion 1967). Fullbildade individer påträffas framför allt under juni-september (Artportalen 2015).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· får
· får
· häst
· häst
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Oxypoda, Art Oxypoda doderoi Bernhauer, 1902 Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lever i olika typer av spillning, bl.a. häst- och fårspillning, men även i ruttnande vegetabilier som halmhögar. Även i förna och mossa vid våtmarker. Framför allt påträffad i skogsområden. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En drygt 2 mm lång brunsvart kortvinge. Arten kan bestämmas med hjälp av Palm 1972 men är svårbestämd och bestämningen måste granskas av en specialist

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Oxypoda doderoi

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Oxypoda doderoi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i spridda landskap från Småland till Lycksele lappmark. Arten togs som ny för Sverige 1945 och påträffades sedan i nio landskap men tycks sedan ha blivit sällsyntare och det finns mycket få nyare fynd (Artportalen 2015). Det enda kända fyndet efter 1977 är ett fynd 1999 från norra delen av Västergötland (Jansson 2000). Från grannländerna endast känd från Finland. Arten förekommer i Europa och Turkiet och är överallt sällsynt men något vanligare i Östeuropa (Assing 2013, Horion 1967, Löbl & Smetana 2004).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Oxypodini  
  • Släkte
    Oxypoda  
  • Art
    Oxypoda doderoiBernhauer, 1902

Lever framför allt i olika typer av spillning, bl.a. häst-, får- och hjortspillning, men även i ruttnande vegetabilier som halmhögar (Palm 1972, Lundberg 1973, Horion 1967). Framför allt påträffad i skogsområden men i sådana områden även i spillning på öppna hagmarker. Förutom i spillning och halm är arten utomlands även påträffad sällsynt i förna och mossa vid våtmarker (Horion 1967). Fullbildade individer påträffas framför allt under juni-september (Artportalen 2015).

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö, Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Efterlämningar av djur (Viktig)
· får - Ovis aries (Har betydelse)
· häst - Equus caballus (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Artens tillbakagång är sannolikt orsakad av minskningen av betesdjur, framför allt av häst. Det är sannolikt att både den minskade tillgången på spillning men även på halmhögar i skogslandskapet har haft en negativ effekt på artens förekomst. Det är möjligt att det ökade antalet hästar har ökat kan ha en positiv effekt på artens förekomst hittills har inte en sådan effekt kunnat observeras.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Artens förekomst behöver kartläggas för att bättre kunna avgöra vilka lokaler som är av speciellt värde för att säkerställa artens förekomst. Det finns idag en stor kunskapsbrist vad gäller spillningslevande kortvingar. Det är viktigt att bete i skogslandskapet med och häst och får bibehålls, speciellt gäller detta sannolikt bete av häst. Detta är av speciell vikt för lokaler där arten har en känd förekomst. Det är också viktigt att det finns tillgång på halmhögar som får ligga kvar öppet på mark under en längre tid (>1 år).

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. http://www.artportalen.se [uttag 2015-03-13].

Assing, V. & Schülke, M. 2012. Die Käfer Mitteleuropas. Band 4. Heidelberg, Tyskland.

Horion, A. 1967. Faunistik der mitteleuropäischen Käfer. Band XI. Staphylinidae, 3 Teil. Ûberlingen.

Jansson, N. 2000. Inventering av vedlevande skalbaggar vid tre lövbrännor i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr. 2000:25.

Lundberg, S. 1973. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggar 14. Entomologisk tidskrift, 94:28.

Lundblad, O. 1950. Studier över insektsfaunan i Fiby urskog. Kungliga Vetenskapsakademiens avhandlingar i naturskyddsärenden, n:o 6. Stockholm.

Löbl, I. & Smetana, A (ed.). 2004. Catalogue of Palaearctic Coleoptera. Volume 2. Stenstrup, Danmark.

Palm, T. 1972. Svensk Insektsfauna. Kortvingar, häfte 7. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Ramqvist 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Oxypodini  
  • Släkte
    Oxypoda  
  • Art
    Oxypoda doderoi, Bernhauer, 1902
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Ramqvist 2015.