Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  prickig veddynlav

Organismgrupp Lavar Micarea melaeniza
Prickig veddynlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Prickig veddynlav är en skorplav med otydlig till vitaktig bål och upp till 0,3 mm breda, konvexa, svarta apothecier. Sporerna är något böjda, osepterade och 5–9 × 2,5–3,8 µm. Pyknid är vanliga, svarta, ofta sittande på ett skaft och 80–300 × 40–70 µm (inkluderande skaftet). Konidierna är 2,6–3,6 × 1–1,3 µm. Övre delen av hymeniet är blågrönt och hypotheciet är mörkt brunt. Bålen och apothecierna reagerar C–, hymeniet reagerar K– och hypotheciet HNO3– eller svagt rödaktigt. Med de konvexa svarta apothecierna, de skaftade pykniden, den otydliga bålen och växtsättet går den inte att skilja från Micarea misella och M. nigella i fält. Under mikroskopet skiljer den sig från M. misella framförallt på att denna har ett hymenium som reagerar K+ violett och ett färglöst hypothecium. Från M. nigella skiljer den sig genom att denna har ett hymenium som reagerar K+ grönt och ett hypothecium som är purpurbrunt och reagerar HNO3+ purpurrött. Den är också mycket lik M. botryoides vilken dock har 0–1(–3)-septerade sporer som är 8–16 × 2,3–4 µm och konidier som är 3,5–4,8 × 1–1,5 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för prickig veddynlav Observationer i  Sverige för prickig veddynlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs på material från en lokal i Hälsingland 1892 och det finns ytterligare en 1800-tals lokal vardera i Småland och Ångermanland. Trots att systematiken är klarlagd och att den eftersökts i andra länder har den inte hittats någon annanstans. Detta indikerar att arten är mycket ovanlig eller utdöd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Är känd från Hälsingland, Småland och Ångermanland men är inte sedd sedan 1892. Växte på multnande barrträdsved i barrskog. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Prickig veddynlav växte på multnande barrträdsved i barrskog, i övrigt är inget ytterligare känt om dess ekologi. Den växte tillsammans med vanliga arter som t.ex. kopparspik Calicium salicinum, liten vaxlav Dimerella pineti, blåslav Hypogymnia physodes, blekskaftad dynlav Micarea anterior, vedstiftdynlav M. misella, dynlav M. prasina och granlav Vulpicida pinastri.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· barrträd
· barrträd
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Pilocarpaceae, Släkte Micarea (dynlavar), Art Micarea melaeniza Hedl. - prickig veddynlav Synonymer Lecidea melaeniza (Hedl.) Zahlbr., Lecidea melaeniza (Hedl.) H.Magn.

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Är känd från Hälsingland, Småland och Ångermanland men är inte sedd sedan 1892. Växte på multnande barrträdsved i barrskog. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Prickig veddynlav är en skorplav med otydlig till vitaktig bål och upp till 0,3 mm breda, konvexa, svarta apothecier. Sporerna är något böjda, osepterade och 5–9 × 2,5–3,8 µm. Pyknid är vanliga, svarta, ofta sittande på ett skaft och 80–300 × 40–70 µm (inkluderande skaftet). Konidierna är 2,6–3,6 × 1–1,3 µm. Övre delen av hymeniet är blågrönt och hypotheciet är mörkt brunt. Bålen och apothecierna reagerar C–, hymeniet reagerar K– och hypotheciet HNO3– eller svagt rödaktigt. Med de konvexa svarta apothecierna, de skaftade pykniden, den otydliga bålen och växtsättet går den inte att skilja från Micarea misella och M. nigella i fält. Under mikroskopet skiljer den sig från M. misella framförallt på att denna har ett hymenium som reagerar K+ violett och ett färglöst hypothecium. Från M. nigella skiljer den sig genom att denna har ett hymenium som reagerar K+ grönt och ett hypothecium som är purpurbrunt och reagerar HNO3+ purpurrött. Den är också mycket lik M. botryoides vilken dock har 0–1(–3)-septerade sporer som är 8–16 × 2,3–4 µm och konidier som är 3,5–4,8 × 1–1,5 µm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för prickig veddynlav

Länsvis förekomst och status för prickig veddynlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för prickig veddynlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs på material från en lokal i Hälsingland 1892 och det finns ytterligare en 1800-tals lokal vardera i Småland och Ångermanland. Trots att systematiken är klarlagd och att den eftersökts i andra länder har den inte hittats någon annanstans. Detta indikerar att arten är mycket ovanlig eller utdöd.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Pilocarpaceae  
  • Släkte
    Micarea - dynlavar 
  • Art
    Micarea melaenizaHedl. - prickig veddynlav
    Synonymer
    Lecidea melaeniza (Hedl.) Zahlbr.
    Lecidea melaeniza (Hedl.) H.Magn.

Prickig veddynlav växte på multnande barrträdsved i barrskog, i övrigt är inget ytterligare känt om dess ekologi. Den växte tillsammans med vanliga arter som t.ex. kopparspik Calicium salicinum, liten vaxlav Dimerella pineti, blåslav Hypogymnia physodes, blekskaftad dynlav Micarea anterior, vedstiftdynlav M. misella, dynlav M. prasina och granlav Vulpicida pinastri.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· barrträd - Conifers - red list assemblage (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Då ekologin är dåligt känd är också hotbilden oklar. Arten var dock knuten till ved i barrskogar och den minskning av mängden ved som har skett kan vara förklaring till artens försvinnande. I främst södra Sverige kan luftföroreningar också ha varit negativ för arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör ytterligare eftersökas. Om arten återfinns måste ekologin och hotbilden klargöras och arten skyddas. Då arten endast är funnen i Sverige har Sverige ett stort ansvar för denna art.

Coppins, B. 1983. A taxonomic study of the lichen genus Micarea in Europe. Bull. Br. Mus. nat. Hist. (Bot.) 11(2).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Pilocarpaceae  
  • Släkte
    Micarea - dynlavar 
  • Art
    Micarea melaeniza, Hedl. - prickig veddynlav
    Synonymer
    Lecidea melaeniza (Hedl.) Zahlbr.
    Lecidea melaeniza (Hedl.) H.Magn.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.