Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kortskaftad ärgspik

Organismgrupp Lavar Microcalicium ahlneri
Kortskaftad ärgspik Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kortskaftad ärgspik är en epifytisk, olicheniserad svamp (dvs. inte en lav). Arten har som knappnålslavarna en lös spormassa (mazaedium) i apothecierna och därför behandlas den ofta tillsammans med knappnålslavarna. Bål saknas och svampmycelet är insänkt i underlaget. Den är ibland löst associerad med grönalger. Apothecierna är kortskaftade och upp till 1,1 mm höga, i regel enkla men ibland förgrenade. Huvudet är relativt smalt och ibland högre än sin bredd. Huvudet har en grön anstrykning (ärgfärgad) medan fruktkropparna i övrigt är svarta med en smågrynig yta. Sporerna är ensepterade, blekt grönbruna, ellipsoida och 5-7 × 2,0-2,5 µm. En liknande art är långskaftad ärgspik Microcalicium arenarium, som skiljer sig genom sitt längre skaft och genom att den växer på sten eller rotvältor på bålen av citrongul skivlav Psilolechia lucida eller sällsynt också på andra skorplavar. Ärgspik M. disseminatum saknar nästan helt skaft och huvudet är ofta betydligt högre än dess bredd.
Utbredning
Länsvis förekomst för kortskaftad ärgspik Observationer i  Sverige för kortskaftad ärgspik
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
På grund av sin oansenlighet och sitt undanskymda växtsätt har kortskaftad ärgspik tidigare varit förbisedd. Den förekommer i större delen av landet, från Skåne till Lule lappmark (Artportalen 2016). Arten är ovanligast i Götaland. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Kortskaftad ärgspik saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Norge (Nära hotad NT, Timdal 2015). Världsutbredningen omfattar Europa, Nordamerika och Asien (Tibell 1999).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
Växer på dimensionsavverkningsstubbar, på högstubbar och torrakor, främst av tall, men ibland även på gran. Förekommer framförallt i håligheter på brunrötad ved. Artens population minskar, dels på grund av att substrat nybildas i mindre omfattning än de försvinner beroende t.ex. på ålder eller vid avverkning, gallring och markberedning. Arten avfördes från rödlistan år 2000 men uppfyller nu kriterierna för rödlistning. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1000-10000). Minskningstakten uppgår till 15 (5-20) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Ekologi
Arten förekommer i barrträdsdominerade skogar och växer nästan uteslutande på tallved, sällsynt även på ved av andra barrträd samt på ek. Den föredrar gamla högstubbar i fuktig och halvöppen miljö, t.ex. i myrkanter, sumpskog och brandpräglad skog (Hermansson m.fl. 2008). Arten är en utmärkt indikator-/signalart för dessa typer av skog (Nitare 2000). Den påträffas ofta på insidan av ihåliga stubbar, i sprickor i veden eller djupt inne i håligheter där den är skyddad från regn. I de allra flesta fallen rör det sig om kraftigt nedbruten ytved som har blivit porös p.g.a. svamp- och insektsangrepp. Det finns också fynd där arten förekommer på hård ytved på äldre stubbar, men aldrig på nyligen avbarkade torrakor eller högstubbar. Även om det på lokaler med kortskaftad ärgspik ofta påträffas andra rödlistade lavar, så förekommer det sällan andra rödlistade lavar på samma underlag.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Ascomycota, ordines incertae sedis, Ordning Ascomycota, families incertae sedis, Familj Microcaliciaceae, Släkte Microcalicium (ärgspikar), Art Microcalicium ahlneri Tibell - kortskaftad ärgspik Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)

Dokumentation Växer på dimensionsavverkningsstubbar, på högstubbar och torrakor, främst av tall, men ibland även på gran. Förekommer framförallt i håligheter på brunrötad ved. Artens population minskar, dels på grund av att substrat nybildas i mindre omfattning än de försvinner beroende t.ex. på ålder eller vid avverkning, gallring och markberedning. Arten avfördes från rödlistan år 2000 men uppfyller nu kriterierna för rödlistning. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1000-10000). Minskningstakten uppgår till 15 (5-20) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Kortskaftad ärgspik är en epifytisk, olicheniserad svamp (dvs. inte en lav). Arten har som knappnålslavarna en lös spormassa (mazaedium) i apothecierna och därför behandlas den ofta tillsammans med knappnålslavarna. Bål saknas och svampmycelet är insänkt i underlaget. Den är ibland löst associerad med grönalger. Apothecierna är kortskaftade och upp till 1,1 mm höga, i regel enkla men ibland förgrenade. Huvudet är relativt smalt och ibland högre än sin bredd. Huvudet har en grön anstrykning (ärgfärgad) medan fruktkropparna i övrigt är svarta med en smågrynig yta. Sporerna är ensepterade, blekt grönbruna, ellipsoida och 5-7 × 2,0-2,5 µm. En liknande art är långskaftad ärgspik Microcalicium arenarium, som skiljer sig genom sitt längre skaft och genom att den växer på sten eller rotvältor på bålen av citrongul skivlav Psilolechia lucida eller sällsynt också på andra skorplavar. Ärgspik M. disseminatum saknar nästan helt skaft och huvudet är ofta betydligt högre än dess bredd.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kortskaftad ärgspik

Länsvis förekomst och status för kortskaftad ärgspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kortskaftad ärgspik

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



På grund av sin oansenlighet och sitt undanskymda växtsätt har kortskaftad ärgspik tidigare varit förbisedd. Den förekommer i större delen av landet, från Skåne till Lule lappmark (Artportalen 2016). Arten är ovanligast i Götaland. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Kortskaftad ärgspik saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Norge (Nära hotad NT, Timdal 2015). Världsutbredningen omfattar Europa, Nordamerika och Asien (Tibell 1999).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Ascomycota, classes incertae sedis  
  • Klass
    Ascomycota, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Ascomycota, families incertae sedis  
  • Familj
    Microcaliciaceae  
  • Släkte
    Microcalicium - ärgspikar 
  • Art
    Microcalicium ahlneriTibell - kortskaftad ärgspik

Arten förekommer i barrträdsdominerade skogar och växer nästan uteslutande på tallved, sällsynt även på ved av andra barrträd samt på ek. Den föredrar gamla högstubbar i fuktig och halvöppen miljö, t.ex. i myrkanter, sumpskog och brandpräglad skog (Hermansson m.fl. 2008). Arten är en utmärkt indikator-/signalart för dessa typer av skog (Nitare 2000). Den påträffas ofta på insidan av ihåliga stubbar, i sprickor i veden eller djupt inne i håligheter där den är skyddad från regn. I de allra flesta fallen rör det sig om kraftigt nedbruten ytved som har blivit porös p.g.a. svamp- och insektsangrepp. Det finns också fynd där arten förekommer på hård ytved på äldre stubbar, men aldrig på nyligen avbarkade torrakor eller högstubbar. Även om det på lokaler med kortskaftad ärgspik ofta påträffas andra rödlistade lavar, så förekommer det sällan andra rödlistade lavar på samma underlag.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten indikerar kontinuerlig tillgång till gamla högstubbar i kombination med hög och jämn luftfuktighet. Skogsbruk på lokaler med kortskaftad ärgspik utgör ett hot. Ofta lämnas lämpliga högstubbar på kalhyggen och i små hänsynsytor, vilket gynnar arten. På lång sikt bildas färre lämpliga substrat än vad som försvinner. Avverkning av barrträdsdominerade bestånd av naturskogskaraktär utgör ett långsiktigt hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
En viktig åtgärd vid avverkningar är att regelmässigt lämna kvar grova högstubbar av tall och gran, gärna med en skyddande ridå av träd mot öppna, kringliggande hyggen. Naturskogsartade bestånd med riklig förekomst av gamla och grova tallhögstubbar bör undantas från skogsbruk. Ibland kan det vara befogat att röja bort yngre gran för att undvika för tät barrskog.
Utländska namn - NO: Rotnål, FI: Kantoparakka.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-08]

Hermansson, J., Bratt, L. & Oldhammer, B. 2008. Hotade och sällsynta växter i Dalarna, del 2 - lavar och mossor. Dalarnas Botaniska Förening.

Karström, M. 1993. Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod - formulering av biologiska kriterier för urval av sökbiotoper. I: Olsson, G. A. & Gransberg, M. (red.), Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket, Rapport 4276, sid. 19-96.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-70. Uddevalla.

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-08]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Svante Hultengren & Anders Nordin 1999. Rev. Janolof Hermansson, Svante Hultengren & Göran Thor 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Ascomycota, classes incertae sedis  
  • Klass
    Ascomycota, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Ascomycota, families incertae sedis  
  • Familj
    Microcaliciaceae  
  • Släkte
    Microcalicium - ärgspikar 
  • Art
    Microcalicium ahlneri, Tibell - kortskaftad ärgspik
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Svante Hultengren & Anders Nordin 1999. Rev. Janolof Hermansson, Svante Hultengren & Göran Thor 2016