Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  måsknotbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar Trox hispidus
Måsknotbagge Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 8–11 mm. Kropp övervägande matt brunsvart med ljus behåring. Täckvingar bakåt utvidgade, och med karakteristiska alternerande längsrader av upphöjda blanka knölar med långa borst längs bakkanten.

Arten liknar sandknotbagge T. sabulosus, men skiljs enklast genom att täckvingarnas knölar endast har borst längs bakkanten.
Utbredning
Länsvis förekomst för måsknotbagge Observationer i  Sverige för måsknotbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Måsknotbagge är endast känd från få lokaler på Gotland och en lokal på Öland (Algutsrum 1958). Äldre kataloguppgifter från Skåne och ett 1800-tals fynd från Stockholm har inte gått att verifiera.

Närmast funnen på några få platser i Danmark, men aldrig i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen omfattar Europa – främst Mellaneuropa – och sträcker sig österut till Ukraina, Turkiet, Syrien och Iran. Den är också funnen på Kanarieöarna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lever på torra kadaver på öppna torrmarker, t.ex. döda fåglar på havsstrandängar. Endast känd från Gotland och (ett fynd) Öland. Aktuella fynd endast på Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Måsknotbagge lever av torra animaliska rester, t.ex. i torra djurkadaver, fågel- och kaninbon. I Sverige liksom i Danmark främst funnen på öppna havsstränder, men också på torrängar och andra torra, varma marker. I Mellaneuropa funnen främst på sandmarker. 

Fullbildade skalbaggar övervintrar, och påträffas vanligen dels under våren och försommaren, dels under sensommaren och hösten. Larvutvecklingen sker i grunda gångar under födan, t.ex. under ett torrt dött djur.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Trogidae (knotbaggar), Släkte Trox, Art Trox hispidus (Pontoppidan, 1763) - måsknotbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lever på torra kadaver på öppna torrmarker, t.ex. döda fåglar på havsstrandängar. Endast känd från Gotland och (ett fynd) Öland. Aktuella fynd endast på Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Längd 8–11 mm. Kropp övervägande matt brunsvart med ljus behåring. Täckvingar bakåt utvidgade, och med karakteristiska alternerande längsrader av upphöjda blanka knölar med långa borst längs bakkanten.

Arten liknar sandknotbagge T. sabulosus, men skiljs enklast genom att täckvingarnas knölar endast har borst längs bakkanten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för måsknotbagge

Länsvis förekomst och status för måsknotbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för måsknotbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Måsknotbagge är endast känd från få lokaler på Gotland och en lokal på Öland (Algutsrum 1958). Äldre kataloguppgifter från Skåne och ett 1800-tals fynd från Stockholm har inte gått att verifiera.

Närmast funnen på några få platser i Danmark, men aldrig i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen omfattar Europa – främst Mellaneuropa – och sträcker sig österut till Ukraina, Turkiet, Syrien och Iran. Den är också funnen på Kanarieöarna.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Trogidae - knotbaggar 
  • Släkte
    Trox  
  • Art
    Trox hispidus(Pontoppidan, 1763) - måsknotbagge

Måsknotbagge lever av torra animaliska rester, t.ex. i torra djurkadaver, fågel- och kaninbon. I Sverige liksom i Danmark främst funnen på öppna havsstränder, men också på torrängar och andra torra, varma marker. I Mellaneuropa funnen främst på sandmarker. 

Fullbildade skalbaggar övervintrar, och påträffas vanligen dels under våren och försommaren, dels under sensommaren och hösten. Larvutvecklingen sker i grunda gångar under födan, t.ex. under ett torrt dött djur.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Efterlämningar av djur (Viktig)
Någon tillbakagång har ej kunnat observeras, men artens begränsade utbredning och fåtal lokaler gör den sårbar t.ex. genom igenväxning av en enskild lokal.


Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Upprätthåll beteshävd av havsstrandängar, sandmarker och torrängar. Lämna gärna kvar kustfågelkadaver och andra djurkadaver.

Landin, B. -O. 1957. Bladhorningar. Svensk Insektfauna 9. Stockholm.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Rössner, E. 2012. Die Hirschkäfer und Blatthornkäfer Ostdeutschlands (Coleoptera: Scarabaeoidea). Verein der Freunde und Förderer des Naturkundemuseums Erfurt e V., Erfurt.

Roslin, T. et al. 2014. Nordens dyngbaggar. Hyönteistarvike Tibiale OY, Helsingfors.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Sanna Nordström 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Trogidae - knotbaggar 
  • Släkte
    Trox  
  • Art
    Trox hispidus, (Pontoppidan, 1763) - måsknotbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Sanna Nordström 2018.