Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Ptinus podolicus

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Ptinus podolicus
  Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2-3 mm lång skalbagge med påfallande långa ben och antenner. Kroppsformen är långsträckt, smalare och mer parallellsidig hos hanen än hos honan. Kroppen är rödbrun med ljus behåring som bildar fläckar på halsskölden och otydliga tvärband på täckvingarna.
Utbredning
Länsvis förekomst för Ptinus podolicus Observationer i  Sverige för Ptinus podolicus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Jämtland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Arten lever främst i ihåliga träd, både av tall och ädla lövträd, t.ex. ek och lind. Utbredd från Skåne till Jämtland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Biologin är dåligt känd. Lever främst i ihåliga träd, både av tall och ädla lövträd, t.ex. ek och lind.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
· skogslind
· skogslind
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptinidae (trägnagare), Släkte Ptinus, Art Ptinus podolicus Iablokoff-Khnzorian & Karapetian, 1991 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Arten lever främst i ihåliga träd, både av tall och ädla lövträd, t.ex. ek och lind. Utbredd från Skåne till Jämtland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 2-3 mm lång skalbagge med påfallande långa ben och antenner. Kroppsformen är långsträckt, smalare och mer parallellsidig hos hanen än hos honan. Kroppen är rödbrun med ljus behåring som bildar fläckar på halsskölden och otydliga tvärband på täckvingarna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Ptinus podolicus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Ptinus podolicus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Jämtland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Ptininae  
  • Tribus
    Ptinini  
  • Släkte
    Ptinus  
  • Art
    Ptinus podolicusIablokoff-Khnzorian & Karapetian, 1991

Biologin är dåligt känd. Lever främst i ihåliga träd, både av tall och ädla lövträd, t.ex. ek och lind.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Barrskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)


Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Ptininae  
  • Tribus
    Ptinini  
  • Släkte
    Ptinus  
  • Art
    Ptinus podolicus, Iablokoff-Khnzorian & Karapetian, 1991
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2015