Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Malachius aeneus

Organismgrupp Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl. Malachius aeneus
  Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 6,5-8 mm lång skalbagge med parallellsidig kropp, långa ben och antenner. Kroppen är metalliskt grön eller blågrön med huvudet framtill, halssköldens framhörn och täckvingarnas spets och sidor gulröda.
Utbredning
Länsvis förekomst för Malachius aeneus Observationer i  Sverige för Malachius aeneus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tidigare utbredd från Skåne till Dalarna och Hälsingland, främst i södra Sveriges kusttrakter. Längre norrut gjordes enstaka fynd i Härjedalen och Norrbotten. Arten har sedan 1950-talet minskade dramatiskt och var redan på 1960-talet försvunnen från nästan hela sitt tidigare utbredningsområde. Efter 1985 finns bara kända fynd från Skåne, Öland och östra Småland. Arten är dock inte systematiskt eftersökt. Arten är känd från alla de nordiska länderna och Baltikum. Den är vidare utbredd från Syd- och Västeuropa österut till Iran och Sibirien. Också i andra europeiska lander, har arten minskat starkt i utbredning och frekvens. I Danmark är den rödlistad som sårbar (VU), i Norge som akut hotad (CR), och i Finland som nära hotad (NT). I Storbritannien finns den nu endast kvar på några få isolerade lokaler inom det forna utbredningsområdet och är föremål för ett särskilt åtgärdsprojekt: UK Biodiversity Action Plan (UK BAP).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Artens biologi är dåligt känd, men larverna till andra arter i släktet är funna såväl under bark som i bon av solitära getingar. Skalbaggarna påträffas i blommor, särskilt av flockblomstriga växter, på öppen mark i betesmarker eller brynmiljöer. Arten var tidigare utbredd från Skåne till Hälsingland, med enstaka fynd i Härjedalen och Norrbotten. Arten förefaller ha minskat dramatiskt, och från senare år finns endast fynd från Skåne, Öland och Småland. Den är dock inte systematiskt eftersökt. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Biologin är dåligt känd. Larverna till andra arter i släktet är funna såväl under bark som i bon av solitära getingar. Förmodligen lever de som rovdjur. De fullbildade skalbaggarna söker sig till blommor av t.ex. gräs och flockblomstriga växter, gärna på solexponerade örtrika marker som torrängar, bryn, torra vägslänter eller sandtäkter. Det är oklart om de lever av pollen eller som rovdjur. Arten har ofta påträffats i nära anslutning till äldre landsortbebyggelse. Vid en inventering av skalbaggsfaunan i sand- och grustäkter i södra Skåne 2006 påträffades arten på tre av fyra undersökta lokaler.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Malachiidae, Släkte Malachius, Art Malachius aeneus (Linnaeus, 1758) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Artens biologi är dåligt känd, men larverna till andra arter i släktet är funna såväl under bark som i bon av solitära getingar. Skalbaggarna påträffas i blommor, särskilt av flockblomstriga växter, på öppen mark i betesmarker eller brynmiljöer. Arten var tidigare utbredd från Skåne till Hälsingland, med enstaka fynd i Härjedalen och Norrbotten. Arten förefaller ha minskat dramatiskt, och från senare år finns endast fynd från Skåne, Öland och Småland. Den är dock inte systematiskt eftersökt. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 6,5-8 mm lång skalbagge med parallellsidig kropp, långa ben och antenner. Kroppen är metalliskt grön eller blågrön med huvudet framtill, halssköldens framhörn och täckvingarnas spets och sidor gulröda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Malachius aeneus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Malachius aeneus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tidigare utbredd från Skåne till Dalarna och Hälsingland, främst i södra Sveriges kusttrakter. Längre norrut gjordes enstaka fynd i Härjedalen och Norrbotten. Arten har sedan 1950-talet minskade dramatiskt och var redan på 1960-talet försvunnen från nästan hela sitt tidigare utbredningsområde. Efter 1985 finns bara kända fynd från Skåne, Öland och östra Småland. Arten är dock inte systematiskt eftersökt. Arten är känd från alla de nordiska länderna och Baltikum. Den är vidare utbredd från Syd- och Västeuropa österut till Iran och Sibirien. Också i andra europeiska lander, har arten minskat starkt i utbredning och frekvens. I Danmark är den rödlistad som sårbar (VU), i Norge som akut hotad (CR), och i Finland som nära hotad (NT). I Storbritannien finns den nu endast kvar på några få isolerade lokaler inom det forna utbredningsområdet och är föremål för ett särskilt åtgärdsprojekt: UK Biodiversity Action Plan (UK BAP).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Malachiidae  
  • Underfamilj
    Malachiinae  
  • Tribus
    Malachiini  
  • Släkte
    Malachius  
  • Art
    Malachius aeneus(Linnaeus, 1758)

Biologin är dåligt känd. Larverna till andra arter i släktet är funna såväl under bark som i bon av solitära getingar. Förmodligen lever de som rovdjur. De fullbildade skalbaggarna söker sig till blommor av t.ex. gräs och flockblomstriga växter, gärna på solexponerade örtrika marker som torrängar, bryn, torra vägslänter eller sandtäkter. Det är oklart om de lever av pollen eller som rovdjur. Arten har ofta påträffats i nära anslutning till äldre landsortbebyggelse. Vid en inventering av skalbaggsfaunan i sand- och grustäkter i södra Skåne 2006 påträffades arten på tre av fyra undersökta lokaler.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Den dåliga kunskapen om artens biologi gör att orsakerna till den abrupta nedgången är okända. Tidpunkten för den abrupta nedgången, 1950-talet tyder emellertid på ett samband med de stora förändringar som då skedde inom jordbruket. I England har man kopplat nedgången till försvinnandet av halmtäckta ekonomibyggnader vid denna tid.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Arten bör noga eftersökas inom de områden där den ännu finns kvar. Larvernas biologi och levnadsplatser bör undersökas.

Molander, M. 2007. Skalbaggar i skånska sand- och grustäkter. Projektarbete, 100p. Malmö Borgarskola.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Malachiidae  
  • Underfamilj
    Malachiinae  
  • Tribus
    Malachiini  
  • Släkte
    Malachius  
  • Art
    Malachius aeneus, (Linnaeus, 1758)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2012