Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Rhizophagus grandis

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Rhizophagus grandis
  Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En helt brunröd, tämligen platt skalbagge med parallella sidor och en längd på 4,5-5,5 mm (Hansen 1950). Antennerna har en liten, klotrund klubba. Kroppsbehåring saknas. På täckvingar syns täta rader av punkter. Arten kan lätt förväxlas med andra barklevande arter i samma släkte, och bör kontrollbestämmas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Rhizophagus grandis Observationer i  Sverige för Rhizophagus grandis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är tidigare påträffad från Skåne till Norrbotten, men med stora luckor främst i mellersta Sverige. Efter år 2000 endast funnen i Skåne samt Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Lule lappmark vilket tyder på en alltmer fragmenterad förekomst. Arten finns närmast i Danmark, Finland och södra Norge samt Baltikum.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Larvutvecklingen sker under barken på levande grova barrträd med angrepp av jättebastborre (Dendroctonus micans), främst på gran men även på tall. Utbredd från Skåne till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (100-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (400-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under barken på levande grova granar med angrepp av jättebastborre (Dendroctonus micans) (Lundberg 1989, Palm 1959). Det finns även enstaka fynd på tall men det verkar vara mycket ovanligt. I granbarken lever larverna som rovdjur på jättebastborrens larver i de stora, kådrika hålor som bastborrens angrepp ger upphov till (Ehnström & Axelsson 2002). Det är även där man kan påträffa fullbildade skalbaggar. Andra bytesdjur är inte kända, och arten är därför helt knuten till jättebastborrens förekomster. I första hand handlar det om gamla granar med nedsatt vitalitet i naturskogsmiljöer. Träden kan stå mycket skuggigt utan någon solexponering. Arten är troligen beroende av större områden med gammal gran eftersom dess värd jättebastborren behöver flytta till nya träd allteftersom de gamla dör.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Monotomidae (gråbaggar), Släkte Rhizophagus, Art Rhizophagus grandis Gyllenhal, 1827 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under barken på levande grova barrträd med angrepp av jättebastborre (Dendroctonus micans), främst på gran men även på tall. Utbredd från Skåne till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (100-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (400-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En helt brunröd, tämligen platt skalbagge med parallella sidor och en längd på 4,5-5,5 mm (Hansen 1950). Antennerna har en liten, klotrund klubba. Kroppsbehåring saknas. På täckvingar syns täta rader av punkter. Arten kan lätt förväxlas med andra barklevande arter i samma släkte, och bör kontrollbestämmas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Rhizophagus grandis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Rhizophagus grandis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är tidigare påträffad från Skåne till Norrbotten, men med stora luckor främst i mellersta Sverige. Efter år 2000 endast funnen i Skåne samt Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Lule lappmark vilket tyder på en alltmer fragmenterad förekomst. Arten finns närmast i Danmark, Finland och södra Norge samt Baltikum.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Monotomidae - gråbaggar 
  • Underfamilj
    Rhizophaginae  
  • Släkte
    Rhizophagus  
  • Art
    Rhizophagus grandisGyllenhal, 1827

Larvutvecklingen sker under barken på levande grova granar med angrepp av jättebastborre (Dendroctonus micans) (Lundberg 1989, Palm 1959). Det finns även enstaka fynd på tall men det verkar vara mycket ovanligt. I granbarken lever larverna som rovdjur på jättebastborrens larver i de stora, kådrika hålor som bastborrens angrepp ger upphov till (Ehnström & Axelsson 2002). Det är även där man kan påträffa fullbildade skalbaggar. Andra bytesdjur är inte kända, och arten är därför helt knuten till jättebastborrens förekomster. I första hand handlar det om gamla granar med nedsatt vitalitet i naturskogsmiljöer. Träden kan stå mycket skuggigt utan någon solexponering. Arten är troligen beroende av större områden med gammal gran eftersom dess värd jättebastborren behöver flytta till nya träd allteftersom de gamla dör.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Främsta hotet är habitatförlust genom avverkning av gamla granskogar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spara äldre bestånd av gran med tydlig naturskogskaraktär. Det kan handla om sumpskogar eller bestånd längs vattendrag och sjöar. Även luckiga bestånd med trasig karaktär och spridda gamla granar är av betydelse (Palm 1959), och bör lämnas kvar. Vid gallring och andra åtgärder i yngre granbestånd är det gynnsamt att låta grovbarkiga träd med nedsatt vitalitet stå kvar. Som hänsyn på hyggen är det bättre att lämna grupper av gamla granar än grupper av yngre vitala träd.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Hansen, V. 1950. Biller 13. Clavicornia, 1. del. Danmarks fauna, band 55. Köpenhamn.

Lundberg, S. 1989. Sällsynta skalbaggar från gammal granskog i Blåkölen-reservatet i Norrbotten. Entomologisk tidskrift, årg. 110, sid. 139-144.

Palm, T. 1959. Anteckningar om svenska skalbaggar 13. Entomologisk tidskrift, årg. 80, sid. 17-21.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Hedgren 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Monotomidae - gråbaggar 
  • Underfamilj
    Rhizophaginae  
  • Släkte
    Rhizophagus  
  • Art
    Rhizophagus grandis, Gyllenhal, 1827
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Hedgren 2015.