Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Antherophagus silaceus

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Antherophagus silaceus
  Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
4-5 mm. Kropp långsträckt oval och tillplattad med stort huvud, ben och antenner korta. Gulbrun eller rödbrun. Kroppen med tät nedliggande ljus behåring, som hos honan är tätare och filtartad på framkroppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för Antherophagus silaceus Observationer i  Sverige för Antherophagus silaceus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Öland och Gotland. Närmast i Danmark och i Baltikum.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Larvutvecklingen sker i bon av humlor på torra, öppna marker. Sandhedar, havsstrandängar, ruderatmark mm. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i bon av humlor på torra, öppna marker. Sandhedar, havsstrandängar, ruderatmark mm. Fullbildade individer påträffas under sommaren, oftast i blommor.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cryptophagidae (fuktbaggar), Släkte Antherophagus, Art Antherophagus silaceus (Herbst, 1792) Synonymer Antherophagus canescens Grouvelle, 1916

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i bon av humlor på torra, öppna marker. Sandhedar, havsstrandängar, ruderatmark mm. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
4-5 mm. Kropp långsträckt oval och tillplattad med stort huvud, ben och antenner korta. Gulbrun eller rödbrun. Kroppen med tät nedliggande ljus behåring, som hos honan är tätare och filtartad på framkroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Antherophagus silaceus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Antherophagus silaceus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Öland och Gotland. Närmast i Danmark och i Baltikum.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Cryptophagidae - fuktbaggar 
  • Underfamilj
    Cryptophaginae  
  • Tribus
    Cryptophagini  
  • Släkte
    Antherophagus  
  • Art
    Antherophagus silaceus(Herbst, 1792)
    Synonymer
    Antherophagus canescens Grouvelle, 1916

Larvutvecklingen sker i bon av humlor på torra, öppna marker. Sandhedar, havsstrandängar, ruderatmark mm. Fullbildade individer påträffas under sommaren, oftast i blommor.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Humlor minskar generellt på många håll i jordbrukslandskapet, och öppna torrmarksbiotoper är utsatta för igenväxning, exploatering och andra hot.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Cryptophagidae - fuktbaggar 
  • Underfamilj
    Cryptophaginae  
  • Tribus
    Cryptophagini  
  • Släkte
    Antherophagus  
  • Art
    Antherophagus silaceus, (Herbst, 1792)
    Synonymer
    Antherophagus canescens Grouvelle, 1916
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2016