Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Corticaria crenicollis

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Corticaria crenicollis
  Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, ca 2 mm lång mörkbrun skalbagge. Den har en tillplattad kropp med en rundad halssköld och bakkropp. Antennerna är klubbformade. Arten är genomsnittligen något större och robustare än sina närmaste släktingar (t.ex. C. polypori). Huvudet är nästan lika brett som den breda och kraftigt taggförsedda halsskölden (Freude m.fl. 1967, Johnson 1974, Rücker 1992). För en säker identifiering krävs specialistkompetens samt att hanens genitalier granskas.
Utbredning
Länsvis förekomst för Corticaria crenicollis Observationer i  Sverige för Corticaria crenicollis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den tidigare utbredningen täcker större delen av landet (från Småland till norra Norrland exklusive fjällnära områden). Utbredningsområdet har minskat under senare decennier och är idag till synes mycket starkt fragmenterat. De flesta av dagens kända förekomster finns i Uppland och kring Nedre Dalälven. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen sträcker sig från Nord- och Östeuropa österut till Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Biologin är dåligt känd. Larvutvecklingen är troligen knuten till vedlevande svamp, främst på asp och björk, men arten är även funnen på bok och tall. Arten påträffas främst i naturskogsartade områden. Utbredd från Småland till Pite lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (80-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (320-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Arten är i likhet med andra mögelbaggar bunden till mikrosvampar. Den är oftast funnen under lös aspbark, men fynd av arten har även gjorts på fnöstetickor på björk och bok, samt i ihåliga träd och murken ved, bl.a. av ek och tall. Huvuddelen av fynden har gjorts i asprika naturskogsbestånd, men arten är även påträffad på lövträdsrika hyggen. Arten påträffas oftast genom sållning. Möjligen underskattas artens förekomst vid inventering med fällor, den metod som idag främst används vid inventeringar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· fnöskticka
· fnöskticka
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Latridiidae (mögelbaggar), Släkte Corticaria, Art Corticaria crenicollis Mannerheim, 1844 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Biologin är dåligt känd. Larvutvecklingen är troligen knuten till vedlevande svamp, främst på asp och björk, men arten är även funnen på bok och tall. Arten påträffas främst i naturskogsartade områden. Utbredd från Småland till Pite lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (80-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (320-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En långsmal, ca 2 mm lång mörkbrun skalbagge. Den har en tillplattad kropp med en rundad halssköld och bakkropp. Antennerna är klubbformade. Arten är genomsnittligen något större och robustare än sina närmaste släktingar (t.ex. C. polypori). Huvudet är nästan lika brett som den breda och kraftigt taggförsedda halsskölden (Freude m.fl. 1967, Johnson 1974, Rücker 1992). För en säker identifiering krävs specialistkompetens samt att hanens genitalier granskas.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Corticaria crenicollis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Corticaria crenicollis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den tidigare utbredningen täcker större delen av landet (från Småland till norra Norrland exklusive fjällnära områden). Utbredningsområdet har minskat under senare decennier och är idag till synes mycket starkt fragmenterat. De flesta av dagens kända förekomster finns i Uppland och kring Nedre Dalälven. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen sträcker sig från Nord- och Östeuropa österut till Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Latridiidae - mögelbaggar 
  • Underfamilj
    Corticariinae  
  • Tribus
    Corticariini  
  • Släkte
    Corticaria  
  • Art
    Corticaria crenicollisMannerheim, 1844

Arten är i likhet med andra mögelbaggar bunden till mikrosvampar. Den är oftast funnen under lös aspbark, men fynd av arten har även gjorts på fnöstetickor på björk och bok, samt i ihåliga träd och murken ved, bl.a. av ek och tall. Huvuddelen av fynden har gjorts i asprika naturskogsbestånd, men arten är även påträffad på lövträdsrika hyggen. Arten påträffas oftast genom sållning. Möjligen underskattas artens förekomst vid inventering med fällor, den metod som idag främst används vid inventeringar.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Har betydelse)
Omvandling av naturskog till plantage. Missgynnande av asp vid skogsbruksåtgärder. På lång sikt viltbete.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Koncentrerade naturvårdsåtgärder i asprika landskap. Skydd av lövrik naturskog, särskilt asprik sådan. Skogsskötselåtgärder som gynnar asp och tillgången på gamla träd och grov, död ved.

Freude, H., Harde, K.H. & Lohse, G.A. 1967. Die Käfer Mitteleuropas Band 7 Clavicornia. Goecke & Evers, Krefeld.

Johnson, C. 1974. Studies on the genus Corticaria Marsham (Col., Lathridiidae). part 1. Acta. Ent. Fenn. 40: 97-107.

Rücker W. H. 1992. 58 Familie: Latridiidae. Pp. 139–160. I Lohse & Lucht (red.) Die Käfer Mitteleuropas Band 13, 2. Supplementband, Goecke & Evers, Krefeld.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der Süd- und Mittelschwedischen Laubbäume. Opuscula Entomologica, Suppl. 16, Lund.

Strand, A. 1937. Bemerkungen über nordische Corticaria- und Corticarina-Arten, nebst Beschreibung von zwei neuen Arten. Norsk Entomologisk Tidskrift 5: 7-23.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars-Ove Wikars 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Latridiidae - mögelbaggar 
  • Underfamilj
    Corticariinae  
  • Tribus
    Corticariini  
  • Släkte
    Corticaria  
  • Art
    Corticaria crenicollis, Mannerheim, 1844
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars-Ove Wikars 2015.