Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Melanophthalma distinguenda

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Melanophthalma distinguenda
  Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten och rundad skalbagge på 1.4-1.7 mm (Freude et al 1992). Framkroppen är brunröd och bakkroppen oftast mörkare brun vilket ger ett tvåfärgat intryck. På täckvingarna finns en tydlig behåring som är något uppstickande samt bakåtriktad. Det finns flera släktingar med liknande utseende, och tänkbara exemplar bör kontrollbestämmas av specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Melanophthalma distinguenda Observationer i  Sverige för Melanophthalma distinguenda
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är funnen på enstaka lokaler i Skåne, Halland och Småland. Ett par av lokalerna är kustnära. Då arten liknar andra små bruna skalbaggar är den lätt att missa vid exempelvis slaghåvning, och arten kan därför vara förbisedd på lämpliga lokaler i Sydsverige. Arten förekommer närmast i Tyskland, och i Danmark där den påträffades första gången 1993. Betraktas som allmän i södra Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Biologin är dåligt känd. Arten är påträffad i mossa, gräs- och lövförna. På torra, öppna, steniga marker vid havsstränder (ängsmark och ruderatmark). Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten förekommer i mossa och förna på solexponerade och ibland steniga ängs- och ruderatmarker, bl.a. vid havsstränder. Den har påträffats under hösten (aug-okt) vid slaghåvning på strandängar och sållning av förna, bl.a. i lövförna under sälgbuskar. Markerna kan hysa en lågvuxen torrmarksflora. Troligen är arten liksom sina släktingar knuten till svamprika nedbrytningsmiljöer med multnande växtrester.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Latridiidae (mögelbaggar), Släkte Melanophthalma, Art Melanophthalma distinguenda (Comolli, 1837) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Biologin är dåligt känd. Arten är påträffad i mossa, gräs- och lövförna. På torra, öppna, steniga marker vid havsstränder (ängsmark och ruderatmark). Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten och rundad skalbagge på 1.4-1.7 mm (Freude et al 1992). Framkroppen är brunröd och bakkroppen oftast mörkare brun vilket ger ett tvåfärgat intryck. På täckvingarna finns en tydlig behåring som är något uppstickande samt bakåtriktad. Det finns flera släktingar med liknande utseende, och tänkbara exemplar bör kontrollbestämmas av specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Melanophthalma distinguenda

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Melanophthalma distinguenda

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är funnen på enstaka lokaler i Skåne, Halland och Småland. Ett par av lokalerna är kustnära. Då arten liknar andra små bruna skalbaggar är den lätt att missa vid exempelvis slaghåvning, och arten kan därför vara förbisedd på lämpliga lokaler i Sydsverige. Arten förekommer närmast i Tyskland, och i Danmark där den påträffades första gången 1993. Betraktas som allmän i södra Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Latridiidae - mögelbaggar 
  • Underfamilj
    Corticariinae  
  • Tribus
    Corticariini  
  • Släkte
    Melanophthalma  
  • Art
    Melanophthalma distinguenda(Comolli, 1837)

Arten förekommer i mossa och förna på solexponerade och ibland steniga ängs- och ruderatmarker, bl.a. vid havsstränder. Den har påträffats under hösten (aug-okt) vid slaghåvning på strandängar och sållning av förna, bl.a. i lövförna under sälgbuskar. Markerna kan hysa en lågvuxen torrmarksflora. Troligen är arten liksom sina släktingar knuten till svamprika nedbrytningsmiljöer med multnande växtrester.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Främsta hotet torde vara att lämpliga lokaler växer igen med träd, buskar och hög vegetation. Även exploatering (t.ex. bebyggelse) av strandnära torrmarker kan lokalt vara ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Fortsatt hävd av öppna torrmarker är gynnsamt för denna art liksom ett mycket stort antal örter och andra insekter. Undvik plantering och exploatering av kustnära torrmarker. Det är troligen gynnsamt att låta enstaka sälgar och andra lövbuskar vara kvar på torrmarkerna. Arten bör inventeras bättre för att öka kunskapen om utbredning och ekologi.

Freude, H. et al. 1992. Die Käfer Mitteleuropas, Band 13: 153-155.

Gillerfors, G. 1995. Acrotona pseudotenera (Staphylinidae) och Melanophthalma distinguenda (Latridiidae), två nya skalbaggar för Sverige. Entomologisk tidskrift, årg. 116, sid. 189-190.

Hansen, M. et al 1994. 13. Tillaeg til Fortegnelse over Danmarks biller. Entomologiske meddelelser 62: 65-89.

Runge, J.B. 1995. De danske arter af slaegten Melanophthalma Motschulsky, 1866 (Coleoptera, Latridiidae). Entomologiske Meddelelser 63: 75-84.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Hedgren 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Latridiidae - mögelbaggar 
  • Underfamilj
    Corticariinae  
  • Tribus
    Corticariini  
  • Släkte
    Melanophthalma  
  • Art
    Melanophthalma distinguenda, (Comolli, 1837)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Hedgren 2015.