Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Corticeus longulus

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Corticeus longulus
  Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3–3,5 mm lång skalbagge med rödbrun grundfärg och långsmal, cylindrisk kroppsform. Arten kännetecknas av att bakbenens första fotled är tydligt längre än de följande två lederna, vilket skiljer den från närstående arter, exempelvis C. fraxini. Kroppsformen är också mer långsträckt och halsskölden bakåt mer avsmalnande än hos närstående arter.
Utbredning
Länsvis förekomst för Corticeus longulus Observationer i  Sverige för Corticeus longulus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Torne lappmark. Efter 1990 dels i Skåne-Halland, dels i Uppland och Dalarna. I Norrland har arten har inte återfunnits under 2000-talet, trots att många naturreservat med mindre märgborre har inventerats (Pettersson, opubl.). Närmast i Norge, Finland och Baltikum, saknas i Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Central- och Nordeuropa österut över Kaukasus och de europeiska delarna av Ryssland till Bajkalsjön i östra Sibirien. Arten har dessutom nyligen hittats i Pyreneerna (Soldati m.fl. 2002).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Larvutvecklingen sker i gångsystemen (främst i modergångarna) av olika barkborrar under barken på barrträd, främst tall. Känd från Småland och Östergötland samt mer sammanhängande från Uppland till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 140 (80-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 560 (320-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i gångar (främst i modergångarna) av olika barkborrar under barken på barrträd, främst tall (Saalas 1923, Horion 1956). De flesta av fynden från gran är när ”tallarter” som skarptandad barkborre utvecklas på gran (Saalas 1923). I Sverige främst hos mindre märgborre (Tomicus minor) och skarptandad barkborre (Ips acuminatus) under tunn bark på grova gren- och toppdelar (Trägårdh 1939). Båda tillhör en grupp barkborrar vars larver först lever av bark och därefter av blånadssvamp i splintveden (Kirisits 2004). Corticeus-arterna ansågs tidigare vara rovdjur men är i huvudsak saprofager och svampätare (Español 1967), som kan uppträda som fakultativa predatorer på ägg och larver av barkborrar. Larvutvecklingen är troligen minst tvåårig eftersom larver och fullbildade skalbaggar kan hittas tillsammans. De fullbildade skalbaggarna övervintrar för reproduktion under nästa år (Horion 1956).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Corticeus, Art Corticeus longulus (Gyllenhal, 1827) Synonymer avlång barksvartbagge, Hypophloeus longulus (Gyllenhal, 1827)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i gångsystemen (främst i modergångarna) av olika barkborrar under barken på barrträd, främst tall. Känd från Småland och Östergötland samt mer sammanhängande från Uppland till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 140 (80-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 560 (320-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En 3–3,5 mm lång skalbagge med rödbrun grundfärg och långsmal, cylindrisk kroppsform. Arten kännetecknas av att bakbenens första fotled är tydligt längre än de följande två lederna, vilket skiljer den från närstående arter, exempelvis C. fraxini. Kroppsformen är också mer långsträckt och halsskölden bakåt mer avsmalnande än hos närstående arter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Corticeus longulus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Corticeus longulus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Torne lappmark. Efter 1990 dels i Skåne-Halland, dels i Uppland och Dalarna. I Norrland har arten har inte återfunnits under 2000-talet, trots att många naturreservat med mindre märgborre har inventerats (Pettersson, opubl.). Närmast i Norge, Finland och Baltikum, saknas i Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Central- och Nordeuropa österut över Kaukasus och de europeiska delarna av Ryssland till Bajkalsjön i östra Sibirien. Arten har dessutom nyligen hittats i Pyreneerna (Soldati m.fl. 2002).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Diaperinae  
  • Tribus
    Hypophlaeini  
  • Släkte
    Corticeus  
  • Art
    Corticeus longulus(Gyllenhal, 1827)
    Synonymer
    avlång barksvartbagge
    Hypophloeus longulus (Gyllenhal, 1827)

Larvutvecklingen sker i gångar (främst i modergångarna) av olika barkborrar under barken på barrträd, främst tall (Saalas 1923, Horion 1956). De flesta av fynden från gran är när ”tallarter” som skarptandad barkborre utvecklas på gran (Saalas 1923). I Sverige främst hos mindre märgborre (Tomicus minor) och skarptandad barkborre (Ips acuminatus) under tunn bark på grova gren- och toppdelar (Trägårdh 1939). Båda tillhör en grupp barkborrar vars larver först lever av bark och därefter av blånadssvamp i splintveden (Kirisits 2004). Corticeus-arterna ansågs tidigare vara rovdjur men är i huvudsak saprofager och svampätare (Español 1967), som kan uppträda som fakultativa predatorer på ägg och larver av barkborrar. Larvutvecklingen är troligen minst tvåårig eftersom larver och fullbildade skalbaggar kan hittas tillsammans. De fullbildade skalbaggarna övervintrar för reproduktion under nästa år (Horion 1956).

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Tallskogar tillhör de livsmiljöer som förändrats i stor skala, där många kvadratmil har omvandlats till unga produktionsskogar. I sådana skogar saknas förutsättningar för de ovannämnda barkborrarna, och avlång barksvartbagge drabbas i än högre grad. Det ökande utnyttjandet av avverkningsrester för energiändamål är ett nytillkommet hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Artens biologi och aktuella status bör studeras närmare. Tallskogar med stark förekomst av mindre märgborre och skarptandad barkborre bör avsättas som reservat. Hänsyn bör tas vid slutavverkning av talldominerad skog så att avverkningsrester som gren- och toppdelar (s.k. GROT) lämnas.

Åtgärdsprogram Fastställt

Español, F. 1967. Los Hypophloeus de Cataluna. Bol. Serv. Plagas Forestales 10: 57-61. Ferrer, J. & Lundberg, S. 2003. De svenska barksvartbaggarna, släktet Corticeus Piller & Mitterpacher 1783 (Coleoptera, Tenebrionidae). Ent. Tidskr. 124: 187-192.

Freude, H., Harde, K.W. & Lohse, G.A. 1969. Die Käfer Mitteleuropas. Band 8: Teredilia, Heteromera, Lamellicornia. Goecke & Evers, Krefeld. 388 s.

Horion, A. 1956. Faunistik der Mitteleuropäischen Käfer. Band 5: Heteromera. München. 336 s.

Kirisits, T. 2004. Fungal associates of European bark beetles with special emphasis on the Ophiostomatoid fungi. I: Lieutier, F. et al. (Eds.). Bark and wood boring insects in living trees in Europe, a synthesis. s. 181-236. Kluwer Acad. Publ., London.

Saalas, U. 1917. Die Fichtenkäfer Finnlands. I. Allgemeiner teil und spezieller teil 1. Ann. Acad. Sci. Fennicae. Helsingfors. 547 s.

Saalas, U. 1923. Die Fichtenkäfer Finnlands. II. Spezieller teil 2 und larvenbestimmungstabelle. Ann. Acad. Sci. Fennicae. Helsingfors. 746 s.

Soldati, F., Noblecourt, T. & Soldati, L. 2002. Premières observations de Corticeus (Paraphloeus) longulus (Gyllenhal, 1827) pour lEspagne et les Pyrénées françaises. Rev. Assoc. rous. dEnt. 11: 1-3.

Trägårdh, I. 1939. Sveriges skogsinsekter. 2:a uppl. Hugo Gebers förlag, Stockholm. 508 s.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Pettersson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Diaperinae  
  • Tribus
    Hypophlaeini  
  • Släkte
    Corticeus  
  • Art
    Corticeus longulus, (Gyllenhal, 1827)
    Synonymer
    avlång barksvartbagge
    Hypophloeus longulus (Gyllenhal, 1827)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Pettersson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.