Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Ceutorhynchus posthumus

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Ceutorhynchus posthumus
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1–1,3 mm lång vivel med bred, kullrig kroppsform, långt krumböjt snyte och långa ben. Kroppen är brun eller svart med kort, gles hårbeklädnad, benen är rödbruna. Arten är mycket svårbestämd och identifieringen bör kontrolleras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Ceutorhynchus posthumus Observationer i  Sverige för Ceutorhynchus posthumus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredningen har varit dåligt känd p.g.a. sammanblandning med den närstående arten C. pumilio, från vilken den är mycket svår att skilja. Säkra fynduppgifter finns från Skåne, Blekinge, östra Småland, Öland och Östergötland (Ombergstrakten). Sentida fynd finns endast från Skåne och Öland men arten kan vara mycket förbisedd. Den förekommer även i Danmark och Baltikum. Världsutbredningen omfattar större delen av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lever på sandkrassing, Teesdalia nudicaulis, på kalkfattig, störd sandmark såsom dynsvackor, betad sandmark med borsttåtelvegetation, trädesåkrar, slänter i grustag, väg- och åkerslänter och på sandig skräpmark av olika slag. Känd från Skåne, Blekinge, östra Småland, Öland och Östergötland (Ombergstrakten). Sentida fynd endast från Skåne och Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-70). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (120-280) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever på olika korsblommiga örter, och har i Sverige konstaterats på sandkrassing (Teesdalia nudicaulis) (Ljungberg 2002). Arten skall i Mellaneuropa även förekomma på fältkrassing (Lepidium campestre) och möjligen även andra korsblommiga växter (Rheinheimer et al. 2010). På torr, öppen sandmark såsom dynsvackor, betad sandmark med borsttåtelvegetation, trädesåkrar, slänter i grustag, väg- och åkerslänter och på sandig skräpmark av olika slag. Fullbildade skalbaggar påträffas främst under våren och försommaren. larvutvecklingen sker i värdväxtens fruktskidor under sommaren, med förpuppning i jorden. En ny generation skalbaggar kan under sensommaren sållas från marken kring värdväxterna (Rheinheimer et al. 2010, Dieckmann 1972).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· sandkrassing
· sandkrassing
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Ceutorhynchus, Art Ceutorhynchus posthumus Germar, 1824 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lever på sandkrassing, Teesdalia nudicaulis, på kalkfattig, störd sandmark såsom dynsvackor, betad sandmark med borsttåtelvegetation, trädesåkrar, slänter i grustag, väg- och åkerslänter och på sandig skräpmark av olika slag. Känd från Skåne, Blekinge, östra Småland, Öland och Östergötland (Ombergstrakten). Sentida fynd endast från Skåne och Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-70). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (120-280) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 1–1,3 mm lång vivel med bred, kullrig kroppsform, långt krumböjt snyte och långa ben. Kroppen är brun eller svart med kort, gles hårbeklädnad, benen är rödbruna. Arten är mycket svårbestämd och identifieringen bör kontrolleras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Ceutorhynchus posthumus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Ceutorhynchus posthumus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredningen har varit dåligt känd p.g.a. sammanblandning med den närstående arten C. pumilio, från vilken den är mycket svår att skilja. Säkra fynduppgifter finns från Skåne, Blekinge, östra Småland, Öland och Östergötland (Ombergstrakten). Sentida fynd finns endast från Skåne och Öland men arten kan vara mycket förbisedd. Den förekommer även i Danmark och Baltikum. Världsutbredningen omfattar större delen av Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Ceutorhynchinae  
  • Tribus
    Ceutorhynchini  
  • Släkte
    Ceutorhynchus  
  • Art
    Ceutorhynchus posthumusGermar, 1824

Lever på olika korsblommiga örter, och har i Sverige konstaterats på sandkrassing (Teesdalia nudicaulis) (Ljungberg 2002). Arten skall i Mellaneuropa även förekomma på fältkrassing (Lepidium campestre) och möjligen även andra korsblommiga växter (Rheinheimer et al. 2010). På torr, öppen sandmark såsom dynsvackor, betad sandmark med borsttåtelvegetation, trädesåkrar, slänter i grustag, väg- och åkerslänter och på sandig skräpmark av olika slag. Fullbildade skalbaggar påträffas främst under våren och försommaren. larvutvecklingen sker i värdväxtens fruktskidor under sommaren, med förpuppning i jorden. En ny generation skalbaggar kan under sensommaren sållas från marken kring värdväxterna (Rheinheimer et al. 2010, Dieckmann 1972).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· sandkrassing - Teesdalia nudicaulis (Viktig)
Öppna sandmarker med sandkrassing har minskat beroende på igenväxning vilket är ett hot mot denna lilla vivel. Viktiga orsaker till minskningen torde vara ändrade brukningsformer (ökad kemikalieanvändning i jordbruket och upphört trädesbruk på sandiga marker) samt igenväxning av sandmarker som en följd av upphört bete eller igenplantering med tall. Täktrestaurering är också ett hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas på sandkrassing inom hela dess utbredningsområde för att klarlägga om den även förekommer i västra Götaland. Igenväxning av sandmarker måste förhindras genom bibehållen hävd eller annan störning. Behåll trädor, obesprutade kantzoner och andra småbiotoper i jordbrukslandskapet. Många rödlistade insekter är knutna till de tidiga successionsstadier som ofta skapas i sand- och grustäkter. Rutinerna vid brytning och efterbehandling bör ses över, så att täkternas positiva betydelse kan bibehållas.

Dieckmann, L. (1972) Beiträge zur Insekterfauna der DDR: Coleoptera - Curculionidae, Ceutorhynchinae. Beiträge zur Entomologie 22 (1-2)

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Rheinheimer & Hassler (2010) Die Rüsselkäfer Baden-Württembergs. Karlsruhe

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Ceutorhynchinae  
  • Tribus
    Ceutorhynchini  
  • Släkte
    Ceutorhynchus  
  • Art
    Ceutorhynchus posthumus, Germar, 1824
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.