Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  taggblodbi

Organismgrupp Steklar, Bin Sphecodes spinulosus
Taggblodbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Taggblodbi liknar mycket övriga arter blodbin av samma storlek som förekommer i landet och kan knappast bestämmas i fält. Huvud och mellankropp är svarta medan bakkroppen är blodröd förutom sista tergiten som är svart. Det begränsade värdvalet och det faktum att hanarna är aktiva på våren ger goda indikationer i fält på att det just rör sig om denna art. Insamling bör dock undvikas.
Utbredning
Länsvis förekomst för taggblodbi Observationer i  Sverige för taggblodbi
Svensk förekomst
Möjligen nationellt utdöd
Hos oss är taggblodbi endast känd från Skåne. En population upptäcktes 2000 vid Ålabodarna, Landskrona kommun. Den bestod då av ett flertal individer vilket tyder på att arten varit etablerad under några år. Efter 2003 kunde inga ytterligare individer upptäckas förrän en hane påträffades 2014.Ytterligare en population upptäcktes vid Kåseberga 2006. Den decimerades tyvärr starkt i samband med upptäckten och har därefter inte rapporterats från lokalen och möjligen har den försvunnit. Det finns en överhängande risk att arten dör ut i landet. Arten har inte påträffats i Norge eller Finland. Den är känd från Danmark under perioden 1940-1958 men inga aktuella populationer är kända (Madsen & Calabuig 2011), därför är chansen att arten återetableras spontant efter ett försvinnande mycket liten. Utbredningen omfattar i övrigt Syd- och Centraleuropa och sträcker sig från södra Storbritannien till Turkiet samt söderut till Marocko.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN°)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Endast en ytterst liten population är känd från en lokal i Skåne, Landskrona k:n 2003. En intensiv insamling på lokalen under 2004 innebar en sannolik nedgång av arten. Den har därefter inte rapporterats förrän 2014 då en enda hane påträffades på samma plats. Lokalen har också en population av värdarten Lasioglossum xanthopus. Mörkertalet troligen litet pga få möjliga lokaler med förekomst av värdarten. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (0-200). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-100) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-12) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Taggblodbi är boparasit enbart hos rostsmalbi Lasioglossum xanthopus och därför helt beroende av värdartens biotopval och förekomst. Värdens boområde på den enda kända lokalen för taggblodbi är beläget i backafallsterräng, dvs. branta, sandiga rasmarker ner mot havet sluttande mot SV, som hålls öppna av ständigt pågående vågerosion i sin nedersta del. Både hanar och honor övervintrar och parningen äger rum under våren. Detta är unikt bland våra blodbin, vilka alla parar sig under sensommar och höst och endast honorna övervintrar. Flygtiden sträcker sig från ca 25 maj till slutet av juni. Inga observationer av blombesök har registrerats i Sverige. Av möjliga nektarkällor som anges i litteraturen är bara åkervädd Knautia arvensis aktuell för Sveriges vidkommande (Westrich 1989).
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit, Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blomväxter
· blomväxter
Levande djur
Levande djur
· rostsmalbi
· rostsmalbi
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Halictidae (vägbin), Släkte Sphecodes (blodbin), Art Sphecodes spinulosus von Hagens, 1875 - taggblodbi Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN°)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Endast en ytterst liten population är känd från en lokal i Skåne, Landskrona k:n 2003. En intensiv insamling på lokalen under 2004 innebar en sannolik nedgång av arten. Den har därefter inte rapporterats förrän 2014 då en enda hane påträffades på samma plats. Lokalen har också en population av värdarten Lasioglossum xanthopus. Mörkertalet troligen litet pga få möjliga lokaler med förekomst av värdarten. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (0-200). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-100) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (0-12) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Taggblodbi liknar mycket övriga arter blodbin av samma storlek som förekommer i landet och kan knappast bestämmas i fält. Huvud och mellankropp är svarta medan bakkroppen är blodröd förutom sista tergiten som är svart. Det begränsade värdvalet och det faktum att hanarna är aktiva på våren ger goda indikationer i fält på att det just rör sig om denna art. Insamling bör dock undvikas.

Svensk förekomst Möjligen nationellt utdöd
Länsvis förekomst för taggblodbi

Länsvis förekomst och status för taggblodbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för taggblodbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hos oss är taggblodbi endast känd från Skåne. En population upptäcktes 2000 vid Ålabodarna, Landskrona kommun. Den bestod då av ett flertal individer vilket tyder på att arten varit etablerad under några år. Efter 2003 kunde inga ytterligare individer upptäckas förrän en hane påträffades 2014.Ytterligare en population upptäcktes vid Kåseberga 2006. Den decimerades tyvärr starkt i samband med upptäckten och har därefter inte rapporterats från lokalen och möjligen har den försvunnit. Det finns en överhängande risk att arten dör ut i landet. Arten har inte påträffats i Norge eller Finland. Den är känd från Danmark under perioden 1940-1958 men inga aktuella populationer är kända (Madsen & Calabuig 2011), därför är chansen att arten återetableras spontant efter ett försvinnande mycket liten. Utbredningen omfattar i övrigt Syd- och Centraleuropa och sträcker sig från södra Storbritannien till Turkiet samt söderut till Marocko.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Halictidae - vägbin 
  • Underfamilj
    Halictinae  
  • Släkte
    Sphecodes - blodbin 
  • Art
    Sphecodes spinulosusvon Hagens, 1875 - taggblodbi

Taggblodbi är boparasit enbart hos rostsmalbi Lasioglossum xanthopus och därför helt beroende av värdartens biotopval och förekomst. Värdens boområde på den enda kända lokalen för taggblodbi är beläget i backafallsterräng, dvs. branta, sandiga rasmarker ner mot havet sluttande mot SV, som hålls öppna av ständigt pågående vågerosion i sin nedersta del. Både hanar och honor övervintrar och parningen äger rum under våren. Detta är unikt bland våra blodbin, vilka alla parar sig under sensommar och höst och endast honorna övervintrar. Flygtiden sträcker sig från ca 25 maj till slutet av juni. Inga observationer av blombesök har registrerats i Sverige. Av möjliga nektarkällor som anges i litteraturen är bara åkervädd Knautia arvensis aktuell för Sveriges vidkommande (Westrich 1989).

Ekologisk grupp: Kleptoparasit, Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blomväxter - Angiospermae (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· rostsmalbi - Lasioglossum xanthopus (Viktig)
Insamling kan vara direkt skadlig för artens population och bör undvikas. Individfattiga och isolerade populationer löper alltid risk att försvinna, ofta beroende på slumpartade händelser eller faktorer som har genetiska förklaringar. Taggblodbiets kända lokaler är ständigt utsatta för ras vilka kan medföra att boområden förstörs. Värdartens låga numerär med ett fåtal, isolerade populationer i landet gör att möjligheterna för en boparasiterande art att expandera och lyckas med en långsiktigt hållbar etablering är starkt begränsade.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Riktade åtgärder som gynnar populationstillväxten hos rostsmalbi genom att öka tillgången på blomrika marker nära den enda kända boplatsen vid Ålabodarna framstår som den viktigaste åtgärden för både denna och dess parasitbi. Idag går åkermarken ända fram till krönet av erosionsbranten. Här finns flera skäl att tillskapa en blomrik skyddszon, vilket tekniskt skulle vara relativt enkelt. Taggblodbi bör inventeras för att aktuell status i landet ska kunna bedömmas. Inventering bör ske på våren och endast vara inriktad på patrullerande hanar. Därvid är det särskilt viktigt att inte decimera populationen genom att döda eventuellt påträffade individer.

Amiet, F., Müller, A. & Neumeyer, R. 1999. Apidae 2. Fauna Helvetica 4.

Edwards, R. & Telfer, M. 2001. Provisional atlas of the aculeate Hymenoptera of Britain and Ireland. Part 3. Huntingdon: Biological Records Centre.

Falk, S.J. 1991. A review of the scarce and threatened bees, wasps and ants of Great Britain. Research and Survey in Nature Conservation, No 35.

Madsen, H.B. & Calabuig, I. 2011. Kommenteret checkliste over Danmarks bier - Del 4: Halictidae (Hymenoptera, Apoidea). Ent. Meddr 79: 85-114.

Peeters, T.M.J. Raemakers, I.P. & Smit, J. 1999. Voorlopige atlas van de Nederlandse bijen (Apidae). European Invertebrate Survey - Nederland. Leiden.

Westrich, P. 1989. Die Wildbienen Baden-Württembergs. Spezieller Teil. Eugen Ulmer GmbH & Co, Germany

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2011. Reviderad Björn Cederberg 2014.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Halictidae - vägbin 
  • Underfamilj
    Halictinae  
  • Släkte
    Sphecodes - blodbin 
  • Art
    Sphecodes spinulosus, von Hagens, 1875 - taggblodbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2011. Reviderad Björn Cederberg 2014.