Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgslinke

Organismgrupp Alger, Kransalger Nitella confervacea
Dvärgslinke Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgslinke är vår minsta kransalg. Den är ettårig, fintrådig, blir sällan mer än 5 cm hög och är svår att hitta eftersom den ofta är helt täckt med sediment. Kransgrenarna delar sig 3-4 gånger och är i skottspetsen sammandragna till små huvuden. Gametangierna sitter oftast på kransgrenarnas första avsnitt, men kan ibland sitta på det andra. Därmed skiljer sig dvärgslinke från pärlslinke N. tenuissima, som dessutom i regel är något större. Dvärgslinke kan även förväxlas med ovanligt små exemplar av nordslinke N. wahlbergiana.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgslinke Observationer i  Sverige för dvärgslinke
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har dvärgslinke påträffats på Gotland, i Småland, Västergötland, Närke, Värmland, Södermanland, Uppland och Norrbotten. Det finns bara sju kända, aktuella lokaler i landet. Liksom i andra länder är det dock sannolikt att dvärgslinke på grund av sitt undanskymda växtsätt har förbisetts. Dvärgslinke förekommer i en korridor som sträcker sig genom den iberiska halvön, Frankrike, Tyskland och Storbritannien till Skandinavien. Arten saknas i Belgien, Holland och Danmark. Från Norge är bara tre lokaler kända i södra delen av landet, varav bara en är aktuell. I Finland förekommer dvärgslinke på ett fåtal lokaler både i brackvatten (södra kusten) och i sötvatten (sydöstra Finland). Kunskap saknas om artens beståndsutveckling. Dvärgslinke är rödlistad som Starkt hotad (EN) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015), som Nära hotad (NT) i Finland (Rassi m.fl. 2010) och i Estland (Red Data Book of Estonia 2008) och som Nationellt utdöd (RE) i Tyskland (”0 Ausgestorben oder verschollen”; Ludwig & Schnittler 1996).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Kransalgen Nitella confervacea har påträffats på ett antal nya lokaler under inventeringar inom Åtgärdsprogrammen för hotade arter. Samtidigt har arten eftersökts förgäves på tidigare kända lokaler. Flera av dessa lokaler har uppenbarligen blivit mer näringsrika sedan de gamla fynden och ökad eutrofiering är troligen ett hot mot arten tillsammans med ökande förbruning. Den kända utbredningen sträcker sig mellan södra Värmland, södra Uppland och Småland. Eftersök på Värmlandslokalerna har dock varit resultatlösa. Arten kan mycket väl vara förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (9-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 50 (36-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Dvärgslinke förekommer i sjöar, dammar, diken och pölar på grunt, ofta bara några cm djupt vatten. Men arten har hittats på djupt vatten i några sjöar, t.ex. i Losjön, Uppvidinge kommun där den fanns på ett flertal ställen mellan 2,5 och 3,4 m djup. Arten förekommer både i mjukt och i hårt vatten, oftast på mjuksediment men ibland på sand. Dvärgslinkets ekologi är dåligt känd.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Nitella (slinken), Art Nitella confervacea (Bréb.) A.Braun ex. Leonh. - dvärgslinke Synonymer Nitella batrachosperma (Reich) A.Braun

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Kransalgen Nitella confervacea har påträffats på ett antal nya lokaler under inventeringar inom Åtgärdsprogrammen för hotade arter. Samtidigt har arten eftersökts förgäves på tidigare kända lokaler. Flera av dessa lokaler har uppenbarligen blivit mer näringsrika sedan de gamla fynden och ökad eutrofiering är troligen ett hot mot arten tillsammans med ökande förbruning. Den kända utbredningen sträcker sig mellan södra Värmland, södra Uppland och Småland. Eftersök på Värmlandslokalerna har dock varit resultatlösa. Arten kan mycket väl vara förbisedd. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (9-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 50 (36-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Under produktion
Dvärgslinke är vår minsta kransalg. Den är ettårig, fintrådig, blir sällan mer än 5 cm hög och är svår att hitta eftersom den ofta är helt täckt med sediment. Kransgrenarna delar sig 3-4 gånger och är i skottspetsen sammandragna till små huvuden. Gametangierna sitter oftast på kransgrenarnas första avsnitt, men kan ibland sitta på det andra. Därmed skiljer sig dvärgslinke från pärlslinke N. tenuissima, som dessutom i regel är något större. Dvärgslinke kan även förväxlas med ovanligt små exemplar av nordslinke N. wahlbergiana.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgslinke

Länsvis förekomst och status för dvärgslinke baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgslinke

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har dvärgslinke påträffats på Gotland, i Småland, Västergötland, Närke, Värmland, Södermanland, Uppland och Norrbotten. Det finns bara sju kända, aktuella lokaler i landet. Liksom i andra länder är det dock sannolikt att dvärgslinke på grund av sitt undanskymda växtsätt har förbisetts. Dvärgslinke förekommer i en korridor som sträcker sig genom den iberiska halvön, Frankrike, Tyskland och Storbritannien till Skandinavien. Arten saknas i Belgien, Holland och Danmark. Från Norge är bara tre lokaler kända i södra delen av landet, varav bara en är aktuell. I Finland förekommer dvärgslinke på ett fåtal lokaler både i brackvatten (södra kusten) och i sötvatten (sydöstra Finland). Kunskap saknas om artens beståndsutveckling. Dvärgslinke är rödlistad som Starkt hotad (EN) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015), som Nära hotad (NT) i Finland (Rassi m.fl. 2010) och i Estland (Red Data Book of Estonia 2008) och som Nationellt utdöd (RE) i Tyskland (”0 Ausgestorben oder verschollen”; Ludwig & Schnittler 1996).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella confervacea(Bréb.) A.Braun ex. Leonh. - dvärgslinke
    Synonymer
    Nitella batrachosperma (Reich) A.Braun

Dvärgslinke förekommer i sjöar, dammar, diken och pölar på grunt, ofta bara några cm djupt vatten. Men arten har hittats på djupt vatten i några sjöar, t.ex. i Losjön, Uppvidinge kommun där den fanns på ett flertal ställen mellan 2,5 och 3,4 m djup. Arten förekommer både i mjukt och i hårt vatten, oftast på mjuksediment men ibland på sand. Dvärgslinkets ekologi är dåligt känd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Småvatten

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Dvärgslinke kan tänkas bli hotad av eutrofiering, försurning samt konkurrens från andra växter. Från Pojoviken (Finland) uppges att arten har försvunnit efter att strandbetet har upphört. Sannolikt är inte brunifieringen av sjöar något stort hot pga. att arten ofta växer på grunt vatten. I sjön Möckeln, Älmhults kommun, som blivit mycket brunare de senaste årtiondena, hittades den i stor mängd 2012 på ungefär samma plats som 150 år tidigare.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Förbruning av vatten (Viss negativ effekt)
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Artens förekomst i Sverige bör undersökas närmare. Dvärgslinke bör uppmärksammas bland botanister och myndigheter (kommuner, länsstyrelser). Vid eftersök räcker det ofta med höga stövlar men i klara sjöar bör man söka djupare.

Åtgärdsprogram Under produktion
Utländska namn - NO: Dvergglattkrans, GB: Least stonewort.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.

Corillion, R. 1957. Les charophycées de France et d’Europe occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes.

Dahlgren, L. 1953. Nya lokaler för Nitella Nordstedtiana och Equisetum variegatum i Södermanland. Botaniska Notiser 106: 142-143.

Du Rietz, G.E. 1945. Nitella Nordstedtiana i två uppländska sjöar. Svensk Botanisk Tidskrift 39: 83-94.

Forsberg, C. 1965. Environmental conditions of Swedish charophytes. Symbolae Botanicae Upsalienses 18: 4.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

Henriksen, S. & Hilmo, O. (red.) 2015. Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken, Norge.

John, D.M., Whitton, B.A. & Brook, A.J. 2011. The freshwater algal flora of the British Isles. An identification guide to freshwater and terrestrial algae. 2 uppl. Cambridge University Press, Cambridge: [1]-878.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa, vol. 18.

Langangen, A. 2007. Charophytes of the Nordic countries. Saeculum ANS. 102 s.

Ludwig, G. & Schnittler, M. 1996. Rote Liste gefährdeter Pflanzen Deutschlands. Bundesamt für Naturschutz, Bonn.

Luther, H. & Munsterhjelm, R. 1983. Inverkan av strandbetets upphörande på hydrolitoralens flora i Pojoviken. Memoranda Societatis pro Fauna et Flora Fennica 59: 9-19.

Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.) 2010. The 2010 red list of Finnish species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki.

Red Data Book of Estonia. 2008. Commission for Nature Conservation of the Estonian Academy of Sciences. [http://elurikkus.ut.ee/prmt.php?lang=eng] [uttag 2016-01-22]

Rueness, J. 1990. Norske algenavn. Liste utarbeidet av algenavnkomitéen nedsatt av Norsk Botanisk Forening 1978 og 1987. Blyttia 48: 57-63.

Stewart, N.F. & Church, J.M. 1992. Red data books of Britain and Ireland: Stoneworts. Peterborough.

Stålberg, N. 1938. Norra Vätterns characévegetation. Botaniska Notiser 91: 37-48.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella confervacea, (Bréb.) A.Braun ex. Leonh. - dvärgslinke
    Synonymer
    Nitella batrachosperma (Reich) A.Braun
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016